Patriks släkt och kultursidor


 

Startsida

Om mig

Farfars antavla

Farmors antavla

Morfars antavla

Mormors antavla

Mer om släkten

Stamtavlor

Historia

Konstgalleri

Efterlysningar

Uppdateringar

Gästbok

Släkten Dejdricks

av Patrik Andersson

Släkten härstammar från Karl Johans församling i Göteborg och har danskt ursprung. Äldsta kända stamfader är bleckslagarmästaren Carl August Dejdricks. Här nedan följer hans stamtavla. Släkten utslocknade sannolikt på svärdssidan 1958 med en av hans söner.

För mig är släkten intressant då min morfars mor och mormor arbetade och bodde under en längre tid hos fabrikören Carl Gustaf Dejdricks med familj (Se Tab. 2).

Källor

Se längst ner på denna sida, eller gå direkt dit här

Kan jag kopiera bilder och text?

Ja, förutsatt av att Du i sedvanlig ordning uppger källan, Patriks släkt och kultursidor, och en länk till densamma.

Kontakt

Känner du till släkten eller kanske har bidrag till dess stamtavla hör i så fall av dig: starpatrik
[snabel-a]yahoo.se

Tab 1.

Carl August Dejdricks, född 8/5 1813 i Köpenhamn, Danmark, död 11/1 1875 i Karl Johans församling, Göteborg och Bohus län. Bleckslagarmästare. Flyttade okänt år till Sverige. Nämnd första gången som bleckslagaregesäll i utflyttningslägden för Gustavi församling i Göteborg 1838 (vandel: ärlig), där han åtminstone från 1836 var bosatt, och i inflyttningslängden för Karl Johans församling i nämnda stad i april 1838. Nämns som bleckslagaregesäll i samband med bröllopet i juni? 1838 och vid första barnets födelse i december 1838. Den 1/2 1841 inkom till det då nyinrättade Civildepartementet "---Bleckslagare Gesällen Dejdricks underdåniga ansökning att få antagas till Sockenhandtverkare inom Carl Johans Församling vid Götheborg." Ansökan bifölls året därpå. Blir bleckslagare tidigast 1858. Åren 1859-1864 sökte D. genom annonser i Göteborgs handels- och Sjöfartstidning bleckslagaregesäller, se nedan.


Annons i Göteborgs handels- och sjöfartstidning den 2/4 1864 där Dejdricks söker bleckslagaregesäller.

Uppgifter om att D. gjorde konkurs 1860 finns i Sävedals häradsrätts handlngar men vidare information om detta är inte känt. D. "afledo under medellösa omständigheter" på epidemiska sjukhuset (antagligen åsyftande den s.k. Möllerska plantagen, stadens första egentliga epidemiska sjukhus) av smittkoppor. - Gift 1:o 3/6 1838 i Karl Johans församling, Göteborg med Britta Carlsson, född mellan 1804-1807, död före 1854. - 2:o 12/6 1854 med Sophia Carolina Kullberg, född 24/1 1827 i Göteborg, död 15/7 1872 i 3:e roten, 81:a kvarteret, Karl Johans församling, Göteborg och Bohus län, trolig dotter av Gustafva Kullberg (1805-1871).

B a r n:

1. Augusta Mathilda Dejdricks, född 31/12 1838 i Karl Johans församling, Göteborg och Bohus län, 3/4 1933 i Timaru, Canterbury, Nya Zealand. Piga, barnsköterska. Till Stockholm 22/9 1863. Hon skall därefter ha flyttat till London. Härifrån avseglade hon den 18/8 1867 med det snabbseglande klipperskeppet "Glenmark" med destination Lyttleton, Nya Zealand dit hon anlände den 14/11 s.å. I passagerarlistan (se nedan) noteras hon som svenskfödde barnsköterskan (nurserymaid) Augusta Deidricks och färdades i andra klass under den sydafrikanskfödda kaptenen Wrankmores ledning.


En del av passagerarlistan för klipperseppet "Glenmark" år 1867 med Augusta Dejdricks noterad på rad tre. Källa: Emigration to Canterbury: Shipping Lists 1856-1874, Christchurch city libraries.


Förmodligen klipperskeppet "Glenmark" vid okänd hamn. Okänt år. Okänd fotograf.


Augusta Dejdricks son Carl Edward (1879-1854) och hans hustru Lucy Jones (1894-1965). Okänd fotograf. Fotot tillhör Wayne Thomas.

