Annica Tigers Blog

Hej !
Nu ska du veta , att boken och filmen jag ska tipsa om strax, sprider sig som en gräsbrand/skogsbrand över världen just nu!!!

Filmen: " What the bleep - do we know?" har kommit ut i bokform med en hel del tillägg, både på engelska och svenska.
Boken: med samma namn som filmen och på svenska har titeln: " Vad vet vi - egentligen?"
är skriven av:W.Arntz, B.Chasse, M.Vicente.
Damm förlag.
Ge dej själv en ärlig chans att lyssna till dessa 17 vetenskapsmän/kvinnor.
I detta paradigmskiftets tid vi är inne i nu, krävs att vi kan tänka NYA TANKAR. Det nya samhället måste byggas av nya tankar, som befrämjar utvecklingen! Läs själv!
Glada, inspirerande tankar till dej ! Christina

Vad är svenska förhållanden? På vilket sätt är de annorlunda från danska, finska, norska eller holländska? Förutum att Holland har en bättre utbyggd sjukvård än Sverige, t.ex? Det är ju pinsamt löjligt. Sverige är INTE bäst på allt, utan ett ganska medelmåttigt land på många områden och katastrofalt dåligt inom skolväsendet...

Det är sorgligt att så många med erfarenhet och kompetens knuffas åt sidan bara för att deras utbildning (som i många fall är bättre än den svenska) inte har genomförts i Sverige. Men det verkar som om resonemanget är; "blott Sverige svenska krusbär har"... Pinsamt!!!

Vad gör en hjärnkirurg med flera års arbetslivserfarenhet bakom ratten i en taxi? Det är inte överskott på sådana kirurger i detta land. Språket har inte ett dyft med detta jobb att göra då man inom denna högt utbildade gren talar flytande engelska samt att den medicinska terminologin är latin. (Denna hjärnkirurg hade inga problem med det svenska språket).
Jag begriper inte vart felet ligger i detta land när det gäller att anställa folk.

Jag tycker det finns en allmän slöseri med inläst kunskap på flera håll. Självklart borde nysvenskars kompetens tas till vara och utvecklas.

Men jag tycker någon (?) även kunde ta tillvara studieinitiativ som tas inom en organisation. Hur många som tar lån, går högskola och utvecklar sig får ens frågan från sin arbetsgivare.
- va bra att du satsat på dig själv. Det kan vi ha användning av i våran organisation. Vill du...?

Vi är egentligen dåliga på att ta tillvara kompetens i ett bredare perspektiv. Och det får betydelser på flera plan.

En städerska som agerar utan tillstånd . . .
Vad försvann rätten att vara människa och reagera som medmänniska. Städerskan borde egentligen fått diplom och sjukhuset kunde känt sig stolt över att personalens kompetens var så hög att t.o.m en städerska kunde rädda liv.

Cata - en otrolig historia. Varning? De borde ha anställt honom på direkten och gett honom en snabbkurs för att uppdatera kompetensen. Det vore bättre än att importera läkare som knappt kan prata svenska. Jag var hos en sådan och vi hade uppenbara kommunikationsproblem. Hon var säkert duktig, men en läkare måste kunna förstå patienten och vice versa.

Annica

Det är ett enormt slöseri med kompetens!
På 80-talet arbetade jag på sjukhus och vid det aktuella tillfället fanns ingen läkare i den flygeln av huset. En besökare föll ihop i korridoren, hon hade bl.a. andningsstillestånd och sköterskan ringde på läkaren (som hade jour i hemmet.) Helt plötsligt började den färgade städaren ropa ut order (på perfekt svenska) - några sekunder stod alla stilla och undrade om han var riktigt klok men inom två minuter hade han intuberat henne m.m. Han räddade hennes liv! Denne man hade varit städare på avdelningen i fyra år, men vad ingen vetat om förrän denna dag var att han var en erfaren narkosläkare i sitt hemland! "Städaren" blev dessutom anmäld för att han agerat utan att ha tillstånd, men det stannade vid en varning. (Avdelningsläkaren anlände efter 15 minuter..... say no more.....)

Vem vet, killen (tjejen) kanske var transportminister på Nauru. Inte lätt att tillvarata kompetensen då.

Att Sverige är uruselt på att ta tillvara nyanländas kompetens är något som redan kostar samhället dyrt. Och argumentet att "man måste passa in sin utbildning för svenska förhållanden" stämmer bara till viss del - de allra flesta med akademisk utbildning från hemlandet vill inget hellre än att få jobba i samma yrke här, och kämpar för att få komplettera så att de blir behöriga i Sverige. Men det är inte lätt att få till för individen - tydliga krav för validering saknas, och många av dem som försöker, och kanske läser in ett par år extra på högskola här i Sverige får ändå inte jobb.

Språkkraven är dessutom många gånger orimliga - svenskatestet för utomeuropeiska läkare skulle många svenska sistaårsstudenter på läkarutbildningen inte klara. Är man läkare från EU-land, däremot, räcker en 3-månaders snabbkurs i svenska...
Vi accepterar dessutom mycket sämre svenskakunskaper från t.ex fransmän eller tyskar som jobbar på svenska arbetsplatser än vi tål från andra grupper - och britter, amerikaner eller australiensare behöver inte kunna någon svenska alls på "rätt" jobb - men en pakistanier som pratar lika fläckfri engelska duger inte, för han talar för dålig svenska.
Visst gör vi skillnad på folk och folk.

Rupert Krok - det tror jag inte att han någonsin trott, men de kunskaper han besitter borde kunna tas till vara. Du förstod nog inte mitt inlägg märker jag på din kommentar. Burapa - nedsättande ord om ett yrke som är lika viktigt som vilket annat jobb som helst.

Johan - de taxichaufförer jag pratat med har berättat att de sökt jobb efter jobb men inget fått och därför kör de taxi för att kunna försörja sig. De som inte kan svenska klockrent bör få chans att utveckla språket och därmed kunna fortsätta att sedan anpassa sin examen till svenska förhållanden.

Får de chansen till detta?
Frågan är öppen.

Annica

Har man valt att bli burapa i Sverige istället för att stanna i hemlandet och vara "transportminister" får man väl skylla sig själv. Trodde idioten att han fick bli Transportminister i Sverige också?
Va? VA??

Du har rätt, men tänk på att en examen i ett annat land inte nödvändigtvis passar in i Sverige i sitt grundutförande... förutom att kunna BRA svenska kanske man måste anpassa sin examen för svenska förhållanden också ... finns många faktorer. Det är lätt att bara säga att det är ett resursslöseri utan att veta något närmare. Resursslöseriet finns... utan tvekan ... men i vilken omfattning skulle individerna själva ha möjlighet att påverka sin situation ?