‹sidhuvud›
‹datum/tid›
Klicka här för att ändra format på bakgrundstexten
Nivå två
Nivå tre
Nivå fyra
Nivå fem
‹sidfot›
‹#›
BTH-kurs 3 poäng sommaren 2007.
Smärre tillägg 2011
Kommentar:
Världsarvsrådet består av representanter för: Länsstyrelsen Blekinge, Fortifikationsverket, Marinbasen, Statens Fastighetsverk, Karlskrona kommun, Region Blekinge, Blekinge Tekniska Högskola, Kockums/Karlskronavarvet, Riksantikvarieämbetet, Blekinge Museum och Statens Maritima Museer. Läser man vidare framgår att formuleringen är ett mycket milt uttryck för vad man egentligen tycker. Bild: Elias Martins oljemålning  från 1780-talet av entrén till Trossö via Pantarholmsbron.
Kommentar:
En liten exposé över några intressanta objekt för att belysa problemställningen vi står inför.
Bilder:
Mastkranen som stod klar 1806 och som är ett av Karlskronas tydliga signum.
Modellkammaren från 1780. Tjusig, men kanske obekant för många eftersom den ligger inom den marina, svåråtkomliga delen av världsarvet. Bastion Aurora från 1704 är en rest av varvsmuren mellan civila och militära Trossö.
Kruthuset på Mjölnarholmen från 1727.
Tyska kyrkan. Vi känner historien med koret åt söder och de märkliga bänkarna. Denna bild är tagen julaftonen 2006 när alla tittade på Kalle Anka. Nymånen hängde som ett omen, precis över korset. Jag tycker kyrkan kunde göras om till moské. Koret är ju vänt mot Mecka.  Och tänk vad det skulle bli liv och rörelse på torget, med folk som flera gånger om dan går ut och in i Moskén för bönestunder. Jag förstår Leifh Stenholm´s synpunkter, men samtidigt måste man vara medveten om att även här gäller det att hitta alternativ användning för byggnaden, om den skall kunna bevaras utan att förfalla. Törnströms bildhuggarverkstad från 1780-talet ligger också på det svåråtkomliga området. Denna mäktiga figur (maskaron) sitter över entrén.
Hollströmska magasinet från 1783.
Badhuset från början av 1900-talet med sin vackra jugentfasad ville kommunen riva, men efter protester lyckades man bevara det. Detta är exempel på byggnader, där man kan känna en livfull  kraft, glädje, variation och tanke i arkitekturen, som vi inspireras av. Om vi då ser på vad kommunen gjort och håller på att göra med Trossö för att förstärka den särat världsarvet är uttryck för, är det lätt att konstatera att man misslyckats nåt så katastrofalt. Någon glädjande kraft och inspirerande livfullhet känner man inte direkt av radhusen på Västerudden som färdigställdes 2006. Att vissa hus har balkonger på taket med utvändiga järnstegar gör det inte bättre. Inte heller betongmuren som får en att tänka på Berlin och Västbanken. Lidl´s nya butik blev klar 2007. På bilden ser det ut som om bron från Pantarholmen till Trossö leder rakt in i gaveln på huset, men det finns en väg mellan huset och vattnet. Detta är den ena av två infarter till världsarvsmiljön på Trossö. Elites hotellbyggnad beviljades bygglov, utan att frågan om anpassning till kulturvärdena på platsen ens togs upp i Miljö- och byggnadsnämnden. Jag vill gärna ge en eloge till Länsstyrelsens tjänstemän som tydligt uttalade att byggnaden inte var anpassad till platsens förutsättningar och (liksom senare också Länsrätten) avslog bygglovet. Värre blev det sedan med Scandic. Nu vill kommunen ”förgylla också den andra av Trossös infarter” med byggnader som har balkonger på taket. Förslaget för Skeppsbrokajen är godkänt av Miljö- och byggnadsnämnden och kommer att antas endera dagen av kommunfullmäktige (augusti 2007). I översiktsplanen står att bebyggelsen skall ha ”karaktären av hamnmagasin”, så nu tycker man att dessa byggnader ser ut som hamnmagasin även om formspråket är hämtat från spanska marinor från 1980-talet.
Kommentar:
Antingen vi vill det eller ej så är Karlskrona nu en kulturstad med studenter och turister. Trossö har unika förutsättningar, väl i klass med Visby, för ett rikt och lönsamt turistliv. Kommunen har det lokala huvudansvaret att ta tillvara på dessa förutsättningar. Bilder: Flygbild över Trossö och Herakles, staty på Valdemarsudde av Antoine Bourdelle.