Skeppet Glenmarks öde är värt en notering. Byggt i trä 1864, 197 fot långt och med ett tonnage på 953 gjorde hon sin jungfrufärd den 30/10 1864. Hon transporterade huvudsakligen immigranter till Nya Zealand och passagerare, ull m.m. tillbaka till London. Efter åtta seglatser mellan England och Nya Zealand försvann skeppet i en orkan omkring den 6/2 1872 ungefär en vecka efter avfärd från Lyttletons hamn i Nya Zealand, samtliga 50 ombord dog inklusive nämnda kapten Wrankmore. - Gift 28/7 1868 i Christchurch med William Gray, född 5/12 1830 i East Kilbride, Lanarkshire, Skottland, död 30/1 1903 i Ashburton, Canterbury, Nya Zealand. Hennes barnbarns barn är Wayne Thomas som bidragit med värdefull information till detta arbete.

1. Carl Gustaf Dejdricks, född 7/10 1842, fabrikör, död 29/5 1921, se Tab. 2.

2. Gustaf Emanuel Dejdricks, född 10/8 1854 i Karl Johans församling, Göteborg och Bohus län, död 24/12 1874 i Karl Johans församling, Göteborg och Bohus län. Bleckslagararbetare. Flyttade i slutet av 1870 till brodern Carl Gustaf i Söderhamn. Här blev han bleck- och plåtslagarlärling hos densamme men var åter i Göteborg våren 1873 där han blott tjugo år gammal avled i sviterna av smittkoppor på julaftonen 1874. Ogift.

2. Sofia Maria Dejdricks, född 25/12 1856 i Karl Johans församling, Göteborg och Bohus län, död 14/4 1931 i Matteus församling, Stockholms län. Kokerska, tjänarinna. Flyttade likt tre av sina syskon till brodern Carl Gustaf i Söderhamn i juni 1875. Därefter till Gävle den 28/7 1876 varifrån hon 24/10 1887 åter inkom till Söderhamn och nämns där som ogift kokerska i Andra qvarteret åtminstone ännu 1890. Var i Stockholm en vända 1891 och återkom ånyo till Söderhamn. Flyttade 24/3 1900 till Linnégatan 63 i Hedvig Eleonora församling i Stockholm där hon nämns som piga (troligen inneboende hos handelsidkerskan Hanna Olivia Jacobsson) och bor här åtmistone till 1926. I folkräkningen 1910 nämns hon som tjänarinna. När hon avlider av ålderdomssvaghet på St:Eriks sjukhus står hon skriven på adressen Upplandsgatan 77 i Matteus församling, Stockholm. Ogift.d

2. August Fredrik Dejdricks, född 6/12 1859 i Karl Johans församling, Göteborg och Bohus län, sannolikt död efter 1920 i U.S.A. Sjöman, gruvarbetare, guldprospektör. Flyttade likt tre av sina syskon till brodern Carl Gustaf i Söderhamn i juni 1875. Till sjöss den 26/8 sistnämnda år med ett "Göteborgs skepp". Åter i Söderhamn den 21/9 1876 då han som lättmatros mönstrar på fartyget "Carl Johan" med destination Lissabon i Portugal. Briggen ägdes av Carl Johan Schöning i Söderhamn och dess kapten var Herman Mauritz Trapp. Dejdricks fick en lön på 30 riksdaler. Nio dagar senare avmönstrar han i Söderhamn. 10/8 1877 mönstrar han som lättmatros ånya på ett brigg. Denna gång heter briggen "Carolina Catharina" och förs av kapten J. Nilsson med destination Norge. Han erhåller denna gång 45 riksdaler i lön. Han befinner sig sedan i födelsestaden Göteborg där han mönstrar på 4/5 1878 mot okänd hamn. I husförhörslängden för Söderhamn 1886-1890 upptas han som varandes "till sjöss" (1880-1885) under den del av längden där personer "utan känd bostad" nedtecknas. Dejdricks nämns även i folkräkningarna 1880 och 1900, dock ej 1890, som sjöman i "quarstående obefintlige" i Söderhamn och nämns fortfarande som ogift vid båda tillfällena. Man vet således inte var han befunnit sig sedan 1878. Allting tyder dock på att han gett sig av till Nordamerika då en August F. Dejdrick, född i december 1859, upptas i den Amerikanska folkräkningen (FR) år 1900 i delstaten Kalifornien. Med stor sannolikhet nämns samma person, även om födelseår och året då han inkom till U.S.A. varierar något (1870(!), 1883 och 1885), i FR 1910 och 1920, där han är fortsatt boende i Kalifornien som ogift med arbete inom (guld)prospektering. Enligt källorna kan han även ha ägt en guldgruva. Vid samtliga FR ovan nämns D. som varande född och inflyttad från Sverige. Om hans föräldrar sägs att fadern är född i Danmark och modern i Sverige.

