© 2001 The Independent Fact Group

 

Statens Haverikommission - Korrekt myndighetsutövande?


Kan vi begära att svenska myndigheter skall följa lagar och förordningar?

Det ställs krav på att myndigheter bland annat skall diarieföra in och utgående handlingar som upprättas på en myndighet. Kraven för upprättande etc. är tydligt angivna i Tryckfrihetsförordningen 7§, och i samma förordning anges även tydligt vad som är att anse som allmän handling.

Strax innan Estonia-seminariet i maj 2000, upprättades bilagda brev av generaldirektör Ann-Louise Eksborg (genom sin sekreterare som undertecknat brevet med smeknamnet "Casey") på Statens Haverikommission. Det framgår av brevet att Eksborg känner sig pressad, varför hon försöker mobilisera f.d medlemmar i JAIC att dels bevaka seminariet och dels eventuellt bemöta ytterligare kritik som kan framkomma.

Det intressanta med brevet är att Eksborg uppenbarligen anser att man kan negligera kritik om den inte kommer från en person med kunskaper (i detta fall professor Anders Ulfvarson ), samt att myndigheten gör en bedömning om" risken" att Ulfvarson skriver en artikel. Här framgår att Mikael Huss (f.d JAIC-expert) ansåg att en sådan artikel i så fall måste bemötas.

Handlingen skickades från Haverikommissionen men diariefördes ej då den enligt uppgift från sekreteraren ej var att anse som allmän handling utan en "arbetshandling". Därför kunde handlingen ej heller lämnas ut från myndigheten. Faktagruppen begärde då genom en skrivelse att få handlingen utlämnad, då vi tagit del av densamma och konstaterat att den ej var diarieförd.

I sitt svar till Faktagruppen förklarar Eksborg då att handlingen var ett "missiv av ringa betydelse", varför den inte diarieförts, med hänvisning till sekretesslagens 15 kap. 1§. Det kan naturligtvis ifrågasättas om ärendet var av ringa betydelse då den direkt berör frågan om Haverikommissionens trovärdighet, verksamhet och slutsatser i en så omtvistad fråga som Estonias haveriutredning. Det kan också ifrågasättas om Haverikommissionen kan låta bli att diariföra handlingen då kraven enligt samma paragraf man hänvisar till säger att handlingar får underlåtas registrering om de "hålls så ordnade att det utan svårighet kan fastställas om handling har kommit in eller upprättats".

Hur man ämnade uppfylla detta krav är en gåta då "missivet" saknar myndighetens brevhuvud, adress och i övrigt är underskriven med "smek eller kodnamn" ej känt för någon utomstående betraktare!

Nedan Sekretesslagen (1980:100), utdrag 15 kap.

"1 §När allmän handling har kommit in till eller upprättats hos myndighet skall handlingen registreras utan dröjsmål, om det inte är uppenbart att den är av ringa betydelse för myndighetens verksamhet. I fråga om allmänna handlingar, för vilka sekretess inte gäller, får dock registrering underlåtas om handlingarna hålls så ordnade att det utan svårighet kan fastställas om handling har kommit in eller upprättats."

Vid besök hos Haverikommissionen har noterats att ett mycket stort antal handlingar som inkommit eller skickats till eller från haverikommissionen efter att slutrapporten om Estonia presenterades, har erhållit samma diarienummer, A 99/04. Det är tveksamt om detta är förenligt med kraven på diarie eftersom det därigenom ej går att spåra enskilda handlingar i registret (om det över huvud taget existerar ett register för dessa handlingar).

Vid ett sådant utövande vad gäller förande av diarie är det naturligtvis mycket lätt att handlingar av olika anledningar kan förkomma.

Ladda ner Haverikommissionens "missiv", (65 K pdf)

Ladda ner Haverikommissionens svar ang. "missivet", (65 K pdf)

 

The Independent Fact Group