« Facebook | Startsidan | Underligt klimatskattepaket »
13 september 2007
Hur värderas ett människoliv?
En människokropp utan liv är inte värt mycket, rent krasst sett. Ja, om det finns organ att donera stiger väl värdet?
Men människor som lever och kan behandlas med medicin ska få den medicin som krävs, det finns ingen annan option. Ett människoliv är ovärderligt. Vi får inte börja skilja på vilka sjukdomar som ska behandlas och framförallt vilka som ska få behandling eller inte. Finns behandling att erbjuda ska den givetvis få kosta, samt att den som behöver den får den.
Patienten som lider av Hunters sjukdom får behålla sin medicin. Det beskedet kommer en dag efter att Karolinska universitetssjukhuset beslutade sig för att medicineringen var för dyr...Patientens behandling kostar 10 miljoner kronor om året, en kostnad som Karolinska universitetssjukhuset ansett för hög.
Jag förstår inte hur Karolinska universitetssjukhuset tänkte i denna fråga. Deras första beslut är för mig obegripligt. En död patient mer eller mindre spelar ingen roll? Kostnaden ska få avgöra behandlingsform? De enda som tjänar på detta ”tänk” är väl de som har en försäkring via jobbet eller privat, som har skaffat sig en egen liten gräddfil inom vården - även om det inte talas som mycket om detta.
Samtidigt läser jag om den nya stora satsningen i budgeten som presenterats av Fredrik Reinfeldt och Cristina Husmark Pehrsson.
–Tuffare sjukpenningregler i vårt stora reformpaket.
Jaha? Regeringen lovar mer friska? Så sjukdom botas med tuffare villkor? De som är sjuka har det svårt nog vill jag nog påstå, utan dessa pålagor.
Regeringen vill nu införa sjukpenning max 18 månader.
Vad ska hända med de som inte blir friska inom den tidsgränsen, jag tänker på många kroniska och långvariga sjukdomar som exempelvis Multipel skleros – MS, cancer, svårartade reumatiska sjukdomar som ofta bryter ned kroppen successivt, KOL, och andra kroniska sjukdomar där ingen bot finnes, bara lindring. Ja, det finns fler sjukdomar som jag skulle kunna lista här, men jag tror att andemeningen framkommer?
Nyfriskjobb? Ett hån i ansiktet mot dem som kämpar för att orka igenom i dag, i morgon och övermorgon. När friska människor har svårt att få jobb, trots nystartbidrag hur i sjutton ska nyfriskjobb vara lösningen? Det lär nog bli en kostnad ändå, fast ur en annan del av budgeten - socialförsäkringen. För ingen ska väl bli hemlös bara för att de inte får sjukpenning längre och inte kan betala hyran, trots att de inte är arbetsföra?
Arbetsgivare som anställer personer som stått utanför arbetsmarknaden mer än ett år på grund av sjukskrivning eller sjuk- och aktivitetsersättning ska kunna undanta en summa som motsvarar dubbla arbetsgivaravgiften. Nyfriskjobben får därmed fördubblat genomslag för denna grupp jämfört med nystartsjobben.
Låter fint på pappret. Men hur kommer det att fungera i praktiken? Är detta verkligen genomtänkt? Eller är det ett spel för galleriet? Ta reda på hur det slår först innan ni slår till och genomför detta!!!!
Man ska ha klart för sig att det här inte är något reformpaket, utan ett renodlat besparingspaket för att finansiera skattesänkningar.
Ja, den är nog det facit jag också ser framför mig. Vart tog vårt solidaritetstänkande vägen? Ska de svaga grupperna i samhället bekosta skattelättnaderna för höginkomsttagarna? Ska de finansiera 6-miljonkåkarnas före detta fastighetsskatt? Förmögenhetskattens borttagande?
Även här kommer samma syn fram som jag funderade över i början av denna text. Hur mycket är en människa värd? Den som är frisk och jobbar - är den mer värd i samhällets ögon än den som haft oturen och fått en långvarig sjukdom som gör att personen inte är arbetsför under en längre tid eller kanske för alltid?