2. Helena Adolfina Dejdricks, född 7/6 1862 i Karl Johans församling, Göteborg och Bohus län, död 30/3 1937 i Katarina församling, Stockholms län. Piga, fattighjon. Flyttade likt tre av sina syskon till brodern Carl Gustaf i Söderhamn i juni 1875. Hon flyttade till Älvkarleby sn 1882 och därifrån 1884 till St:Paulsgatan 30 i Maria församling i Stockholm. I folkräkningen (FR) 1890 nämns hon (kallad Deidricks) som piga i Adolf Fredriks församling, Stockholm men också i samma FR på en annan post i Kungsholms församling där hon nämns som varandes "lam" och "å Inrättningen intagne hjon,--- försörjnings-Qvinnor", här skriven som Deidrich i handlingarna. I FR 1900 (kallad Deidrick) och 1910 (kallad Deidrichs) nämns hon som respektive "försörjningshjon" och "å Allm. Förs.inr." person, boendes i Adolf Fredriks församling vid båda tilfällena. Ogift.

2. Walfrid Daniel Dejdricks, född 10/7 1864 i Karl Johans församling, Göteborg och Bohus län, död 20/2 1958 i Åsgården, Söderhamns församling, Gävleborgs län. Verkstadsarbetare, handelsbiträde. Flyttade likt tre av sina syskon till brodern Carl Gustaf i Söderhamn i juni 1875. Han gjorde beväringstjänst 1885 och 1886 under no 152, inskriven 15/4 1885 hos målare Helsén. I folkräkningen 1890 nämns han som ogift målargesäll i Norra qvarteret i vars hushåll även upptas en målar- och bagaränka. År 1900 nämns han i folkräkningen som ogift verkstadsarbetare i Norra kvarteret där han upptas i handelsidkerskan Margareta Lovisa Nilsson och hennes tre döttrars hushåll. Han synes ha fått en anställning i hennes firma då han nämns som handelsbiträde i 1910 års folkräkning, alltjämt boende hos handelsidkerskan. Han avled ogift på ålderdomshemmet Åsgården i Söderhamn och slöt antagligen släkten Dejdricks på svärdssidan.

2. Johannes Waldemar Dejdricks, född 7/1 1867 i Karl Johans församling, Göteborg och Bohus län, död 20/1 1875 i andra roten, 61:a kvarteret, Karl Johans församling, Göteborg och Bohus län.

Tab 2.

Carl Gustaf Dejdricks (son av Carl August Dejdricks, Tab. 1), född 7/10 1842 i Karl Johans församling, Göteborg och Bohus län, död 29/5 1921 i Söderhamn församling, Gävleborgs län. Bleck- och  plåtslagare, handlanden, fabrikör.


Carl Gustaf Dejdricks. Fotografiet är möjligen taget innan han flyttade till Söderhamn 1866 i ateljé P. M. Lindstedts institut, Göteborg. Privat ägo.

Av sin fader lärde sig D. bleckslageriyrket. År 1866 flyttade han till Söderhamn (inkom 7 februari) där har framgångsrikt fortsatte sin verksamhet som bleck- och plåtslagare. Han synes snart ha ingått partnerskap med bleckslagare B. U. Hansson. Vid Hanssons död 1868 fortsatte D. ensam rörelsen under namnet Hansson & Dejdricks för att efter att Hanssons äffärer vore uppgjorda upplösa firman den 7/1 1870 och från detta datum driva den vidare i eget namn. D:s verksamhet blomstrade och han hade under 1870-talet flera lärlingar i sitt hägn samt fem pigor av vilka en, Sara Johansdotter från Dalarna, 1872 blev hans första hustru.

Den 22 oktober 1871 drabbades en av D:s lokaler av en explosion och tidningen Barometern skrev följande om händelsen den 4 november samma år:

"Söderhamn d 28 okt. En explosion, som kunnat hafwa farliga följder, ägde sistlid. söndag (22 okt) rum hos bleckslagaren Deidricks, i det att en mindre af jernbleck förfärdigad ångmaskin då exploderade. Af kringflygande bleckbitar och den utströmmande ångan blefwo flera personer brännmärkta, utan att dock någon svårare skada dem tillfogades."

