Modifiering av datornätaggregat Seventeam ST-300WT

På loppis köpte jag ett 300-watts nätaggregat från 1994 med specifikationen +5V 23A och +12V 15A. Det lockade mig att modifiera och filtrera det för att lämna 13,8 V upp till 20 A intermittent. Primärswitchade strömförsörjningar har ett berättigat dåligt rykte om sig att sprida störningar, det gäller inte minst otillräckligt avstörda datoraggregat, men jag såg det som en teknisk utmaning att lyckas. Fördelen med en väl tilltagen låda är att den rymmer rejäla filter. Så här gick jag tillväga:

Jag blåste ur dammet och tog ut kretskortet. De två kablarna till spänningsomkopplaren avlägsnades. Alla röda ledningar (5 V) utom en togs bort, den anslöts tillsammans med en svart till ett belastningsmotstånd på 5 ohm 20 watt. De blå och orange ledningarna togs också bort. De jag behöll var 6 gula och 6 svarta samt en vit. Höjningen från 12 till 13,8 V krävde byte av två komponenter som är anslutna till 12-voltsledningen, en zenerdiod på 11 V (ZD) till överspänningsvakten LM339 byttes till 13 V och ett 33 k motstånd (R54) till IC-regulatorns stift 1 seriekopplades med 30 k.

Likriktardioden CTB-34 klarar inte mer än 15 A så jag använder båda halvorna i parallell till ena fasen och en annan schottkydiod ur skrotlådan får ta hand om den andra. Jag övervägde först att utnyttja den ena dioden i 5-voltsdelen, men det hade krävt så mycket skrapande av den tjocka och förtennade folien att det var enklare med en extra diod som det fanns gott om plats för. Nu räckte den med en skrapning, ett borrhål och två korta ledningar. Jag såg att 12-volten var sämre filtrerad än 5-volten, den hade elektrolytkondensator endast vid utgången av ferritstavsdrosseln istället för på båda sidorna, varför jag lödde en 3300 uF 16 V till ingångssidan av drosseln. Den nya kondensatorn är limmad på undersidan av kretskortet.

Jag tog de bästa filter jag hade på lager. För nätledningen brukar användas filter med spolar på 0,5-1 mH men jag har 7 mH-drosslar och ett par 2500 pF-kondensatorer. Dessutom har jag vänt filtret jämfört med hur det brukar monteras, här ska det ju hindra störningar från att ta sig ut istället för tvärtom. Nätströmbrytaren var ansluten till en lång kabel, men jag monterade en annan brytare i det hål som kabeln gick igenom. Där nätkontakten till datorskärm satt monterade jag ett par polskruvar för 13,8-voltsanslutning och plusledningen dit passerar ett 20 A-filter med 400 uH-drossel. Över polskruvarna sitter en elektrolyt på 3300 uF 16V som tar hand om transienter från den strömförsörjda utrustningen.

Fläkten som är temperaturstyrd fick en 3-volts zenerdiod i serie med ena ledningen för att gå tyst, den räcker ändå till för att kyla de värmealstrande halvledarna. Den vita ledningen för -5 volt är kopplad till en potentiometer på 47 k, vars löpare går till ett uttag för banankontakt. När det ansluts till sändarens ALC-uttag kan sändarens uteffekt regleras med denna potentiometer. Det är enda möjligheten att kontrollera uteffekten på min Alinco DX-70.

Resultatet motsvarar inte förväntningarna eftersom utspänningen sjunker med belastning, 13,8 V obelastat blir 13,2 V vid 18 A. Det är ändå en förbättring med 0,2 V jämfört med första försöket. Jag ändrade nämligen spänningsdelningen till IC-regulatorn genom att lägga 3,6 k i serie med det 6,8 k som kommer ifrån 5-volten och behöll R54 33 k som det var till 13-volten. Därmed har 5-volten stigit till 5,8 V, men det skadar inget. Att flytta avkänningen från kretskortet till polskruven minskar spänningsfallet knappt 0,1 V.

Störningar på kortvåg märks inte med ordinarie koaxmatad antenn ansluten till mottagaren, men med enkeltråd ansluten till antennkontakten kommer störningarna på 160 och 80 m som väntat. Inget av mina fyra switchade aggregat är störningsfritt under sådana förhållanden. Med en potentiometer över det frekvensbestämmande motståndet kan jag variera switchfrekvensen och därmed kringgå problemet.

Åter till Tekniskt-sidan