| Om
lödning |
Kanske inte helt lätt att lära ut det här med lödning på några få
rader.Men låt mej dela artikeln på
tre avsnitt så blir det förhoppningsvis lite mer struktur på det hela.
1:Du som knappt har hållit i en lödkolv.2:Du som har lött en
hel del. 3:Mer om lödning..
Steg 1
Skaffa en lödkolv, i princip första bästa ca 50-80 W, lödtenn ca 0,7mm
med inbyggda flusskanaler,
samt diverse lödbart skrot att löda på; mässingplåt, kabel, lödöron,
komponenter, kretskort mm.
Och löd ihop det ena med det andra enligt följande princip: Håll ihop de
två delarna, om det nu är
en kabel ansluten till ett lödöra eller en mässingvinkel som står på en
annan mässingplåt osv.
Värm sedan lödställets (två) delar med kolvspetsen och tillför
lödtennet till lödstället. Du ska
under inga förhållande smälta tennet på spetsen ,och sen på olika
sätt "smeta" över tennet till det
som ska lödas.Glöm den tekniken!
Löd så vidare enligt ovanstående, LÖD OCH ÅTER LÖD . Så småningom infinner
sej den rätta
känslan och du kan efterhand konstatera några viktiga punkter:
En lödning tar inte mer än några sekunder att utföra, längre tid betyder
att kolven är otillräcklig.
En riktig lödning kännetecknas av att tennet FLYTER UT,en bullig ojämn
tennyta är på olika sätt
defekt eller mindre lyckad. |
Steg
2
Du kan nu med all säkerhet skilja på en lyckad lödning och motsatsen.Denna
motsats kan bero på
en hel del olika faktorer, de flesta ska redas ut här. I steg 1 står det
att tenn under inga förhållande
ska smältas direkt på spetsen.Flussmedlet förångas och gör ingen nytta och
det var ju lödstället
som skulle värmas upp. Men vi gör det i alla fall, ibland omedvetet, och
det är enbart för att för-
bättra värmeöverföringen mellan kolvspets och lödställe.Dvs när kolven
kanske är lite för liten eller
åtkomligheten dålig.
Lödkolven
Vad/vilken är bäst? Det beror på vad som ska lödas.Värmeslukande delar
och som inte heller är
känsliga för värme kräver självklart en stor kolv.Och motsatsen ,en liten
kolv. Eftersträva en snabb
lödning med ,om möjligt, en lite för stor kolv.En kolv med
temperaturreglage är inte fel , inte minst
när man vill laborera med olika smältpunkter på tenn.
Rengöring
Snart lär du dej skilja på en lödbar och mindre lödbar yta. Smuts och
skräp ska naturligtvis avlägs-
nas.Flussmedlet i tennet "tar hand" om den normala oxiden, vid besvärliga
fall, tillsätt extra fluss-
medel på lödstället.Lödvatten är mycket effektivt på plåtytor.
Forts. |
Steg
3
Forts följer |
| (3-97) |
| Om målning |
I ett
senare skede kommer här lite blandad information, tips,
länkhänvisningar mm. Dina bidrag är välkomna. |
| (8-91) (2-97)
(4-97) (2-90) |
|
Väderbitning |
| När vi med
tvång vill låta modellen passera nyskicksstadiet och ge
den ett annorlunda (mer |
| realistiskt)
utseende kallas det för att väderbita. Jag ska kortfattat
beskriva hur jag väderbiter |
| traktorer i skala
1:32.Tipsen är användbara för alla andra modeller också, men
troligen är just |
| en traktor det
fordon som kan genomleva flest stadier alltifrån lätt begagnad
till en total rosthög. |
| Utgångsmaterialet är en modell i nyskick men det är inte fel om
den kan vara förbehandlad |
| med diverse
bucklor och skavanker ,beroende på vilket slutskick som
eftersträvas. Om |
| inte målningen
är helt perfekt spelar mindre roll. All fortsatt behandling med
lack och färger |
| sker med den
matta sorten. Blänk och lyster är bannlyst. Såvida det inte är
oljespill som |
| ska efterliknas. |
| STEG 1 |
| Den blanka
färgen måste berövas sitt nyskick. Det sker genom att en
vitgrå färg sprutas. |
| ytterst
försiktigt, utan att färgen får spotta, utan att det blir
flammigt, inte för mycket inte för |
| lite. Det mesta
av färgen ska komma uppifrån där sol, väder och vind har fritt
spelrum. |
| Avslutningsvis
kan man ge modellen en dos betydligt mörkare färg underifrån.
