Annica Tigers Blog

Tack Annica. Jag hoppas du fortsätter skriva om detta -du/det behövs!!!
Jag tror aldrig att insidan läker helt, skadorna där är nog permanenta tyvärr. Men dom bleknar och blir uthärdliga att leva med hoppas jag.

Jag har sett den kvinna som mannen slängde syra i ansiktet på så hennes ansikte därför han var svartsjuk och han ville inte att nån annan man skulle vilja ha henne.
Så nu är hennes ansikte helt deformerat!
Skulle gärna velat prata med henne, jag har många frågor att ställa henne.
Hoppas en dag få göra det.

Ha det bra Annica( du har så många ämnen så det kommer att bli intressant att läsa)
Hälsn Helén

Helén - visst får du använda material bara du anger källa. Skönt att höra att du slipper allt elände nu och börjar få ett drägligt liv. Tyvärr - det man upplevt sitter alltid kvar, när blåmärkena eller ärren på utsidan läkt, så kommer alltid de på insidan alltid att finnas kvar. De kan blekna, men försvinner nog aldrig.

Jag önskar dig ett fortsatt lyckligt liv!

Annica

Hej Annica, ja, jag har ett mycket bättre liv idag. Men jag är märkt av det jag gått igenom,
-fysiskt(brutna fingrar, tandskador, massor av revbensbrott.
Hade det konstant då. Fick hela tiden nya innan det gamla hunnit läka, ärr efter slagen osv)
-men framförallt psykiskt.
Jag har posttraumatiskt stressyndrom som lett till utmattningsdepression bla och mycket mycket mera.
Men framförallt-jag har frid, lugn och ro i mitt hem.
-Ingen som hela tiden bevakar vad jag gör och säger och är patologiskt svartsjuk.
-Ingen som kontrollerar mig och begränsar mig mer och mer.
-Ingen som säger nedsättande saker om mig-allt för att kränka min självkänsla.
-Ingen som väcker mig mitt i natten, tar stryptag om min hals eller
sliter upp geväret som ligger under sängen och siktar på mig eller
slänger upp fönstret i vredesmod och skjuter skator för att nästa sekund sikta på mig igen och hota döda mig.
-Ingen som går omkring mig och hittar fel på mig vad jag än gör.
-Ingen som kastar kniv runt mig
-Ingen som håller fast mig och slår med knuten näve rakt i ansiket om och om igen, som väser:jag ska slå dig ful, jag ska slå dig så du inte finns längre...
osv...
Jag darrar när jag skriver det här.
Men jag är tacksam mot dig Annica för din blogg-och då speciellt att du skriver så bra om detta med kvinnomisshandel!
Jag har alltsedan jag blivit fri letat en sådan sajt, och gjort tappra försök
att skriva insändare,
att väcka opinion-men inte fått särskilt mycket respons.
Men jag blev mycket glad när jag hittade den här sidan.
Kan jag använda lite av det du skrivit på min hemsida, där jag skriver om Samhället idag/Tänkvärt?
Jag har tillägnat min målning "Skändad" till alla odder för kvinnomisshandel. (En ganska vidrig
målning-så mådde jag då och efteråt)/hälsn Helén

Helén - hoppas du har har en bättre livssituation nu. Ja, javisst - jag skulle också ringa polisen.

Annica

Glömde säga vad jag skulle ha gjort och vad jag tycker ALLA borde göra:
(Själv gick jag omkring med översminkade blåmärken och med svarta glasögon för att det inte skulle synas hur hemsk jag såg ut efter den TORTYR jag utsattes för nästan dagligen. Och dom såg, dom visste-jag vet att dom visste dom hörde, jag ropade på hjälp-men dom gjorde inget... Tills den dag när han själv ringde polisen efter att ha misshandlat mig så svårt och jag låg bakbunden nedanför trappen där han hade slängt mig!...bara ett litet exempel på hur det var...)
Jag tycker man borde ringa polisen. Och om man inte vågar göra det så ställ frågor till kvinnan, bry dig! Våga fråga! Våga ställa upp! Våga ring polisen!

(Annica-vilken bra blogg du har!
Tack för den!)

Civilkuraget är skamligt lågt!!! Framförallt när det gäller mäns våld mor kvinnor!
Och det är skrämmande att samhället accepterar att det är så!!!
Fruktansvärt.
Samhället accepterar våld mot kvinnor! Vi vet att det är så, att det alltid varit så! Det är tom så, jag har själv varit ute för det , att kvinnor tar mannens parti och tycker synd om honom-var ligger felet då???
Mär mannen nästan hållit på att mörda kvinnan vid flera tillfällen-och han är känd för att ha misshandlat kvinnor tidigare, trots det faktum tar flera kvinnor den mannens parti-otroligt!!
Ibland känner jag det som att det ska finnas en lista över alla kvinnomisshandlare i Sverige-för att varna andra kvinnor för dom.
Vad gör vi?
Hur gör vi?
På min hemsida, under samhälle idag/tänkvärt har jag tagit upp om kvinnomisshandel . ett sätt att försöka påverka, att beröra

Grannarna vågar inte öppna dörren på natten eller så har dem lessnat. Det är frusterande när det fortsätter år efter år. Inte varje dag, inte varje vecka men ungefär en gång i månaden brukar han puckla på henne.

