Mina erfarenheter av parallellavstämd stegmatare
Använd separata kretsar för 1,8-7 MHz respektive 10-29 MHz. Mitt försök att använda gemensam bandomkopplare kräver svårfunnen 8-vägsomkopplare med många däck, det är lättare att hitta två 5-vägsomkopplare med tre däck. Jag har använt samma läge för 24- och 28 MHz-banden. Det tredje däcket väljer varvtal på L1. Om lägsta frekvensen sätts till 3,5 MHz bör det gå bra att täcka KV-området till och med 24,9 MHz med en krets. C2 blir då minst 2x150 pF med låg minimikapacitans och L2 lindas med glesare varv närmast mitten.
Välj kapacitansen över L2 till 1 pF per meter våglängd, varje sektion blir alltså det dubbla på grund av seriekoppling. Räkna med 1 kV över spolens yttervarv vid 100 W, 3 kV vid 1 kW. Luftgapet i C2 ska vara minst 0,4 mm respektive 1,2 mm.
Spolarna görs smala och långa eftersom det då blir lättast att hitta uttagen för rätt varvtal med hela varv. Induktansen i L2 ska vara 0,275 µH per meter våglängd. Linda spolen med 50 mm diameter för de lägre frekvenserna och 35 mm för de högre. Gör ett gap för L1 som ska ha 10 % av L2:s varvtal. Om man lindar L1 över L2 blir det besvärligt att göra uttag vid varven närmast mitten på L2, något som är nödvändigt vid lågimpediv matning.
Bandomkopplaren på L2 ska kortsluta från yttervarven mot uttagen. Om ändarna lämnas fria uppstår Tesla-effekt med extrema spänningar som förorsakar överslag. L1 behöver däremot inte kortslutas eftersom spänningen där är låg.
Jag har funnit att C1 inte behövs när L1 är 10 % av L2, L1 kan alltså kopplas direkt till ingången. Försöken har gjorts både med med rent resistiv last och 2x21 m stegmatad "doublet"-dipol. Om L1 inte anpassas korrekt används lämpligen en tvågangs 2 x 450 pF kondensator till C1 för lågfrekvensversionen, för de högre frekvenserna räcker det med 300 pF.
Det går bra att anpassa från 15 ohm till 5000 ohm med denna koppling. Man kan ta bort jordningen av C2 om det minskar brusnivån från antennen, isolationen blir då fullständig mellan antenn och stationsjord, men det kan vara lämpligt att använda isolerande axelkoppling.
Stegen leds in på rätt varvtal efter utprovning. Med en fast antenninstallation krävs en tvådäcks-omkopplare med ett läge för varje band. Det är viktigt med symmetrin, särskilt i versionen för högre frekvenser. Håll ledningarna korta, både till kondensatorer och till stege, strökapacitanser kan göra det omöjligt att få det mest högfrekventa bandet att fungera.
Min högeffektversion använder C2-kondensatorer på 2 x 21-335 pF för de låga frekvenserna och 2 x 15-100 pF för de höga. Spolarna L2 har 80 varv med 45 mm diameter (46 µH) och 19 varv med 40 mm diameter (5,6 µH).
Stege, på engelska "open wire feeder", är varken öppen eller stängd i svenskt språkbruk. Jag har gjort min av parallella plastisolerade mångtrådiga 0,75 mm2 ledare som hålls på 85 mm avstånd av plastspridare med 40 cm mellanrum. Sådana "rozenclips" används av odlare och fäster stadigt på tråden. En lättare variant av stege kan göras med arméns tvinnade telefontråd DL om den först upptvinnas till enkelledare och om spridarna görs av smala plexiglasremsor. Trådavstånd 50 mm och spridaravstånd 30 cm borde fungera.