 
Kommentar:
En kort rekapitulering av bakgrunden.
I och med  att Sveriges marinbas åter förläggs på Trossö kan det levande världsarvet fortleva. Den marina delen får nu förutsättningar, inte minst ekonomiskt , till en spännande utveckling. Bilder: Statyn med Karl XI, Boverket, flygbild över Stumholmen, BTH´s logotyp på östra flygeln med KA2´s monument i förgrunden.
Kommentar:
Utlänningar har varit portförbjudna på Trossö till 1957 och på omgivande öar till fram på 2000-talet. I kommunen har inte funnits erfarenhet eller beredskap att hantera turismen. Tafattheten är slående. Den ordinarie tjänsten som turistchef var vakant i ett års tid (liksom tjänsten som stadsarkitekt). Efter nio år finns ännu ingen ”världsarvsportal” med information och berättelser om det historiska skeendet. Den marina delen av världsarvet (röd på kartan) är inte åtkomlig utan guide.
Bilder: STOPP och FÖRBUD- skylt,  Karta över världsarvsutmärkta delar av Karlskrona (ej Kungsholmen och Aspö Kastell)
Kommentar:
Bilderna talar kanske för sig själva. Med motiveringen ” att vår tid måste få sätta sitt eget avtryck i arkitekturen”  kan vilken anskrämlig byggnad som helst få byggas och förfallet få pågå. Kommunen saknar en person med arkitektutbildning som också har känsla för det arkitektoniska uttryckets betydelse och för byggnaders värden i bebyggelsemiljön. Någon som dessutom kan hjälpa politikerna i det svåra ställningstagandet mellan ”snabba pengar” och en mer långsiktigt hållbar strategi.
Bilder: telenor arena karlskrona, invigt 2005 och 1700-talshuset på Ronnebygatan som kommunen låter förfalla ostraffat för fastighetsägaren.
Kommentar: Kommunen har planmonopol men har inte klarat av att hantera planprocessen enligt intensionen i PBL (plan o bygglagen). Man har varken fört ut eller förankrat förslagen  på ett för allmänheten begripligt sätt. Planeringen har skett slumpvis där investerare funnits, med ett minimum av insyn och medborgarpåverkan utifrån. En övergripande helhetssyn och styrning har saknats. I dag fungerar inte ett sådant arbetssätt. Det skapar frustration och mobiliserar de krafter som anser att den fysiska miljön har ett grundläggande värde  som inte får tas i anspråk enbart för att det skapar arbetstillfällen. Som exempel kan tas Saltö där nu byggs 232 lägenheter. I juni 2007 beslöt Miljö- o Byggnadsnämnden att förslaget till detaljplan för Fiskhamnen 3 skall ställas ut för allmänhetens granskning, samtidigt som byggnationen redan pågår för två av de i detaljplanen ingående husen (H och I i fig.).  Efter alla inkomna synpunkter från samrådsskedet om ”för stort, för högt och för klossigt”  har detaljplaneförslaget ändrats på en punkt. Byggnadshöjden för delar av husen K och L har ökats från VI till VII våningar.
Det finns fler liknande exempel på hur valhänt planeringsprocessen hanteras.
Bilder: Saltöhems fotomontage av planområdet Fiskhamnen 3 m.fl. Flygbild över Trossö och Saltö. Plankarta över detaljplaneförslaget, samrådshandling. Flygbild över byggplatsen där byggnationen pågår. Representanter för Nätverket för hållbar stadsutveckling överlämnar namnunderskrifter från 3101 Karlskronabor som önskade få till stånd en omröstning om bästa platsen för placeringen av Elite hotell. Kommunfullmäktige avslog.
Kommentar:
Detta är lite av vad man kan förvänta sig att kommunen tagit fasta på med Trossö´s extremt goda förutsättningar, men nu håller man på att planera bort dem. Mest bråttom är det att försöka rädda Skeppsbrokajen.
Bilder: Torget i Gamla stan i Prag med Orlojklockan på rådhusets fasad. Leifh Stenholm berättar för kursdeltagarna på Fisktorget. Frans tittar ut genom spygatten. Två krogmiljöer. Axel och Isjakt på Borgmästarfjärden. Hantverksbutik på Kreta. Ronneby konsthall. Demonstration av vävteknik i Steneby. Kårhuset Rotundan och högskolebiblioteket på Gräsvik.
Kommentar:
Detta är den mest synliga tomten på Trossö. Mötet med ön vid östra infarten. En drömtomt för en planerare. Man kan tycka att varje förslag till förändring måste vara till det bättre, men det förslag som nu godkänts av Miljö-och byggnadsnämnden är nog sämre än ingenting alls eftersom det låser möjligheten att åstadkomma något värdefullt.