Iréne - kan ni inte samla ihop er ett par grannar så du inte behöver ringa på ensam? Jobbig sits du sitter i.

En dag kanske han har ihjäl henne.

Annica

Vi är så rädda att lägga oss i, för att bli indragen i andras problem och för att själva bli angripna att människor dödas och våldtas mitt framför ögon på oss.

Sverige har blivit ett land fullt av osolidariska fegisar!

Jag har ringt till polisen oräkneliga gånger när grannen ovanför studsar mellan sin mans knytnäve och golvet. Och jag kommer att fortsätta göra det till hon antingen låter bli att ta tillbaka anmälan eller blir dödad. Polisen har avrått mig från att ringa på dörren för att inte riskera att själv få en snyting. Men det är svårt att höra hur våldet trappas upp i väntan på polisen kommer...

ingenting... för att;
jag inte skulle ha känt till om mannen varit dömd sedan tidigare eftersom det inte står i Aftonbladet;
jag inte har lust att sitta i samma Aftonbladet som Mörk Våldtäktsman Med Stor Kalashnikov Klev In Mitt Under Sexakt;
det är så roligt att tjuvlyssna och sedan sälja mig till Aftonbladet;
jag inte köper Aftonbladet och därför inte vet exakt hur många Onda Män det finns i Mitt Hus;
jag är illegal invandrare utan asylskäl och inte vill att SÄPO skickar ut mig ur landet när det läst min story i Aftonbladet;
jag vet att Mikael Odenberg fixar biffen;
jag röstade borgerligt och därför hatar alla kvinnor av princip, speciellt sådana som försigkommer i Aftonbladet.. kvinnliga kommunalare, kvinnliga pensionärer och Paris Hilton;
jag läser Aftonbladet ytterst koncentrerat;
jag chattar med småtjejer på Aftonbladet;
senaste statistiken i Aftonbladet visar att det är meningslöst;
Aftonbladet skrev dagen innan att min Polis hade stängt och flyttat;
jag skriver en insändare till Aftonbladet och hyttar åt oväsendet från zigenarna;
alkohol inte är farligt, det säger Aftonbladet;
aktietipsen i Aftonbladet har ruinerat mig så jag tänkte sno hennes pengar;
jag var full, trött å skulle upp klockan fem för att skura hundskit och inspyade Aftonbladet på gatorna;
jag inte har några illusioner om min egen moraliska karaktär.

Problemet med situationen kan vara att granne har ringt ett otal gånger, vilket inte är ovanligt och innehavet av öronproppar tyder på det.
Efter ett antal polisbesök och polisuredningar som läggs ner därför kvinnan drar tillbaka sin anmäla så blir effekt att granne i ren självbevarelsedrift gör det bästa möjliga av sin situationen, försöker sova, för omgivningen på arbetsplatsen har ofta ingen förståelse för hur trött man kan vara av att ha grannar som skriker och slåss.

Åsa - jag känner också igen scenariot. Jag tycker själv också att jag läst det förut, om det nu var detta fall eller ett annat.

Jag har mailat journalisten men han kanske är ledig eller inte vill svara/har tid att svara och det får jag väl acceptera. Men jag tror faktiskt på att grannen stoppade in öronporpparna och lade sig för att försöka somna om. Det finns folk till allt.

Annica

Jag har läst samma historia för en tid sedan. Tror det hände i ett hyreshus i Lund och att det var i Sydsvenskan jag läste det.

Jag hade ringt polisen.

Vetesjutton om det är något Aftonbladet hittat på. Jag ska maila journalisten och fråga, nu.

Annica

Det låter som något som aftonbladet hittat på.

Självklart skulle jag ringt polisen.

Felet är att dessa ynkryggar till män får vistas ute bland civilbefolkningen. Dom skulle spärras in på ett dårhus och slå ihjäl varandra. Vore billigare. Varför ge dessa idioter en andra chans? Är dom värda det?
Det satsas på hjälp åt alkoholister, kriminella, misshandlare mm. Folk som lider av en riktig och inte påhittad sjukdom får ingen hjälp.

Det ultimata dilemmat nästan.

Å ena sidan ska man straffa brottslingar, å andra sidan ska de få en chans. Jag kan ju bara hoppas att jag själv ringt polisen eller i alla fall knackat på.

Tyvärr är det väl så också att Aftonbladet med stor sannolikhet knackat på hos alla grannar och fått vettiga kommentarer - men som journalister vill de väl inget annat än att sälja lösnummer och skriver vad tok som helst.

/Per