MJ nostalgi, finns det?
I boken beskriver jag julen 1960, då jag fick ett elektriskt tåg. "Oj, vad det var skojigt", som jag skriver i uppsatsen.
Mamma hade en släkting som jobbade på en stor grossistfirma och där hade man Fleischmann. Därför började min mj-karriär med Fleischmann.
Det första loket var det klassiska lilla ångloket, BR80, tre-axlat samt några godsvagnar. Sedan fick jag det fina D-loket. Lägg märke till den gamla rälsen, en bockad plåt fästad på en stansad pappremsa.
Collins Järnhandel vid Grönsakstorget (Göteborg), var en järnhandel av det gamla fina märket. Man kunde köpa en vingmutter (EN), t.ex. M6, som plockades fram till zinkdisken ur de gamla trälådorna som fyllde hela väggen. Nu måste man köpa en påse med 10, man använder en och lägger påsen med 9 någonstans, och sedan hittar man den aldrig mer. Nästa gång man behöver en vingmutter, måste man således köpa en ny påse med 10 osv.
Denna järnhandel hade en mycket fin Fleischmann-avdelning, längst in i affären. Där tittade jag ofta med stora ögon på alla läckerheter. Även ett skyltfönster brukade ha alla möjliga tågattiraljer. Det var rea en gång och jag hade skrivit upp flera fina saker som jag önskade mig till födelsedag eller jul. Morfar sade att han kunde köpa dessa saker till "lille Klas". Och det blev dyrt! Äckligt dyrt. Till och med morfar stönade och sa "Kostar det så mycket!". Jag har för mig att det blev 95 kronor, där bl.a. denna rälsbuss ingick.
Tenshodo, om någon minns dessa mästerverk från Japan, med en löjligt dålig elmotor. Jag har för mig att loket kostade 175 kr. Detta lok hittade jag år senare i en "riktig" hobbyaffär på Vasagatan. På den tiden fanns både leksaksaffärer och hobbyaffärer i riklig mängd i stan. Poschervagnar, var det inte 19.50 de kostade? Jag önskar att jag hade haft några till.
De fina tyska signalerna med "riktiga" glödlampor i! Lägg märke till de klumpiga anslutningsklämmorna. När jag höll på som bäst i början av 60-talet, kom den nya modellrälsen, mässingsräls med riktig profil. Det fanns övergångsskenor, så att man kunde köra vidare med de gamla skenorna. Den stora elektroväxeln (se bilder ovan), fanns bara med den gamla rälsen så vitt jag vet. Den gamla rälsen fungerade hur fint som helst.
Lima gjorde en gammal SJ vagn, nästan lika fin som Poscher. Det var någon särskild händelse, som numera har "förångat" ur mitt minne. Jag fick säkrat 4 st, saknas bara ett passande lok. De stora H0 vagnarna var sådana där udda vagnar som jag fick pga. släktingen på grossistfirman. Hela vagnskorgen är i plåt, på undersidan står det "Made in Germany US-Zone". Långt senare fick jag köpt ett tågset med BR01 och tre personvagnar, Kniv&Gaffel i H0 och N. Mina erfarenheter när det gäller Kniv&Gaffel finns beskrivet i boken. Många härliga måltider på hjul har det blivit. Jag minns särskilt en biff på ett snälltåg österut i Tjeckoslovakien.
