« Reinfeldt - a devil in disguise? | Startsidan | Bloggtreklöver 81 »

29 augusti 2005

Om grevar och baroner, nej hönor och tuppar :)

Tvära kast, från moderater i går
till tuppar och höns i dag.
Vad skulle Freud säga om det?

Hönor tycks ha en inbyggd biologisk klocka. Två ruvningar har misslyckats i år, de har helt enkelt bara klivit av och äggen har kallnat – då är det ganska meningslöst att ens försöka lägga in dem i äggkläckningsmaskinen, utan vi har slängt äggen de ratat. Vi trodde att den tredje ruvningen kanske skulle bli något eftersom hönan låg som klistrad på sina två ägg. Jag hade märkt dessa två ägg med en liten prick, för att ha koll på vilka som var hennes ägg. För ofta tjuvlägger andra hönor ägg under den korta tiden på morgonen då den ruvande hönan hoppar av för att bajsa, dricka och äta. Ibland har jag även sett att de tjuvlägger ägg, fast hönan ligger och ruvar. De klämmer in sig i båset och klämmer ur sig ett ägg. Vi såg att antalet ägg ökade, men ville inte störa hönan då hon verkade ta sitt jobb på allvar. Efter prick 21 dagar så slutade hon ruva. De två äggen hon börjat ruva var inte befruktade, alltså hade hon inte hört några kycklingpip och inga kycklingar kläcktes. Det pratas ofta om hönshjärnor, men så dumma kan de inte vara. :)

Den här gången hann vi rädda de resterande åtta äggen innan de kallnat helt. Jag laddade äggkläckningsmaskinen och den har surrat på ett par veckor.

Först kom två kycklingar.

Sedan två dagar efter kom det två till, som här ligger och torkar i värmen i äggkläckningsmaskinen.

Efter ytterligare ett dygn kom en till och nu har vi fem kycklingar.

Det ligger nu tre ägg kvar i äggkläckningsmaskinen. Att stänga av maskinen vore som att stänga av en respirator. Med tanke på att de kommit så oregelbundet finns det kanske liv i något av de resterande äggen. De är i alla fall inte obefruktade. Det märker man direkt. De två ägg som hönan lagt och beslutat att ruva var tomma, som jag brukar säga, skakar man lite lätt på dem så skvalpar det i dem. Det skvalpar inte i de tre ägg som är kvar, men det kan ju vara missfoster eller annat som gjort att utvecklingen avstannat. Men den som lever får se.

Hur det är med Lillpip?

Han bor numera ute i hönsgården och verkar acklimatisera sig bra. Han är tam, men bryr sig inte längre om oss på samma sätt som förut. Han är fortfarande lite smårädd för hönsen, som gärna vill ge honom ett tjuvnyp då och då. Häromdagen försökte han gala ett par gånger. Stortuppen stod precis bredvid och såg lite förvånat på Lillepip.

// Annica Tiger

Annica Tiger augusti 29, 2005 05:53 FM

Kommentarer

Ja, jag har svårt att slakta våra höns för att äta dem, även sedan de blivit större än så här. Nej, våra höns får leva med den hälsan. Jag äter inte ens ägg längre :).

Annica

Skrivet av: Annica Tiger datum: augusti 29, 2005 06:26 EM

Jösses vad söta de är! Med viss förfäran så inser jag att min kisse oxo skulle tycka det. De skulle säkert smaka fågel, så att säga..

Skrivet av: Jinge datum: augusti 29, 2005 02:56 EM

Åååååh! Vilka sötingar!!!

Skrivet av: Hexi datum: augusti 29, 2005 01:17 EM

Vilka sötnosar!

Skrivet av: Sandra datum: augusti 29, 2005 12:44 EM

Verkligen fina!

Skrivet av: Jerry datum: augusti 29, 2005 10:52 FM

Vad fina de är!

Skrivet av: Tant Monica datum: augusti 29, 2005 08:21 FM

Shit! Hade tänkt äta kyckling till middag. Men det går nog inte nu ...

Skrivet av: Lisa datum: augusti 29, 2005 07:45 FM

Wooh, vad söta de är!

Jag pratade om höns senast igår med någon och det är väldigt facinerande hur de kan veta att/när de ska ruva sina ägg. Tänk vilka biologiska klockor de har...

/David

Skrivet av: David datum: augusti 29, 2005 06:14 FM