Bild: Flygbild över Skeppsbrokajen
Kommentar:
Detta är vad man planerar på denna tomt!!!  Är det att ”förgylla entrén till Trossö”??? Detaljplaneförslaget godtogs av Miljö- och byggnadsnämnden i maj 2006 och översändes för antagande till Kommunfullmäktige, som inte har kraft nog att erbjuda en annan plats till Kustbevakningen. Redan innan detaljplaneförslaget gick ut för samråd fick Kustbevakningen löften om att få bygga här. Varför sedan lägga tid och pengar på en detaljplan??? Kustbevakningens regionala ledningen för södra Östersjön som i dag är förlagd vid Stumholmskanalen skall få ett nytt större fartyg. Man vill flytta hela verksamheten, och då till denna exklusiva plats. Annars finns gott om plats för övrigt i Handelshamnen. Eller Werkö, Kungsholmen, Aspö Trashalla, Oljehamnen, Marinen/Kockums mm. Passar Kustbevakningen bäst just här? Detaljplanen antogs i oförändrat skick 24 april 2008. NCC fick sedan bygglov för en byggnad åt länsstyrelsen som, ”med mindre avvikelse från detaljplanen” stämmer med planen.
Bild: Bilaga till gestaltningsprogram för detaljplaneförslaget till Skeppsbrokajen
Kommentar:
Om vi tror på Trossö som en framtida turistmagnet, måste vi lösa trafikfrågorna innan olika delprojekt försvårat en bra helhetslösning.  Trossö liknar allt mer en bilkyrkogård. Överallt på gator och torg står bilar parkerade. Ronnebygatan är enda gågatan mellan stenhusen långt från vattnet. Den parkeringsnorm som gäller för Trossö vid nybyggnad (att all parkering skall ske i garage på egen tomt) tillämpas inte. En bra trafiklösning är inte billig. Den borde prioriteras högre än ett nytt stadsbibliotek.
Bilder: Karta över Trossö. Flygbild över S. Kungsgatan och tunneln under Stortorget. Flygbild över Borgmästarkajen
Kommentar: Planera inte för parkeringar på hörntomten. Det är klart att man behöver parkering i anslutning till marinan, men den logiska slutsatsen är då att marinan ligger fel!  På Hattholmen, i söderläge med Tyska bryggaregården som fond , expansionsmöjlighet runt hela Saltsjöbaden och gott om utrymme för parkering och andra aktiviteter, finns alla möjligheter att bygga en attraktiv mötesplats för turister, båtfolk och Trossöbor. Med en gång- och cykel- bro till Skeppsbrokajen förkortas kontakten med Handelshamnen, Stumholmen och muséerna.
Bilder: Tänkaren, staty av August Rodin. Flygbild över Hattholmen och Handelshamnen. Pont du Gar akvedukt vid Nimes i Frankrike från 19 fKr. 275 m lång 49 m hög.
Kommentar:
På bilden ser vi 8 yrkesbåtar av olika karaktär förtöjda vid kajen. Dessa ger en otroligt spännande och livfull miljö åt flanörstråket. Låt kajen få leva! Vi ser också de stora byggnader som i dag inrymmer Ericssons verksamhet samt Törnströmska skolan med byggprogrammet.
Bild: Flygbild över handelshamnen
Kommentar: Det program som kommunen lagt för handelshamnen ser ut såhär. Det känns som om någon varit i Helsingborg eller Malmö och tyckt att  vi har ju också en kaj. Visserligen smalare och åt nordost, men vi ska väl inte vara sämre än skåningarna. Observera hörnhuset i det hedersomnämnda förslaget som i vart fall är något helt annat än ett miljöskyddsförråd. Bilder: Kommunens program för planering av Handelshamnen. Hedersomnämnt förslag från den internationella arkitekttävlingen Europan 6 år 2000 för unga arkitekter.
Kommentar:
Vad som än byggs på Hattholmen, så kommer det att stjäla utsikten från infarten. Lägg därför parkering som ”bullervall” utefter infarten men bussparkering för turistbussar nära Hattholmsbron. Låt turisterna promenera över bron som ges fri höjd för motorbåtar. Segelbåtar får ligga i Marinan vid Tyska Bryggaregården. Kajen i handelshamnen längtar efter att bli promenerad på. Bygg så att solen når kajpromenaden även efter kl 12. Då får det inte bli ett enda p-garage mot vattnet eller slagskugga halva dan över kajen. Här måste finnas lunchrestauranger med uteservering, grönytor, lek- o motionsplatser, offentliga toaletter, småbutiker med personlig service och om det blir någon plats över några bostäder (längst bort från kajkanten) för att befolka området. Bilder: Trossökarta. Uteservering i glugg vid havet  i Guardamar, Spanien. Sailfest i Halmstad. Baltic Buty för fulla segel 2006.
