Hedenhöskullar år 2005 resp 2008
| Vi, Aina Westergren och maken Mats, bor tillsammans |
| med
ett gäng européer i hus utanför
Trelleborg.
|
| Hur det hela började: |
| Alltsedan tonåren har jag (Aina) varit kattintresserad. Skaffade min första katt år |
| 1961. Det var den svartvite huskatten Nisse. Under 60-talet började jag besöka |
| kattutställningar. Jag fascinerades av alla katter men kunde inte förstå att |
| människor orkade sitta där vid sina burar hela dagarna. Katterna låg och sov men |
| ägarna tycktes ha väldigt
trevligt. |
| Jag besökte de flesta kattutställningar i Malmö fram till 1988 då jag gick med i |
| kattklubben Sydkatten Jag hade då köpt min första raskatt och ställde ut för |
| första gången. Under några år i början på 90-talet hjälpte jag och min dotter Sofi |
| till med att resa och riva burar mm i samband med Malmöutställningarna. Under |
| mer än ett decennium var jag sammankallande i Sydkattens valberedning. |
| Inhämtande av kunskap är A och O för kattuppfödning och med nyfikenhet |
| och glädje har jag under åren deltagit i olika kurser som Sydkatten arrangerat. |
| T.ex. har jag bl.a. gått uppfödarkurs för Gun Berg-Pettersson samt genetikkurs |
| för Maud Kamling Dickson (1995) och några år senare för Dagny Dickens. |
| Att ställa ut katter känns både roligt och viktigt. Det blir ett par tre utställningar per |
| år. Oftast i Sydsverige. Det känns roligt att få visa upp sina katter och det känns |
| viktigt att få höra domarnas bedömning om den egna uppfödningen. Det är också |
| intressant att på utställning få se andra katter samt prata katt med andra uppfödare |
| och inte minst med besökarna. |
| Varför blev det just Europé? |
| Då det, i slutet av 80-talet, var dags att skaffa en katt i hemmet ville jag förverkliga |
| min dröm om en riktigt röd katt. Korthår skulle det vara. En naturlig och trevlig |
| korthårskatt. Det var så jag tänkte. Efter att under något års tid ha ringt på |
| tidningarnas huskattsannonser efter röd huskatt började jag ringa till kattuppfödare |
| ur gula sidorna. Jag kom i kontakt med både britt- och européuppfödare. |
| I november år 1987 körde vi upp till Borås och köpte rödtabby européhanen |
| Alprosas Pollux. Att det blev en europé var alltså ganska så mycket en slump. |
| Det kunde ha blivit brittiskt korthår om jag hade hittat en vackert röd katt. |
| Hane eller hona spelade ingen roll vid det tillfället. Jag hade då ingen tanke på upp- |
| födning. Att jag sedan fortsatte med europé är däremot ingen slump. Rasen passar |
| mig utmärkt med sitt lugna, milda och trevliga temperament. Europén är också en |
| alert katt som är påhittig och rolig att umgås med. Rasen är en frisk, sund ras utan |
| kända rasbundna sjukdomar. Europén är helt enkelt underbar att leva med! |
| Uppfödningen stamnamn mm |
| Européhanen Alprosas Pollux kom som första raskatt in i familjen år 1987 och något |
| år senare inköptes en maka åt honom. Pollux hölls okastrerad i väntan på att blåvita |
| honan S*Yamasee Gamma A Embla skulle växa upp. Tillsammans fick dessa två |
| katter två kullar. Första kullen föddes år 1990. Grunden var lagd för S*Hedenhös |
| européuppfödning. |
| Ur dessa två första kullar har blåsköldpaddshonan Int.ch S*Hedenhös Dollemina |
| samt svartvite brodern ur andra kullen Ch S*Hedenhös Panda gått vidare i avel och |
| dessa katter finns idag långt bak i leden i många stamtavlor. |
| Mitt stamnamn S*Hedenhös blev inregistrerat år 1991. Uttrycket ”från hedenhös” |
| betecknar något som är ”urgammalt eller forntida” och eftersom Europén är en |
| mycket gammal nordisk ursprungsras tyckte jag att namnet Hedenhös passade bra |
| som stamnamn. |
| Vi bor med ett gäng européer i hus utanför Trelleborg. Det är bruntabby honan |
| EC S*Hedenhös Krassula . Krassulas bruntabby son Ch S*Soulshakers Fabio och |
| Fabios svartsköldpaddspotted dotter S*Hedenhös Octavia. |
| För mig känns det viktigt att inte skaffa på sig för många katter i hemmet. Det skall |
| finnas ett knä för alla och rejält med tid för alla individer i familjen. Det skall helst |
|
också finnas utrymme att kanske spara en unge ur kommande kull. |
| Uppfödningen är i liten skala med i genomsnitt en kull om året. Ibland har det gått |
| två år mellan kullarna och något år har två kullar fötts. |
|
Målen med uppfödningen |
| För mig känns det mycket viktigt att bevara europén som den rasrena ursprungskatt |
|
den var för 60 år sedan då rasen godkändes. Se européns historia. |
| Då jag väljer avelskatter ser jag främst till temperamentet. Det skall vara en lugn och |
| trygg katt. Katten ska ha en god typ eller s.k. bra europélook och följa standarden |
| för europé avseende typ och pälskvalitet. Läs under européstandard. |