D. var en hjälpande hand för flera av sina halvsyskon i Göteborg vilka flyttade till honom i Söderhamn 1870 respektive 1875. Brodern Gustaf Emanuel, som blott 16 år gammal 1870 kom till Söderhamn, blev lärling hos D. innan han återvände till Göteborg 1873.

D. intresserade sig för olika former av att kunna förhindra bränder och explosioner i diverse maskiner s. s. ångpannor och utvecklade och förfinade befintliga konstruktioner inom dessa områden. Han vidareutvecklade förtjänstfullt en gnistsläckare för vilken har erhöll patent. Hans typ av gnistsläckare blev dessutom för ångbåtar av Kungl. Kommerskollegium från 13 augusti 1921 den enda godkända typ som "...ej kräva reglering med spjäll eller sotning.".


Annons för Dejdricks gnistsläckare i Dagens Nyheter 21 april 1923.

D. förbättrade även den s. k. assurassprutan (mindre, handhållen brandspruta med pumpfunktion) och erhöll den 12 oktober 1882 ett sexårigt patent av Stockholms patentbyrå för de förbättringen i konstruktionen av en sådan han gjort. Dessa förbättringar skulle komma väl till pass blott några år senare då ytterliggare en dramatisk händelse, även om den förvisso krävde mer än en assuranssprutas kraft, drabbade D. i form av en eldsvåda på annandagen jul 1884, vilken händelse Hernösands-posten beskrev på följande vis:

"I fredags (26 dec) afton kl. mellan 8 och 9 antändes häftigt plåtslagaren Deidricks hus, hwaraf en stor del upplåtits till källarmästaren Collin. Elden spred sig med sådan snabbhet, att de i öfre wåningen warande personerna måste rädda sig genom fönstren. En af uppasserskorna skadade sig i fallet mycket illa mot en skylt. En annan person fick ena armen afbruten. Huset brann hastigt ned." Samma händelse beskrivs än mer utförligt i Svd 2/1 1885: "Eldsvåda. Från Söderhamn skrives i tidningen Helsingen: Eldsvåda utbröt annandag jul kl 8:15 e m uti en gård tillhörig flottchefen A. D. Sundberg å Grundbacka, hvarvid boningshuset nästan totalt nedbrann. Elden synes hafva börjat i förstugan i öfre våningen och antages hafva uppkommit derigenom att en dervarande lampa exploderat. Öfre våningen och en del af den nedre förhyrdes af källarmästaren G. Collin. Nedre våningen upptogs för öfrigt af bleckslagaren C G Dejdricks butik med kontor samt fabrikören E. Sjöströms garnbod jemte bostadsrum åt föreståndarinnan, fröken Olivia Liljegren. Då Hr Collins barnflicka Anna Ulin, som jemte hennes två systrar och hr Collins barn samt direktör Brobergs dotter befann sig i barnkammaren, hörde hon en knall uti förstugan, hvarför hon sprang och öppnade dörren. Dervid slocknade lampan inne i rummet, fönsterrutorna sprungo samt eld och rök slogo in från förstugan. Det innevarande funno då ingen annan utväg än att genom fönstret på venstra gafveln först utkasta barnen, vilka emottogs af post-vaktmästaren Pettersson och klamparen Is. Israelsson, samt derefter sjelfva rädda sig samma väg. I lilla matsalen i byggnadens sydöstra hörn befunno sig bokh. Hj. Sohlén, handelsbiträdena Emanuel Svensson och Rundberg samt Anton Sjölin, då fröken Ida Svanberg inrusade och ropade att elden var lös. Hr Svensson försökte du komma upp i tamburen för att hämta sin rock och mössa, men möttes af elden och måste vända samt tillika med ofvannämnde hrr, fröken Svanberg och kokerskan Eriksson störta sig ut genom hörnfönstret. Härvid skadades fröken Svanberg mot hr Dejdricks skylt, så att hon måste intagas å lasarettet. Äfven hr Svensson erhöll åtskilliga skador i hufvudet. Så snart elden utifrån förmärktes, skyndade hr Dejdricks att med en assuransspruta söka släcka, hvilket dock blev resultatlöst. Då sprutorna kommit igång, utfördes släckningsarbetet med den kraft och framgång att t. o. m. ett invid boningshuset stående uthus, hvilket var i största fara, utan nämnvärd skada räddades."

