« R.I.P | Startsidan | God Jul »
23 december 2009
Livets tumstock
Jag mötte för något år sedan en snickare och av någon anledning började vi prata, trots att vi båda jobbade och bara möttes så där av en slump. Vi pratade om livet och döden.
Han tog fram sin tumstock och frågade hur gammal jag var och hur länge jag trodde att jag skulle leva.
Jag svarade att jag fyllt 55 och att jag kanske inte skulle leva längre än 67 om allt går väl på grund av mitt idoga rökande. Varför 67? Jo, vid den åldern dog min förra svärmor i lungemfysem.
Han tog fram tumstocken och förklarade att varje år är en centimeter. Sedan kan nog alla räkna ut resten. Avståndet liksom krymper alltefter varje år går. Avståndet mellan 35 och 67 är mycket längre än mellan 55 och 67.
Slutkontentan av vår diskussion blev att även om ingen av oss vet när vi kommer att dö så blir livet kortare och kortare desto äldre man blir. Centimeter efter centimeter avverkas på livets tumstock.
Fånga dagen. Lev nu och inte om tio år. Visst är det bra om man planerar, men låt inte livet bli det som sker medan du planerar det.
// Annica Tiger
Annica Tiger december 23, 2009 08:00 FM
Kommentarer
Ja, men ändå är det svårt att lära gamla hundar att sitta. Men jag försöker lära mig att sitta fint :).
Annica
Skrivet av: Annica Tiger datum: december 27, 2009 07:08 EM
Lev livet nu. Ja det är en bra livsfilosofi. Allt för ofta lever vi i framtiden. Planerar middagen medan vi promenerar, tänker på vilka kläder vi ska ha i morgon medan vi förstrött leker med barnen etc.
Själv var jag tidigare oerhört stolt över min förmåga att vara effektiv och planera allt, tills jag en dag slogs av det vansinniga i det beteendet. Nu lever jag betydligt mer närvarande.
Du, Annica har väl lärt den hårda vägen, eller hur?
Skrivet av: Brittis datum: december 23, 2009 10:02 EM