Tidernas kaffedoft

Kaffebusken växte ursprungligen på de höga platåerna i Etiopien. De folkstammar som sökte skydd i dessa skogsområden malde de vilda kaffefrukterna tillsammans med djurfett och fick på så sätt ett hållbart livsmedel för långa vandringar och stridståg. När dessa folkstammar drog norrut, för att senare drivas tillbaka, lämnade de kvar kaffeodlingar på Jemens sluttningar. Perser och araber fick smak för frukten, men vem som kom på idén att laka ut kaffe med vatten är höljt i dunkel och har gett upphov till många legender.

kaffekokning

En av dem berättar om imamen (religiös ledare) som träffade på den upprymde och dansande herden Kaldi, som i likhet med sina getter hade ätit av frukterna från kaffebusken. Imamen blev nyfiken och smakade på bären och blev lika uppspelt som herden och hans getter. I sömnen upplevde imamen att profeten sade till honom att koka bären i vatten och dricka dekokten för att han skulle hålla sig vaken. En vakenhet som befrämjade bön. Imamen följde profetens råd och hans kloster blev vida berömt för sin spirituella böneverksamhet och den magiska drycken fick namnet Qahwah, den stimulerande.

Under lång tid var kaffet de religiösa arabiska ledarnas dryck, men mot slutet av 1400-talet startade Arabiens vin sitt mer än 300-åriga segertåg över världen. Och motståndarna var, skulle det visa sig, både mäktiga och många.

Religiöst förfall

Fram till mitten av 1500-talet spred sig kaffet till hela den arabiska världen, Egypten, Främre Orienten och Turkiet. Och kaffehusen, Kaveh Kavas, blomstrade. Istället för att som tidigare be i templen konspirerade man i politik till sång och musik på kaffehusen, vilket guvernören i Mecka såg som ett religiöst förfall. Han förbjöd kaffet och stängde kaffehusen. Men man drack i smyg till dess att Kalifen i Kairo, som älskade kaffe, bröt påbudet och kaffehusen blomstrade på nytt.

En kristen dryck

I början av 1600-talet gjorde kaffet sitt intåg i Europa. Köpmännen i Venedig introducerade kaffet som hälsodryck och sålde det till skyhöga priser. Men snabbt blev kaffet en allmän dryck och kaffehusen samlingsplatser för stadens affärsmän, där de fick de senaste nyheterna och sällskap för natten. Prästerna förfasade sig och bad Påven om förbud. Påven smakade, blev förtjust och sade: "Denna satans dryck är så delikat, att det vore orätt att låta de otrogna njuta av den ensamma. Låt oss lura Satan genom att upptaga den i vår gemenskap och göra den till en kristen dryck."

Över Atlanten

År 1644 började man dricka kaffe i Marseille och  50 år senare spred sig doften från 600 kaffehus över Paris. Vinodlarna protesterade och anförde att i motsats till vin blev man impotent och på dåligt humör av kaffe. Men den turkiske ambassadören gnuggade händerna. Han ansåg att kaffedrickandet var ett effektivt sätt att locka fram information om intriger och spioneri.

På besök i Paris befann sig i början av 1700-talet guvernören för den franska kolonin Martinique i Västindien. Från en kaffeplanta som holländarna förärat Ludwig XIV stal en av hans besättningsmän ett skott som han förde med sig över Atlanten och planterade i Martiniques bördiga jord. År 1777 växte omkring 18 miljoner kaffebuskar på Martinique. Men det var holländarna som först spred kaffeplantan till Central- och Sydamerika via Surinam och senare Franska Guyana och Para i Brasilien.

Ville ha monopol

London utvecklades i början av 1700-talet till världens kaffehuvudstad med över 2000 kaffehus. Så gott som varje samhällsgrupp hade sitt speciella kaffehus och protester hördes från stadens pubägare och läkare. Läkarna hade utvecklat speciella instrument för kaffelavemang och ville ha monopol på kaffet. Så småningom ändrade Londons kaffehus karaktär till privata klubbar och kaffe ersattes med te, som det engelska Ostindiska Kompaniet hade stora intressen i.

