Analoga multimetrar 

Jag tycker om gamla analoga instrument för mätning av spänning, ström och resistans. Visst har jag några moderna digitala multimetrar men det är sällan jag behöver deras noggrannhet till vardags så de används mest som kalibreringsreferens. Jag har större glädje av ett stort instrument där jag kan se hur nålen rör sig när jag vrider på en trimpunkt eller bara uppfångar en rörelse i ögonvrån när jag kontrollmäter på ett kretskort. Spegelskåran underlättar exakt avläsning som förutsätter att man placerar sig och instrumentet så att nålens spegelbild döljs. Noggrannheten är störst vid fullt utslag, välj område så att nålen håller sig på högra halvan.
Det är klokt att anteckna hur mycket ström som genomlöper mätobjektet vid resistansmätning på det lägsta området, det är lätt gjort att förstöra både halvledare och vridspoleinstrument. Simpson är värst med 120 mA, Kyoritsu kommer tvåa med 90 mA, Hioki driver igenom 34 mA medan Unigor nöjer sig med 7,5 mA och Philips med 0.3 mA.

Hioki AF-105 50 kohm/V inköpt 1974 finns kvar vid mätbänken. Svårfunnet batteri på 22,5 V används för högohmsmätning. På en auktion fann jag två AEG-instrument med 10 µA känslighet för 10 kr/st, de mäter upp till 600 V likspänning och 6 A likström. Årsmodell 1955-1960. Det ena instrumentet har fått ökat spänningsområde till 1500 V.

År 1980 köpte jag en begagnad Heathkit IM-25 FET-multimeter från 1967 (nypris 609 kr som byggsats, 853 kr monterad). Den har jag försett med aktiva spänningsstabilisatorer för 9, 3 och 1,35 volt. Ursprungligen användes för ohmmätning två R14-batterier plus en kvicksilvercell som sedan länge har utgått av miljöskäl, men nu har de ersatts av en liten nättransformator, likriktare och två ic-kretsar. Huvudspänningen på 18 V togs förut ned i två steg med zenerdioder på 13 V och 9 V, för batteridrift krävdes tolv (!) inbyggda R14-celler för detta med onödigt hög strömförbrukning, så jag använde alltid nätanslutning. Nu sitter det en ic-krets 2951 som nöjer sig med 9,3 V inspänning och den har även minskat driften av noll-läget. Ingångsimpedansen är 10 Mohm och instrumentet kan justeras för mittnolla.

På loppis fanns för 40 kr ett Unigor A43 med känslighet 10 µA, dvs 100 kohm/V och mätnoggrannhet 1,5 %. Det innehåller fem bipolära transistorer, mäter även kapacitans med inbyggd spänningsomvandlare och kostade år 1975 med väska ca 550 kr + moms. En annan gång hittade jag en Kyoritsu 1300 FET-multimeter för 20 kr, efter behövlig reparation har den använts flitigt. Med en hembyggd högspänningsprob till den innehållande 90 Mohm mäter jag upp till 12 kV. Ett annat loppisfynd för 75 kr är Philips PM2505 elektronisk multimeter av hög kvalitet som år 1981 kostade närmare 2000 kr. Jag köpte senare ett likadant för endast 30 kr, kunde inte motstå priset. Noggrannheten är 1,5 % vid fullt utslag.

Ett fynd för 40 kr är en Simpson 313-3 FET-multimeter från 1970 som då kostade 805 kr + moms. BNC-anslutning och probkabel fixade jag till själv. På andra sidor har jag beskrivit mina HP-instrument HP-410B och HP-410C.

När jag som tonåring köpte mitt första universalinstrument frågade jag expediten vad dB-skalan var till för men han kunde inte svara, bara ta betalt. Nu vet jag att den används för att jämföra två växelspänningsvärden, t ex för att ta upp en filterkurva eller mäta en förstärkares frekvensgång. Ställer man referensnivån till 0 dB oavsett vilken spänning den representerar vet man att -3 dB står för 0,707 gånger och -6 dB 0,5 gånger referensspänningen. Fördelen med mätområdesindelning 1 och 3 är att ett angränsande omkopplarläge ger 10 dB mindre eller 10 dB mer. Det enda fall då man kan veta vilken spänning dB-skalan står för är när man mäter över 600 ohm belastning, då är normen att 0 dB står för 0,775 V vilket ger 1 mW effektutveckling och med områdesomkopplaren på 1 V visas just detta värde. Det svaret hade jag velat få år 1961.

Digitala multimetrar

Fluke 8060A var den första handhållna multimetern med mikroprocessor. 4 ½ siffra, hög noggrannhet och RMS-värde av växelspänning gör den bättre än de övriga. Hung Chang HC5010T är vardagsinstrumentet med 3 ½ siffra och mätning av transistors hfe, dvs växelströmsförstärkning, märkningen är Hfe. 99-kronorsinstrumentet Sinometer M-830B har endast 1 Mohm ingångsimpedans vilket är dåligt och passar inte min HF-prob. Det mäter en transistors HFE, dvs statisk likströmsförstärkning, märkningen är hFE. Skillnaden mellan mätmetoderna var för en BC337 hfe 89 och HFE 202, den bekräftades med en "riktig" transistorprovare vid 1 mA, så det gäller att veta vad man mäter. Fluke har varit norm för justeringen av de andra.

Komponenttestare

Chung 5102C mäter kapacitans, resistans, batterispänning 1,5 V och 9 V under belastning, lysdioders spänningsfall, dioders läckström, transistorers läckström och likströmsförstärkning HFE som är märkt hFE. Från Kina kan beställas byggsats för komponenttestare med mönsterkort, teckenfönster och övriga komponenter att monteras i egen låda. En mäter kapacitans och induktans för radiofrekvenskretsar med 16F84, en annan med 16F628 arbetar med lägre frekvens och klarar högre värden på bekostnad av lägre, den mäter bl.a. ESR för elektrolytkondensatorer. Dessutom identifierar den typ av halvledare och dess benkoppling, polaritet och ß (=HFE).

Tillbaka till Tekniskt-sidan

StartsidaHistoriaUtrustningHembyggeTeknisktFyrarLänkar