 |
Markusbo
>>Läs
mer om Markusbo
>>Utdrag
ur Husförhörslängder
Nytt!
Korta utdrag ur äldre skrifter:
1907
" Där var t. ex. den korthuggne Arvid Bergkvist i
Markusbo, ordknapp och bestämd och med en ovanlig förmåga
att minnas och till eget gagn använda andra människors favorituttryck.
Där var Jan Mattsson i Hässhyttan, kärv och bestämd även han,
en karl som räddes "varken fan eller trollen". Han var bl.a.
under många år förman vid lövtäkten för midsommarfirandet
i Herrgården.
Detta löv höggs nämligen alltid i Hässhyttan. Där var den
tidigare nämnde Jan - Erik Saxström, liten och obetydlig och
med betydligt större förmåga att skaffa sig vänner bland djuren
än bland människorna. Men där var också Karl Hedlöf, Fläskläppen
gemenligen kallad, ett råskinn, som senare kom i fängelse
för mened och som en gång blev uppkallad på kontoret för att
han i ilskan över att ha blivit biten av en häst tog en hovtång
och nöp bort ett stycke skinn i sidan på hästen. "
"Själva
skogvaktaren P. E. Wennquist i Markusbo svarade sålunda
under några år för att brännvinet skiftades rättvist, snickaren
Johan Danielsson hade samma ansvar för ölet, sillen var i
många år anförtrodd åt byggnadssnickaren Carl Erik Ringström
i Garhyttan, som tidvis tjänstgjorde som byggmästare vid bruket,
och brödet slutligen delades länge ut av stallmästare Johan
Wikström, fader till den för några år sedan bortgångna fröken
Hilda Wikström i Markusbo. "
"Där
var t. ex. den korthuggne Arvid Bergkvist i Markusbo,
ordknapp och bestämd och med en ovanlig förmåga att minnas
och till eget gagn använda andra människors favorituttryck.
Där var Jan Mattsson i Hässhyttan, kärv och bestämd även han,
en karl som räddes "varken fan eller trollen".
"I
Markusbo bodde dagkarlen Tur Jan Erik Jansson med sin
syster Johanna, som hade egenheten att alltid vända bort ansiktet,
när hon talade med folk. Jan Erik var stor och stark och en
utmärkt arbetare. Han hade f.ö. fått börja tidigt. Redan som
8-9 åring var han med i stampverket, och han var kvar tills
detta nedlades. Som minne av sin tid där drogs han genom hela
livet med en starkt nedsatt hörsel. Men ett häftigt humör
hade han. Och det gavs nog tillfällen, då han hade anledning
att bli förargad. C.B. Dahl berättar, att Jan Erik en gång
skulle slipa liar. Slipstenen drevs med vattenkraft, och det
var alltid någon pojke, som skulle sköta dammluckan. Den gången
var det Carl Bernhard, som svarade för uppdraget. Men det
blev lite enformigt att bara stå och passa på, så att slipstenen
gick med jämn gång . Och så började pojken att mixtra med
damluckan och ömsom öka och minska vattnet, så att slipstenen
gick än fort och än sakta. Det dröjde dock inte länge, innan
örfilen small. Och sen gick stenen lugnt igen . "
>>Läs
mer om Markusbo
Nytt!
>>Utdrag
ur Husförhörslängder
Nytt!
Buskbo
"Buskbo" förekommer på ett flertal
ställen i södra Dalarna bland annat i Folkärna
socken, Garpenbergs Buskbo finns nämnt i en del födelse
och dödsböcker.
Förhoppningsvis kan jag få fram mer om "Buskbo"
längre fram. I husförhörslängden från
1787 finns
Buskbo med.
Rafshyttan
Korta utdrag ur äldre skrifter:
"I Osmundshyttan lär ha funnits en man, Osmund,
som var bergsman. Tillsammans med en kamrat, Erasmus (som
gett Rafshyttan sitt namn), bröt han inte bara koppar
utan även silver i berget och blev mycket rik. De båda männen
blev genom sin rikedom så inflytelserika att Folkärna kyrka
lär ha blivit byggd efter deras anvisningar. Sedan fick aldrig
gudstjänsten där börja innan de båda männen anlänt på sina
silverskodda hästar, berättar sägnen".
Vid Rafshyttan (Ragvaldshyttan) pågick Kopparhantering
på 1600-talet med brytning av malm, där fanns ett
bok och anrikningsverk som var drivet av vatten från
Dammsjön, kopparbrytningen lades ner 1638 verksamhet
ingick då i bergsmännens drift.
1777 nämns Rafshytte by, då fanns ett vaskverk
där de tidigare kopparhyttorna stått på vänster
sida från Garpgården räknat ungefär
där bäcken idag ligger.
>>Utdrag ur Gustav Vasas skattelängd anno 1539
Nytt!
>>Utdrag
ur Husförhörslängder
Nytt!
Simasbo och Ängbo Nytt!
har
tillhört Rafshytte By och finns med på läntmäteriets
bykarta från år 1777.
|