Hårdnackat motstånd

I Tyskland hade kaffet svårare att få fotfäste på grund av ett starkt motstånd från ölfabrikanterna. De tyska furstarna förbjöd under lång tid allt kaffedrickande för att skydda bryggerinäringen och Fredrik den store "han var alltid full" skrev år 1777 ett manifest mot kaffet prisande nyttan av öl. Kaffestriderna satte spår i litteratur och musik. Johann Sebastian Bach skrev år 1734 den så kallade kaffekantaten, som beskrev den tyska kvinnans klagan över förbudet.

Kaffeorgier

I Sverige liksom i det övriga Europa var det männen som först brukade kaffe och på Stockholms 28 kaffehus spelade de kort och diskuterade politik. År 1746 utfärdades ett kungligt påbud mot "kaffeorgierna" och tio år senare förbjöds all konsumtion i ett försök att stärka handelsbalansen. Smuggling av kaffe blev synnerligen populärt och lönsamt. Sedan det sista förbudet löpte ut år 1822 har kaffet varit fritt.

Ett förrädiskt gift

Konflikterna om kaffets religiösa, moraliska och ekonomiska fördärv ebbade ut. I stället kom kaffets påverkan på folkhälsan i fokus och att kaffe är en drog vittnar både modern vetenskap och kaffets mer än tusenåriga historia om. År 1910 varnade läkarna i Stockholm för "det förrädiska kaffegiftet, det försåtligaste av alla narkotiska gifter". Idag vet vi att kaffe innehåller koffein, ett centralstimulerande medel som motverkar trötthet men som också ger hjärtklappning, huvudvärk, illamående, darrningar, sömnlöshet, urinträngning och i mindre vanliga fall öronsus, det vill säga tinnitus. Redan en dos på 200 mg kan ge dessa symptom och en kopp riktigt starkt kaffe innehåller 200-300 mg koffein.

Drick med måtta

Misstanken om att kaffe ökar risken för hjärt-kärlsjukdomar har man sökt svaret på i flera stora undersökningar men inte funnit några belägg för att så skulle vara fallet. Inte heller ökad risk för cancer har kunnat påvisas. Däremot kan barn till gravida kvinnor som dricker kaffe få en lägre födelsevikt. Därför avråds gravida från att dricka mer än två koppar kaffe om dagen.

Att kaffe kan påverka kvinnor och män olika framkom vid en undersökning på Försvarets forskningsanstalt. Efter en vaknatt blev männen piggare av kaffet medan kvinnorna avtrubbades.

Om kaffe och hälsa säger Anna Thille på Folkhälsoinstitutet:
- Det pågår inga egentliga studier men bryggkaffe är bättre än kok och vi rekommenderar en måttlig konsumtion.

Enligt branschföreningen Svensk Kaffeinformation importerade vi 109 873 ton råkaffe under 2007. Omräknat till rostat kaffe 84 245 ton. Det betyder att vår konsumtion i förhållande till folkmängd är en av de högsta i världen.



Källor:

Publicerad i tidningen Sköna Dagar nr 2 1996. Uppdaterad 5 juli 2008.



kaffekopp


kaffetratt kaffekanna kaffekanna kaffekanna kaffekanna

kaffesked

Jamaica-kaffe
Idag dominerar två kaffearter på marknaden, Arabica och Robusta. Arabica är den största av kaffefamiljerna och härstammar från Etiopien. Cirka 75 procent av allt kaffe som odlas idag är Arabica och det odlas av nästan alla kaffeproducerande länder. Några underarter av Arabica är klassikerna Bourbon, Maragogype och Blue Mountain, där Blue Mountain från Jamaica är ett av världens dyraste kaffe. Smakar det så kostar det!

bakelse
Tack Lena för den "goa" kaffestunden och den fina bilden!