Kommentar: Tänk vad 3 500 helårsstudenter på Trossö skulle betyda för folklivet i stan och för commersen . Vi skulle också slippa flertalet av bilarna. Bicky Chackraborty vill gärna bygga ett hotell på Trossö, men det blev för stort på Gasverkstomten. I Handelshamnen där husen är större passar det bättre. Där finns mer plats och vi skulle slippa ytterligare trafik runt Borgmästarkajen. Studentbostäder i fängelset ligger på gångavstånd både till järnvägen och Ericsson. (Detta var innan beslut att flytta BTH från Ronneby) Bröderna Ritza och Senad  Kulinovic har köpt Vattenborgen på Stortorget och tänker öppna konstmuseum där med både egen konst (Leonardo da Vinci) och gästutställningar. I planerna för nytt bibliotek ingår 1000 kvm konsthall. Bygg inget politikermonument. Jämför Göteborg med åtta gånger fler invånare och ett bibliotek på 8000 kvm eller Växjö (78 000 invånare)  med 6500 kvm efter tillbyggnad 2003.
Bilder: Ericssons huvudbyggnad. Hotell Elites logotyp. Fängelset. Vattenborgen som konsthall. Förslag till  bibliotek på Gasverkstomten
Kommentar: Ur Världsravsrådets Förvaltnings- och utvecklingsprogram maj 2005: ”Två frågor är särskilt viktiga för framtiden. Den ena handlar om hållbarhet och om att all förvaltning ska bygga på respekt för  världsarvets speciella värden så att dessa bevaras och stärks. Den andra om att i väl avvägda former ta tillvara och bruka världsarvet som en tillgång i samhällsutvecklingen.”
Bildtexten:
I den marina delen av Trossö har förvandlingen varit snabb och pietetsfull.
Hur ska det gå med den civila delen? Det kanske handlar om…
Bilder: Marinens nybyggen på Söderstjerna. SSS grovavdelning, Finska Kyrkan SSS finavdelning, URF-garage, Simulatorhall kontor
Kommentar:
Mejla till Nätverket natverketikna@yahoo.se om du vill vara med på dess e-postlista och få information om byggplaner på Trossö.
Detta projektarbete finns utlagt på www.ahnlund.st
Bild: Elias Martins oljemålning  från 1780-talet av entrén till Trossö via Pantarholmsbron. Värna Världsarvet-knapp
--------------------------------------------------------------------------------------------------------
Förklaringar:
I de arton Powerpointbilderna finns med kursiv stil kommentar till bilden.
Den blå texten på bilderna är citat från Världsarvsrådets Strategi- och inriktningsdokument. (http://www.k.lst.se/k/amnen/Kulturmiljö/)
Alla fotografier (markerade  med  fet stil i stödanteckningarna) har jag själv tagit, utom flygfotografierna som är tagna av min hustru.
Förslag till detaljplaner och program för Handelshamnen liksom bilderna på Vattenborgen och på biblioteksförslaget på Gasverkstomten är hämtade från kommunens hemsida. Kartor har hämtats från Eniro. Elite Hotels logotyp har tagits från hotellets hemsida. Elias Martin´s målning finns på Grevagården.
Litteratur:
Andersson, Bengt. Så minns jag Västerudden. Föreningen Gamla Carlskrona Årsbok. Axel Abrahamssons tryckeri 1987
Att förnya gammal byggd. ISBN 91 851 94-08-5 Byggförlaget Södertälje 1974
Berglund, Kristina, Sjöström John, Åström, Birger. Hela Staden – från mellanrum till stadsrum. ISBN10: 91-73330787 ISBN13: 978-9173330787 Byggtjänst förlag 2004
Louise Nyström. Arkitektur för livet – om nutidens arkitektur mellan dåtid och framtid. ISBN 10: 91-976489-0-6 ISBN13: 978-976489-0-5. bildanden ab 2006
Regelverk för hushållning och byggande. Boverkets Publikationsservice 2007
VÄRLDSARVET ÖRLOGSSTADEN KARLSKRONA förvaltnings- och utvecklingsprogram  med Strategi  och inriktningsdokument samt Handlings och åtgärdsplan. Världsarvsrådet maj 2005. Cultivator Anders Hillgren