« september 11, 2007 | Startsidan | september 17, 2007 »

13 september 2007

Hur värderas ett människoliv?

En människokropp utan liv är inte värt mycket, rent krasst sett. Ja, om det finns organ att donera stiger väl värdet?

Men människor som lever och kan behandlas med medicin ska få den medicin som krävs, det finns ingen annan option. Ett människoliv är ovärderligt. Vi får inte börja skilja på vilka sjukdomar som ska behandlas och framförallt vilka som ska få behandling eller inte. Finns behandling att erbjuda ska den givetvis få kosta, samt att den som behöver den får den.

Patienten som lider av Hunters sjukdom får behålla sin medicin. Det beskedet kommer en dag efter att Karolinska universitetssjukhuset beslutade sig för att medicineringen var för dyr...Patientens behandling kostar 10 miljoner kronor om året, en kostnad som Karolinska universitetssjukhuset ansett för hög.

Jag förstår inte hur Karolinska universitetssjukhuset tänkte i denna fråga. Deras första beslut är för mig obegripligt. En död patient mer eller mindre spelar ingen roll? Kostnaden ska få avgöra behandlingsform? De enda som tjänar på detta ”tänk” är väl de som har en försäkring via jobbet eller privat, som har skaffat sig en egen liten gräddfil inom vården - även om det inte talas som mycket om detta.

Samtidigt läser jag om den nya stora satsningen i budgeten som presenterats av Fredrik Reinfeldt och Cristina Husmark Pehrsson.

–Tuffare sjukpenningregler i vårt stora reformpaket.

Jaha? Regeringen lovar mer friska? Så sjukdom botas med tuffare villkor? De som är sjuka har det svårt nog vill jag nog påstå, utan dessa pålagor.

Regeringen vill nu införa sjukpenning max 18 månader.

Vad ska hända med de som inte blir friska inom den tidsgränsen, jag tänker på många kroniska och långvariga sjukdomar som exempelvis Multipel skleros – MS, cancer, svårartade reumatiska sjukdomar som ofta bryter ned kroppen successivt, KOL, och andra kroniska sjukdomar där ingen bot finnes, bara lindring. Ja, det finns fler sjukdomar som jag skulle kunna lista här, men jag tror att andemeningen framkommer?

Nyfriskjobb? Ett hån i ansiktet mot dem som kämpar för att orka igenom i dag, i morgon och övermorgon. När friska människor har svårt att få jobb, trots nystartbidrag hur i sjutton ska nyfriskjobb vara lösningen? Det lär nog bli en kostnad ändå, fast ur en annan del av budgeten - socialförsäkringen. För ingen ska väl bli hemlös bara för att de inte får sjukpenning längre och inte kan betala hyran, trots att de inte är arbetsföra?

Arbetsgivare som anställer personer som stått utanför arbetsmarknaden mer än ett år på grund av sjukskrivning eller sjuk- och aktivitetsersättning ska kunna undanta en summa som motsvarar dubbla arbetsgivaravgiften. Nyfriskjobben får därmed fördubblat genomslag för denna grupp jämfört med nystartsjobben.

Låter fint på pappret. Men hur kommer det att fungera i praktiken? Är detta verkligen genomtänkt? Eller är det ett spel för galleriet? Ta reda på hur det slår först innan ni slår till och genomför detta!!!!

Man ska ha klart för sig att det här inte är något reformpaket, utan ett renodlat besparingspaket för att finansiera skattesänkningar.

Ja, den är nog det facit jag också ser framför mig. Vart tog vårt solidaritetstänkande vägen? Ska de svaga grupperna i samhället bekosta skattelättnaderna för höginkomsttagarna? Ska de finansiera 6-miljonkåkarnas före detta fastighetsskatt? Förmögenhetskattens borttagande?

Även här kommer samma syn fram som jag funderade över i början av denna text. Hur mycket är en människa värd? Den som är frisk och jobbar - är den mer värd i samhällets ögon än den som haft oturen och fått en långvarig sjukdom som gör att personen inte är arbetsför under en längre tid eller kanske för alltid?

Andra bloggar om:
, , , , , , och

// Annica Tiger

Annica Tiger 4:17 EM | Google