Beteckningens första ord: Science har egentligen inte så mycket med forskning att göra. En science-fiction film behöver vara realistiskt i sin framtidsvision, men man bör nog betrakta genren mer som en saga. Den berättar vad man i fantasin kan tro är möjligt i framtiden och inte vad som kanske vetenskapligt stämmer.


Pasted Graphic
Solaris: Andrei Tarkovsky-72 / Njutafilms

Gränsen mellan SF och skräckfilmens monstervärld är ibland svår att dra och de kan ofta gå hand i hand. Allt mellan lustbetonade äventyr (StarWars) till filosofiska djupdykningar i de stor livsfrågorna (2001). De flesta science-fiction filmerna har handlingen förlagd till en mer eller mindre bestämd framtid. Det är påfallande vad många som speglar en mycket tragisk och mörk framtid där jorden knappt är går att bo på längre utan andra planeter får koloniseras.
Genren är nästan lika gammal som filmkonsten.

Man kan dela in Science-fiction filmen i olika perioder. De sammanfaller som jag tidigare sagt en del med de perioder där skräckfilmen har sina uppsving. SF speglar mer sin samtid då gjordes än den framtid den speglar i filmerna. Handlingen tar upp aktuella problem och filosofiska frågor som är aktuella i den samtid så de görs. Detta göra att det är intressant att se på gamla SF filmer och se hur man förr uppfattade framtiden.

Filmens barndom

1902 Första SF filmen någonsin är ”Resan till Månen” av George Méliès.
Detta är i filmens barndom och filmen präglar mer en nyfikenhet i vad man kan prestera med kameran och dekorens hjälp. Mélièrs var en magiker och trollkonstnär och såg filmen mer som en utveckling av hans tidigare trollitricks. Han brukar betraktas som den första regissöreren i historien. I hans filmer försvann människor i ett rökmoln och människor fick hundhuvud. Allt var naturligtvis trickfilmat. Hans popularitet dalade snabbt då han hade svårt att förnya sig.

Tysk expressionism

Andra populära tidpunkten för SF var mellan 1920 - 30 talet. Här är den mest berömda filmen Fritz Langs ”Metropolis” 1927 och ”Månraketen” -29. Metropolis är en tysk expressionistisk film med en häftig rekvisita av krökta former, spetsiga vinklar och skum belysning. Hitler tyckte om Metropolis och ville göra halvjuden Fritz Lang till ansvarig för tyskfilmindustri. Filmen handlar om en multinationellt företag som låter sina arbetare bo och arbeta under jorden. En (judisk) vetenskapsman uppfinner en robot som skall ersätta den kvinna som under jord uppvigla arbetarmassorna att göra revolt. Den identiska roboten Maria skall ersätta den snälla men upproriska Maria för att leda arbetarna i fördärvet så de skall få sitt straff. Efter en slutstrid på ett hustag mellan hjälten och boven så förenas företagsledaren och förmannen på fabriken. De tar i handen och en större förståelse mellan företagsledaren och arbetarna har uppnåtts.

Amerika på 50 talet

Nästa storhetstid för SF var i Amerika under 50 talet. Denna gång var det AA och AIP som gjorde lågbudgetfilmer åt ungdomar. Under samma tid så var McCarthy igång och svartlistade filmarbetare i Hollywood. USA och Sovjetunionen rustade sig med kärnvapen och det kalla kriget rådde i världen. Det enskilda monstret eller alien var utbytt och ersattes av någon utomjordisk invasion där hela världen (USA) är hotad. Trenden var oftast att faran var någon organism som kopierade människan och ersatte den verkliga med en kopia utan känslor eller egen vilja. Eller så förvred denna oidentifierad organism hjärnan på människorna så de blev detsamma. Exempel på filmer med denna handling är ”Invasion of the body snatchers” av Don Seigel och den inte lika kända och betydligt sämre ”Braineaters” av Brono Ve Sota.

Pasted Graphic
Fahrenheit 451 François Truffaut -66 / Studio S entertainment

Teknikens genombrott

1968 - 80. Tekniken utvecklas mycket under denna tid. En milstolpe både vad som gäller det tekniska utvecklingen i filmen men också kunna väva in poetiska och filosofiska inslag i en SF film är Stanley Kubrick ”2001”.
Rädslan för den nya tekniken speglar handlingen i många filmer från denna tid och i ”2001” gör exempelvis huvuddatorn uppror.
Filmernas politiska budskap kring kommunismen försvinner och ersätts av en western SF där de amerikanska kulturen försvaras men mot en mer svårgreppbar motståndare. Underhållning blir viktigare än budskapet. StarWars filmerna är tydliga exempel på denna vilda western SF.

Snälla och intelligenta aliens

När jorden väl blev besökt av aliens var det för det mesta av mer intelligenta och godare än oss själva. Ex ”Närkontakt av tredje graden” och ”ET”.
Ett gryende miljötänkande syns när hela världen har förintat sig själv och aporna har tagit makten över jorden och förslavat människan. Det symboliska när huvudrollsinnerhavaren hittar Frihetsgudinnan förstörd och halvt täckt av sand kan väl knappast bli tydligare. Symbolen för frihet och den amerikanska kulturen, ”Apornas planet” -68 av Franklin J Shaffner. Denna film kan spåra en miljömedveten trend och levnadsform som på 60 -70 talet bredde ut sig i samhället. Som en flashback på 60 talets slit och släng mentalitet. Naturen tar sin hämnd. Filmen fick en samling uppföljare.

Aidskräck

Det är nu intressant att se att de rymdvarelser som nu invaderar människokroppen inte har någon kommunistisk anknytning utan dyker upp i kölvattnet till Aids. ”Alien1” som i för sig kom några år tidigare än Aids blev känt, men är klart sexuell inriktad. Detta är en milstolpe och som blivit väldigt analyserad på samma sätt som Ridley Scotts nästa film ”Blade runner” också skulle bli. ”Alien” är intressant på flera sätt, den innehåller en kvinnlig hjälte som är både psykiskt stark och handlingskraftig. Monstret är en blandning av vagina och fallosymbol. Den lever som en parasit i kroppen och utan vetskap för smittobäraren som dör då den slutligen bryter sig ur magsäcken.
En annan film med liknade tema är John Carpenters nyinspelning av ”The Thing”. I original historien en typisk kommunistfilm men vid nyinspelningen en film förvillande lik ”Alien” i sin grundhandling.

Den goda roboten

Den tekniska utvecklingen på 80 talet och in på 90 talet skulle göra att SF filmerna inte längre skulle visa upp tekniken som enbart ett hot. Bilden blev mer tvetydig, teknik och datorer kan både användas i goda och onda syften. Det är till och med så att de konstgjorda människorna som är med i filmer som ”Alien”, ”Blade runner”, och Terminator 2” ibland kan vara både bättre och godare än de riktiga människorna. Detta visar tydligt att vi accepterat datorn och andra tekniska hjälpmedel i vår vardag och de är inte så skrämmande längre.
Det är intressant att notera att Arnold Scwartzenegger som spelar robot i de båda Terminator filmerna helt ändrar karaktär när han får sin mjukvara omprogramerad. Från att i första filmen vara den elaka roboten som jagar den kvinnliga hjälten och hennes mänskliga kumpan, till att vara den beskyddande roboten i uppföljaren. Det är sju år mellan filmerna (84. 91)