När dettta är |
| klart ser
modellen begagnad ut, färgen är trött. Och man kan välja att behålla
modellen så |
| här eller gå
vidare. |
| STEG 2 |
| En ganska
helrostig modell ska nu åstadkommas: Spraya hela modellen med
klarlack och låt |
| den rulla runt i
en bytta med Rottenstone (RS,se nedan).Detta måste gå ganska snabbt
eftersom |
| lacken torkar
fort, men man hinner några varv runt ,och därefter snabbt ner i
RS-baljan. |
| Rottenstone är
ett otroligt fint gråaktigt pimpstenspulver som används för
diverse slipändamål. |
| Borsta av
modellen efter några minuter,efter ordentlig torkning, borsta
bort all överflödig RS. |
| Kvar blir en matt
grå yta där färgen kan skönjas igenom( Mycke spraylack binder
mer pulver |
| och vice versa) |
| Blanda till
mycket utspädd Humbrol nr 113, ung. två delar färg och 8 delar
terpentin. Blanda |
| några extra
färgbad, ett lite mörkare, ett lite rödare och kanske ett med
lite orange i. Bara |
| små
nyansskillnader.Dutta på färgen undertill. Måla inte ,Dutta!
Låt fortsättningsvis modellen |
| stå upprätt och
dutta vidare så att ev.överflödsfärg rinner neråt. Jämna ut
ev. skarpa avgräns- |
| ningar, allt ska
flyta mjukt.Så länge modellen är blöt ser det hela
anskrämligt ut.När den tor- |
kat uppenbarar
sej en rosthög.Eller?
|
 |
MUNKTELL 22 i skala 1:32.
Nyskick, begagnad enligt steg 1 ovan,
och fortsättning till helt rostig i steg 2
och 3. |
| STEG 3 |
| Nu vill man
förmodligen komplettera rosten här och var.Det är nu inte lika
lämpligt att spraya |
| rakt över och
doppa i RS såvida man inte kan skärma av.Dutta hellre på
klarlack på önskade |
| parti(er) och
lägg på RS.För att kunna rikta RS-pulvret till önskat ställe
har jag laborerat fram |
| en "klick-pensel",
en mjuk 8mm konstnärspensel med en fjäderbelastad
"hammare" framtill. |
| Genom att klicka
på hammarskaftet sprätter pulvret iväg till ungefär önskat
ställe. Sen |
| återstår
infärgning av pulvret på samma sätt som i steg 2. |
| Om rosten
istället ska vara damm och smuts är principen densamma som i
steg 3 med |
| partiell
beläggning av RS, men infärgning sker istället med gråaktiga
nyanser. |
| Om rost (och
damm) enbart ska vara partiell och appliceras på utvalda ställen
eller om man |
| vill gå
försiktigt fram, hoppa över steg 2. |
| När du har
testat igenom ovanstående och fått kläm på hur
färgblandningar uppför sej, vad |
| som är lagom osv,
blir resultatet allt bättre. Men aldrig riktigt lika från modell
till modell ,och |
| ungefär så
uppför sej väl verkligheten också. Vissa modeller kommer att bli
oförskämt verk- |
| lighetstrogna,
andra inte fullt lika övertygande. Testa gärna olika
färgblandningar, olika |
| pulverblandningar,
olika grova beläggningar osv så ökar chanserna att träffa
"rätt" och få |
| det önskade
resultatet. |
| PULVERBELÄGGNINGEN |
| Om Rottenstone
är den optimala pulvret beträffande finhet så finns även
vanligt pimpstens- |
| pulver med olika
grad av finhet att köpa i välsorterade färg/kemikalieaffärer.
Detta är ljusare |
| än RS men fullt
användbart. Även vanlig byggcement är testat med utmärkt
resultat och sen |
| är inte steget
långt till andra cementprodukter. Experimenten kan fortsätta
....... |
| Och det finns en
mängd andra tillvägagångsätt, tex att använda speciellt
anpassade pulverkit. |
| torrpastellkritor,
järnpulver
som rostas på kemisk väg, och ofta används en kombination av flera |
| olika metoder
för att nå önskat resultat. |
 |
Väderbitning med Rottenstonemetoden.
Kompletterat med pulverbeläggning.
Traktorerna är från vänster:
McCormick, Fordson band, Titan, Fordson,
Farmall och Munktell 22 längst bort. |
| LÄSTIPS om
väderbitning |
| Tidskriften Allt
om Hobby Nr:7-2001, Nr 8-2001. |
| Boken Modelltåg
90. ISBN 91-85496-34-0. |