Han står som ägare till Köpmanagatan 11 tidigast 1881. D. startade senast 1888 Plåt och Metall-verkstaden (i Söderhamn), senare kallad C. G. Dejdricks Plåtslageri- och Metallfabrik som såldes omkring 1915. Verksamheten fick därefter delvis ny inriktning och blev mer fokuserad på försäljning och reparationer av nymodigheten automobilen, vilket mångtaliga annonser i de stora tidningarna vittnar om. Denna verksamhet blev mycket framgångsrik och tillhörde de mest framstående i regionen. Verkstäderna blev snart till aktiebolag A.-B. C G Dejdricks Verkstäder med adress Kungsgatan 17 i Söderhamn (se bild nedan). Om hans verksamhet sägs i Söderhamnskuriren 1989:

"Hos Dejdricks Verkstäder i hörnet av Kungsgatan och Skolhusgatan Söderhamn tillverkades olika slags järn- och smidesarbeten som t. ex. ångpannor och cisterner m.m. Men nya tider randades i och med motorbranschens snabba utveckling med allt vad därtill hör och en körskola (Hellséns) anordnades."


Dejdricks verkstäder (huset till vänster med skylt i hörnet Kungsgatan och Skolhusgatan) år 1925. Fotografiet är taget av Gustav Sahlin den 4/2 1925 i Söderhamn och visar det 30 000:de fordonets besök. Klicka på bilden för en förstoring.

Verksamheten expanderade ytterligare under Dejdricks ledning och den 5 mars 1920, strax före sin död, inkommer han med en ansökan till Finansdepartementet angående "---tillstånd för AB Dejdricks verkstäder att anordna upplag av eldfarlig olja i Söderhamn." Efter D. död 1921 tog andra över inom bolaget och drev det vidare fram till 1933 då A.-B. Dejdricks Verkstäder lades ut till försäljning (se annons nedan). Firman drevs vidare, senare med namnet Dejdricks/Hellströms verkstäder. I augusti 1963 började den smått legendariska verkstaden rivas för att ge rum till en parkeringsplats(!).


En av minst två annonser i Dagens Nyheter där A.-B. Dejdricks verkstäder ligger ute till försäljning. Dagens Nyheter 7 maj 1933.

D. var en välkänd person i Söderhamn under de år han var verksamhet där och spelade en icke obetydlig roll i stadens näringsliv, inte minst som arbetsgivare. Under sin levnad uppnådde D. även en viss förmögenhet och hade bl. a. råd med egen chaufför. D. bodde i ett hus på Åsberget, en imponerande plats, med utsikt över Söderhamn. Möjligen hade Dejdricks ett engagemang i Söderhamns Missionsförsamling. Säkert är dock att hans hustru Josefina Hägglund hade ett stort engagemang därstädes vilket avspeglas i det faktum att hon som änka skänkte stora delar av förmögenheten till deras verksamhet, direkt eller genom C. G. Dejdricks barnlösa halvbror vars ärvda tillgångar (bl. a. en fastighet) efter dennes död skulle tillfalla missionsförsamlingen. D. ligger begravd i en familjegrav på Söderhamns kyrkogård. - Gift 1:o 7/4 1872 med Sara Johansdotter, född 28/4 1844 i Stora Tuna sn, Kopparbergs län, död 14/12 1890 i Söderhamns församling, Gävleborgs län, dotter av hemmansägaren Jan Andersson (1817-1895) och Anna Hansdotter (1817-1898). - 2:o 26/12 1891 med Carolina Josefina Hägglund, född 28/3 1857 i Skäfthammars sn, Uppsala län, död 31/7 1948 i Söderhamns församling, Gävleborgs län, dotter av bruksskomakaren Fredrik Wilhelm Hägglund (1824-1912) och Karolina Ersdotter (1829-1860). Hennes farfar var corporalen vid Uppsala regemente Jacob Hägg, senare Hägglund (1786-1859).

B a r n

1. Cecilia Othelia Dejdricks, född 8/1 1884 i andra kvarteret, Söderhamns församling, Gävleborgs län, död 11/1 1884 i andra kvarteret, Söderhamns församling, Gävleborgs län.

Källor: Kyrkoböckerna, USA:s tolfte, trettonde och fjortonde folkräkningar, 1900. 1910 och 1920, Rotemannen 3, Sveriges dödbok 1901-2013, Digitaliserade dagstidningar, KB, C.J. Hägglunds testamente, Arkion, SVAR och Mona Ljung, www.aberdeenships.com, www.immigrantships.net, The Glenmark – Tragedy and a Fortune in Colonial Gold, Christchurch City Libraries

Sidans topp | Startsidan | starpatrik[at]yahoo.se | Reviderad 2019 08 22

A PBA Production Copyright ©
1998-2019