Perioden mellan medeltiden och upplysningen är på många sätt en omvälvande tid och en förberedelse för den moderna värld vi lever i nu. På en rad områden omprövar västeuropéerna sina ståndpunkter och kommer till nya insikter. I mycket hämtar de nya tankarna inspiration från antikens skrifter. En del av dessa hade varit tillgängliga under hela medeltiden men många återupptäcktes först under denna periods sista århundrade.

Ett viktigt årtal i detta sammanhang är 1453, då de turkiska osmanerna efter lång belägring lyckas inta Konstantinopel med påföljd att många flyr västerut och tar med sig viktiga skrifter, men också spanjorernas återerövring av den iberiska halvön medför att arabiska översättningar av antika skrifter tillika med originalmanuskript blir tillgängliga för den lärda delen av Västeuropa.

Det nyväckta intresset för den antika grekiska och romerska kulturen påverkar den europeiska så mycket och så genomgripande såväl vad gäller de sköna konsterna och människouppfattningen som vetenskapen och tänkandet att epoken från slutet av 1400-talet och ca hundra år framåt har kallats renässansen (pånyttfödelsen). Det handlar dock inte om ett osjälvständigt avbildande utan om ett dynamiskt nytänkande.
De största omvälvningarna sker när det gäller: 

	Synen på universum Den geocentriska världsbilden, som tänkte sig jorden som universums stillastående mittpunkt, ersätts av den heliocentriska, som förskjuter jorden ut i det planetsystem, som omger solen.
	Det vetenskapliga tänkandet Den empiriska vetenskapen, som grundar sina slutsatser på iakttagelser och experiment vinner spektakulära framgångar.
	De geografiska upptäckterna som européerna gör under sina resor över Atlanten och runt Afrika i sitt sökande efter lönsamma handelsvägar.
	Religionen Martin Luther och Jean Calvin ifrågasätter den katolska uppfattningen.
	Synen på fursten Machiavellis bok Fursten betonar resultatpolitik fursten skall inte bli bedömd efter sina metoder utan efter sina resultat.
	Tekniska landvinningar Främst kanske genom att Gutenbergs uppfinner boktryckarkonsten, så att boken nu kan spridas på ett tidigare aldrig skådat sätt. (tekniken egentligen från Kina)

Också den politiska kartan skrivs om. Spanien och Portugal framstår som nya stormakter,
med England, Frankrike och det under 1500-talet självständiga Holland i bakgrunden,
väntande på sin tur som stora handelsnationer.
Nationalstaten tar form på många håll runt om i Europa, i Sverige under Gustav Vasa.

Med omvälvningarna följer också krig och övergrepp; spanjorerna raserar hela kulturer i den nya världen och religiösa motståndare föröder varandra och civilbefolkningen i Centraleuropa.
Om dessa förändringar och omvälvningar handlar således det avsnitt som av läroboken kallas den tidigmoderna perioden. Fortfarande är läroboken huvudvägen och hemsidan komplementet.