Andra bloggar om:
regeringen, sjukpenning, sjukförsäkring alliansen, människosyn, sjukvård, mediciner, solidaritet och skattesänkningar
// Annica Tiger
Annica Tiger september 13, 2007 04:17 EM
Kommentarer
Undras hur många miljarder som försvann från statskassan när de avskaffade förmögenhetskatten? Hur man än vrider och vänder på det så handlar det - precis som rubriken anger - om hur mycket ett människoliv är värt. Behövs det mer pengar till sjukvården? Men se till att ge den pengar. Finns inte pengarna? Dra in dem från de rikaste hur mycket de än gnäller och hotar med att flytta utomlands. Tio miljoner om året är trots allt inte sådär förskräckligt mycket pengar.
Percy Barnevik fick först en miljard i avgångsvederlag som han efter påtryckningar självmant gick med på att sänka till hälften. Så mycket var hans lilla häck värd. Att tala om alla människors lika värde och att praktisera det är två olika saker.
Skrivet av: Jerry datum: september 20, 2007 01:59 FM
Rubriken - Alla ska inte med - läste jag i tidningen Läkemedelsvärlden:
http://www.lakemedelsvarlden.se/zino.aspx?articleID=10953
Det är klart att alla ska med, hur sällsynt än sjukdomen är. Varför så himla dyrt kan man undra? Varför överförskriva till så många andra?
Skrivet av: Britt datum: september 18, 2007 11:34 FM
Tänk vad enkelt det varit om resurserna varit oändliga. Det är egentligen det vi snackar om tror jag. Hur mkt pengar skall användas till vad? Och vem får bestämma det? Så länge det funnits läkare har det ingått i jobbet att använda de begränsade resurserna på bästa möjliga sätt. Det innebär med nödvändighet att alla inte kan få all tänkbar vård.
Inte ens /m's strategi hjälper - någonstans måste gränsen dras. Visst - det finns många förkylningar som inte behöver penicillin - men även i andra ändan av sjukdomsspektrat måste någon dra gränsen någonstans.
Det allvarliga är att det nu kommer in några jurister och bestämmer hur prioriteringen av vårdens begränsade resurser skall gå till. Hoppas dom är bättre än läkarna på att avgöra vem som skall få vilken hjälp och vem det inte kommer räcka till. Man kan få rätt mkt vård för 10 miljoner... det handlar om ca 20 årsarbeten som kunde användas i äldrevården eller någon annanstans.
Skrivet av: Sverker datum: september 14, 2007 10:37 EM
Har kommenterat i egna bloggen, nu lite kort, och många gånger tidigare. Är så himla trött på detta ständiga mantra om "tuffare tag" mot sjuka. Har vi hört nu i flera år, låter som en krigsförklaring. När blir det fred någon gång?
Apropå Vägverkets värdering av ett människoliv till 8 miljoner. Jag har sett siffran 3 miljoner, men nu hittar jag inte källan längre.
Skrivet av: Hannelore datum: september 14, 2007 09:47 EM
Värderas människor olika på grund av inkomst och status? "Ja", är det enkla svaret. Människor är inte lika mycket värda. Utvecklingsstörda står långt ner på värderingsskalan liksom sjuka, arbetslösa och gamla. I det råkapitalistiska samhället är pengar allt och det är till för sig själv på något vis. Styr sig själv nu. Den kapitalistiska maskinen måste ständigt hållas igång för att producera ny tillväxt. Människor är utbytbara robotar som förser den med bränsle. Det handlar inte om att leva och må bra utan att hålla hjulen snurrande.
Så vad är meningen med alltsammans då? Det finns ingen mening utan endast rädda människor som försöker försvara den plats de lyckats skaffa sig och kanske trampar ner andra på vägen. Man slickar uppåt och sparkar nedåt. Fredrik Reinfeldt med sin regering fungerar som en katalysator för denna negativa utveckling och lockar fram de allra sämsta sidorna hos människor.
