Krokodiler som möts
Så här ser den ut i verkligheten, den Rhätiska krokodilen. Nu finns bara något enstaka exemplar bevarat, men när jag reste runt i Schweiz på 80-talet körde dessa lok i reguljär trafik. Det lär ha funnits åtminstone 13 eller 14 av dessa maskiner, byggda nån gång på 20-talet (1900-talet alltså).
RhB, enligt tidtabellen, nu talar vi februari 1983, så kommer ett Gmp, godståg med personbefordran, strax efter kl. 6 på morgonen, draget av den legendariska krokodilen. Samhället Filisur ligger längre ner i dalen, vid järnvägsstationen finns bara ett stort hotell. Där brukar tågentusiaster övernatta, så även jag denna natt. Jag är inte morgonpigg, men någonting får man ju offra. Det var liv och rörelse på stationen. Jag fick göra filminsatsen långt innan hotellfrukosten serverades. Å så var det de där med att filma i skum belysning.
Så har vi en annan krokodil, Seetalkrokodilen. Den fanns bara i 2 eller 3 exemplar.
Den schweiziska firman Lemaco gjorde en serie på 800 av denna Seetalkrokodil i N-skalan 1993 i samarbete med Arnold. Jag fick tag i modell nr 61 (liten mässingsskylt på undersidan). Lokhuset är handgjort i mässing. Lemaco är kända för mycket fina och äckligt dyra handgjorda modeller. När man har sett och fotograferat dessa lok på nära håll i verkligheten, så blir det väldigt intressant att köra runt i källaren. När de inte längre finns blir det ännu mer påtagligt. Man riktigt hör historiens vingslag när man ser det passera framför näsan.
Och kanske den mest berömda krokodilen, den stora. På 80-talet körde man varje fredag, ett godståg uppför Gotthardrampens nordsida, med detta mäktiga gamla lok. Då fanns det forfarande många gamla lok att beskåda runt om i Schweiz.
Modellen är en gammal Arnold från 90-talet.
1981 ordnade SBB med ett 150 års jubileum, Man körde gamla museumståg norra sidan av Gotthardsträckan. Flera gamla klassiker, bl.a. Krokodilen körde mellan Erstfeld och Göschenen. På bergssluttningen, motsatta sidan vid Wassen, hade man byggt upp en väldig åskådarläktare. Jag stod vid den berömda kyrkan i Wassen, med bra utsikt över banan. SBB kör alltså ett stort antal gamla historiska tågset uppför den ganska branta backen. Då skall man också komma ihåg att Gotthardsträckan är en av de mest trafikerade banorna i Schweiz, med godståg och expresståg mot Italien.Man ser ett EC (EuroCity) från Dortmund till Bari med 15 personvagnar. Så kommer ett godståg med tre lok och 30 vagnar. För att inte belasta de många broarna för mycket, så kör man två lok längst fram och sedan ett antal godsvagnar och det tredje loket därefter och sedan resten av vagnarna.
Tåget är på väg nerför och norrut, men har just lämnat en "kehrtunnel", 180 grader inne i berget, och är på väg söderut igen en bra bit, men fortfarande nerför. Bilden tagen vid kyrkan i Wassen.
Jag måste erkänna att jag har en svaghet för bruna, gamla ellok! Inklusive det svenska Du. När jag nu har rest runt ganska mycket i Schweiz, så får man en lite speciell känsla när det här tunga loket kommer smygande. På 80-talet kunde man fortfarande se många av de gamal elloken, både gröna och bruna, i reguljär trafik.
Februari 1983, kommer inte ihåg exakt var detta händer, annat än att det måste vara i Schweiz. Ett litet kort godståg med den karaktäristiska manskapsvagnen. Nu när jag ser de gamla smalfilmerna från 80-talet, så märker man att tekniken har utvecklats. Svårt att ställa in skärpa, omöjligt att få någorlunda bra bländare och skärpedjupet, bara en önskedröm. Man filmade på vinst och förlust.
