Amerikanska revolutionen
Tillbaka Hem Upp Nästa

 

Under 1600-talet koloniserades Nordamerika från många europeiska länder, flest nybyggare kom från England och Frankrike. Under de stuartska regenterna på 1600-talet begav sig många puritaner iväg och de slog sig ner i de nordöstra delarna, eftersom de kände sig religiöst förtryckta av de katolska regenterna. Ett annat skäl än det religiösa för att utvandra var jordhunger, de södra delarna blev målet för många aristokrater. Redan här läggs således grunden till motsättningen mellan norr och söder i det framtida USA, södern kommer att domineras av de stora jordägarna, som driver sina gods med hjälp av slavar som arbetskraft, medan de nordliga staterna tidigt industrialiseras.

Berömt är skeppet Mayflower, det fartyg med vilket "the pilgrim fathers"  - en grupp på cirka 100 puritaner (anhängare till Jean Calvins lära) - färdades 1620 från Plymouth England till Massachusetts i Nordamerika. Att härstamma från dessa fäder medför i USA av tradition hög status. Skeppet ligger nu som turistattraktion nära Plymouth i Massachusetts.

1763 besegrar England Frankrike i det så kallade sjuårskriget och får därigenom kontrollen över Nordamerika söder om nuvarande Kanada. Kriget var som alla större krig kostsamt och den engelska regeringen kräver skatt av kolonisterna i Nordamerika. Dessa vägrar emellertid med motiveringen att de ej var representerade i parlamentet. Deras protester är så kraftiga att alla skatter dras tillbaka utom en, importtullen på te.

Kolonisterna svarar genom att bojkotta te. 1773 anländer tre fullastade skepp Boston hamn och blir liggande eftersom kolonisterna vägrar lossa lasten. I stället klär några ut sig till indianer och dumpar lasten över bord. Episoden har kallats The Boston tea party.
Den engelska regeringen beordrar Boston hamn stängd och kräver ersättning. Kolonisterna vägrar emellertid att betala.

Nu anser sig den engelska regeringen inte kunna vika längre och eftersom kolonisterna står fast utbryter krig. Representanter för 13 kolonier samlas till kongress 1774 och 4 juli 1776 förklarar kongressen kolonierna självständiga genom The Declaration of Independence och utropar The United States of America. USA:s nationaldag firas till åminnelse av denna händelse.

Kolonisternas ledare i kriget blir plantageägaren George Washington. 1778 sluter Frankrike upp på kolonisternas sida och 1783 tvingas England erkänna självständigheten. 1789 antas den nya författningen, som i dag är världens äldsta nu gällande. En grundtanke är den så kallade maktfördelningsprincipen,
som formulerats av den franske upplysningsfilosofen Montesquieu. För den nya statens del innebar den att makten delades så att:

bulletDen lagstiftande makten tillföll kongressen - parlamentet uppdelad på
bulletsenaten med två representanter från varje stat och
bulletrepresentanthuset till vilket varje stat skickade representanter i proportion till folkmängd.
bulletDen verkställande makten gavs till presidenten, som valdes på fyra år och endast kunde väljas om för ytterligare en period. Den förste blev George Washington, som således kom att styra i två perioder.
bulletDen dömande makten kom att innehas av Högsta domstolen, vars domare sitter på livstid och således inte kan avsättas av ny president.
 

Tillbaka till Tillbaka till Komvux Gotland