När han säger att det ska löna sig att arbeta så ställer han sjuka mot arbetande. Han vill så split och få folk att tycka illa om varandra. Det är ingen tillfällighet att rovdjurshatare, rasister, antimuslimer och allmänt föraktande människor gillar regeringen. Dessa människor ser för tillfället något gemensamt att sluta upp kring. De vältrar sig i girighet och förakt. Men någon verklig lojalitet existerar inte i sådana kretsar. Högerallianser har en förmåga att spricka tillslut. Det lär vi nog få se med denna också.
Skrivet av: Jerry datum: september 14, 2007 06:46 FM
Det kommer aldrig att bli rättvist, och det har aldrig varit rättvist. Bara en sån sak som att sjukersättningens storlek beror på vilken inkomst man hade innan man blir sjuk!
Det finns bara ett sätt att se på saken, inkomst har ingenting med människovärde att göra!
Skrivet av: Desirée datum: september 13, 2007 08:04 EM
Jag är tveksam om man ska behandla till varje pris, oavsett vad det kostar. Någon ska betala det. Problemet är forskningen som tar tid och som sedan vill ha betalt för det de lagt ut ekonomiskt.
Det var förra regeringen som startade begränsningen för t.ex. ms-sjuka genom att säga att där inte finns något tillstånd i den sjukdomen som kräver sjukskrivning på heltid. Samtidigt är läkarkåren positiva till den inställningen eftersom aktivitet förbättrar sjukdomen men där man kan behöva går ner i tid tillfälligt (vilket också är okej enligt FK). Det stora kravet på anpassning som arbetsgivaren har fungerar dåligt och är nu dessutom avskaffat (man behöver inte göra rehab med FK). De som sitter mest löst är rödmärkta arbetsgivare i Gbg som landsting och kommun. Bli sjuk - och du står utan jobb. De som ändå gör rehab och ser till att alla får fungerande arbetsuppgifter oavsett sjukdom är privata Volvo. De ser väl kompetens som något mer värdefullt än vissa begränsningar i hälsotillstånd.
Jag tror de kroniskt sjuka ändå kommer att vara skyddade hos FK (men inte hos arbetsgivaren) då man känner till sjukdomarnas natur. Blåslampan sätts mot de som inte vill jobba eller byta jobb. Jag känner många som förtidspensionerats eftersom de inte känt för att jobba mer. Jag känner ingen som som fått full pension p.g.a. sjukdom - förmodligen för att man vid sjukdom faktiskt vill jobba.
Jag är positiv till förändringarna men kan ändra mig om det går för långt och blir fel när det verkställs. Efter tio år av sjukskrivningar/förtidspension kan jag bara konstatera att något varit fel i systemet. Kanske förändringarna blir till det positiva. Tiden får utvisa.
Skrivet av: Jontas datum: september 13, 2007 06:52 EM
Sannolikt är det bättre att prioritera de med små skador först så de snabbt kan komma ut på arbetsmarknaden och genererar skatteintäkter för att finansiera de med längre vårdbehov...
Var någon snubbe som fick vänta ett halvår på en enkel tumoperation han blev totalt sett borta två år hemma på sjukpenning. Medans expertis konstaterade att han bara vart borta 3månader om ingreppet skett snabbt (det förvärrades av väntan .. men då det inte var livshotande blev det nedprioriterat)
Vad kostade inte det i dels understöd och dels bortfall av skatteintäkter?
Förövrigt så värderar vägvärket en människa till 8miljoner.
Men jag måste säga att jag hellre hjälper till att betala den där killens medicin än många andra idiotprojekt skattepengar spenderas på.
Skrivet av: eriande datum: september 13, 2007 05:26 EM
Det är viktigast att samhället satsar på de sjukaste. Om pengarna är slut då så klarar vi halvkrassliga oss ganska bra ändå.
/m
Skrivet av: matt datum: september 13, 2007 04:58 EM