Patriks släkt och kultursidor


 

Startsida

Om mig

Farfars antavla

Farmors antavla

Morfars antavla

Mormors antavla

Mer om släkten

Stamtavlor

Historia

Konstgalleri

Efterlysningar

Uppdateringar

Gästbok

Målarinnan och flygaren

av Patrik Andersson

Lisa Haglund - Motiv frånSlussen 1946
Motiv från Slussen. Oljemålning av Lisa Haglund 1946.

En turbulent uppväxt

Elisabet Haglund, eller Lisa som hon kallades, tillhörde en värmländskt släkt som kan ledas tillbaka till 1700-talets mitt. Hon föddes i Heliga trefaldighets församling i Gävle den 17/11 1906 som dotter till måleriarbetaren Johan Magnus Haglund (1877-1941) och Anna Wilhelmina Gustafsson (1871-1927). Fadern led av psykisk sjukdom då han nämns som både sinnessvag och sinnessjuk i husförhörslängderna. Lisas farfar, Lars Jansson Haglund (f. 1854), som var den första att uppta namnet Haglund, lämnade hustru och barn och rymde till Amerika under 1880-talets andra hälft och farmodern led, likt Lisas fader, av psykisk sjukdom. Det var således under turbulenta förhållanden som Lisas farfar Johan Magnus växte upp. I unga år blev han dräng, noterades tidigt som sinnessvag, men blev alltjämt antagen till artillerist vid Norrlands artilleriregemente 1895. Han gifte sig 1904 och blev senare måleriarbetare och arbetade bl a som vagnssmålare och finmålare i Gävle. Familjen flyttade 1924 till Spånga församling i Stockholms län. Här tog dock sjukdomen över och han lades in på Uppsala hospital (mentalsjukhus) 1924 och blev året efter omyndigförklarad enligt beslut av häradsrätten. Under denna svåra tid blev även hans hustru sjuk och dog i cancer 1927. Efter tio år som inlagd i Uppsala flyttades han 1934 över till Sunby sjukhus (mentalsjukhus) en bit utanför Strängnäs, där han avled 1941.

Lisa Haglund hade således som sin fader en omtumlande uppväxt. Redan under tiden i Gävle lämnade hon hemmet och flyttade 1924 till Matteus församling i Stockholm där hon, som så många andra unga kvinnor gjorde vid tiden, tog arbete som hembiträde. I Stockholm stannade hon till 1928, med en kortare vistelse 1927 hos sin dödligt sjuka moder. I november 1928 flyttade hon till Närtuna sn och stannade till 1929 då hon återkom till huvudstaden. Under tiden i Närtuna arbetade hon som hembiträde hos f.d. soldaten Johan August Norr och hans hustru Wilhelmina Söderlund. Familjen bestod även av hustruns son i ett föregående gifte, Johan Wilhelm, som kallades idiot i församlingsboken. Familjen hade även anställt en sköterska, så vårdbehovet var sannolikt betydande och Lisa kom åter i kontakt med psykisk ohälsa.

Målarinnan

Åter i Stockholm arbetade Lisa vidare som hembiträde innan hon utbildade sig till sjukvårdsbiträde och arbetade som sådant på S:t Eriks sjukhus. I början av 1940 blev hon med barn med den smålandsfödde borraren Knut Fröström (1908-1968), med vilken hon var trolovad. Den 11/11 s.å. föddes sonen Gunnar. Fadern, som senare blev artist (möjligen inom måleriet), bodde inte med familjen och synes ej ha varit nämnvärt närvarande. Som ensamstående moder började Haglund nu studera måleri och tidigast 1950 omnämns hon som konstnär inom detta område. Hon och sonen bodde nu i Enskede församling.

Lisa Haglund - Kustparti 1937
Kustparti. Oljemålning av Lisa Haglund 1937.

Intresset för måleri hade hon ägt länge och redan under 30-talet finns verk skapade av Lisas hand. Motiven varierade, allt från Stockholmbilder, landskap till porträtt. Lisa målade företrädesvis i olja. Hon gav bort till vänner eller sålde sin konst och en av köparna var författarens farmor, hemvårdarinnan Ethel Andersson, med vilken hon blev bekant. Ethel beställde ett portätt på sin då sjuåriga son Björn (se nedan). Lisa och Ethel hade något gemensamt då deras respektive söner båda var födda utom äktenskapet med frånvarande fäder.

Lisa Hallberg - Björn Andersson 1950
Björn Andersson. Oljemålning av Lisa Haglund 1950. Privat ägo.

Lisas liv blev dock tidigt avkortat då hon endast 50 år gammal avled efter en längre tids sjukdom den 12/8 1957 i Farsta söder om Stockholm.

Flygaren

Sonen Gunnar, som vid sin moders död endast var 16 år gammal, flyttade in hos sin morbror, plåtslagaren Knut Helge Haglund (1913-1960) med familj. Då hans fader Knut Fröström ej var delaktig i sonens uppfostran blev morbrodern nu Gunnar Haglunds fasta punkt i livet. Efter studentexamen i Viggbyholmsskolan 1960 började Haglund sin flygarbana i Flygvapnet. Här utbildades han till navigatör på Lansenflygplan vid F 17 i Ronneby. Senare överfördes han som pilot till Arméflyget där hans speciella erfarenheter kom till sin rätt. Han gick därefter vidare som taxi- och firmapilot vid Asea i Västerås och senare till Linjeflyg s.s. styrmann. H. gick flyglärarutbildning på Saab i Linköping 1967 med Martin Lang som lärare i avancerad flygning.

Bröderna Hallberg
Martin Lang, Willy Bruce, Carl Gustaf von Rosen, August Opke och Gunnar Haglund framför sina MFI-9B i Gabon några dagar innan anfallet på Port Harcourt 1969. Fotografiet taget från boken "Gerillapilot i Biafra".

Haglunds dödsnotis i DN. den 18/9 1991 berättar vidare om Haglunds livsgärningar:

Gunnar Haglund var en av de piloter som tillsammans med CG von Rosen [Carl Gustaf] slog världen med häpnad den 22 maj 1969, då man med fem små svenska ombyggda sportplan anföll flygplatsen i Port Harcourt i Nigeria. Två Mig och en bombare förstördes genom attacken som raskt följdes av fyra anfall till, därmed minskade radikalt de nigerianska terrorbombningarna mot de svältande barnen i Biafra för en tid. Samtliga svenska piloter som tjänstgjorde i Biafra är nu döda.

Äventyren fortsatte för Gunnar. Våren 1974 tog han tjänst ledigt från Linjeflyg, arbetade åter med CG von Rosen i Lutherhjälpens regi och flög ut förnödenheter till det torkdrabbade Etiopien. Med de svenskbyggda MFI-15-planen kunde man flyga ut tre med helikoptrar till samma kostnad. Maten lades i säckar som hängdes under vingarna och fälldes på låg höjd vid isolerade byar. I folkmun myntades uttrycket "vetebombare". Flygningarna i Etiopien var långt ifrån riskfria för piloterna, en kollega förolyckades i en flygkrasch efter två månader. Gunnar stannade vid Linjeflyg i tolv år. Då tog hans konstnärliga sida över. Redan i sin ungdom var han ett etablerat namn i skämttecknarnas skara, signaturen "Hag". Han medverkade som serietecknare i flera stora dagstidningar, hans fina kopparstick och teckningar har rönt stor uppskattning. Han var även en skicklig silversmed.

1988 utkom boken "Gerillapilot i Biafra" [se nedan], där han detaljerat och på ett mycket medryckande sätt berättar hela historien om det drama som utspelade sig i det afrikanska inbördeskriget, och om hur han så starkt blev engagerad i de afrikanska barnens svältlidande. Samma år utkom även "Gubbar", en samling mycket finurliga skämtteckningar.

Gerillapilot i Biafra
Gerillapilot i Biafra av Gunnar Haglund, utgiven av Allt om hobby 1988.

Han gifte sig 1972 med Yvonne Margareta MacGregor i hennes andra gifte utan att få några barn. Skild från henne gifte Gunnar om sig med en till namnet okänd kvinna och fick döttrarna Sarah och Emily. Gunnar Haglund avled den 29/8 1991 i Råsunda församling.

Källor: Kyrkoböckerna, Rotemannen 3, Sveriges dödbok 1901-2013, Digitaliserade dagstidningar, DN.Arkivet, Operation Biafran babies, 1969-70, J-O´s blogg

Till sidans topp | Till startsidan | Senast uppdaterad 2019 10 21

starpatrik[at]yahoo.se | A PBA Production ©1998-2020