| |
Den industriella revolutionen ägde rum i England och inte till exempel i Europas
folkrikaste stat Frankrike och för att förstå detta måste man fastslå vilka villkor
som behöver vara uppfyllda för att en industriell revolution skall kunna äga rum och
sedan undersöka om dessa villkor förekommer i större utsträckning i England än i
Frankrike.
Nödvändiga villkor är:
| En konstitution - en grundlag - som gör det möjligt för delar av befolkningen att
skaffa sig inflytande över sin egen framtid och ekonomi.
|
| Ett riskvilligt kapital, d.v.s. ett kapital som kan satsas och förloras utan att det
innebär ekonomisk ruin för den som satsar.
|
| Tillgång på billig arbetskraft
|
| Billiga råvaror
|
| Användbar teknik
|
| Goda kommunikationer |
Dessa faktorer förekom alla just i England i långt större utsträckning än i
Frankrike eller någon annan stat under 1700-talet:
Den konstitutionella monarkin
Genom Den Ärorika revolutionen får England konstitutionell monarki, d.v.s. regenten
måste godkänna konstitutionen, grundlagen och den fattas av den lagstiftande makten,
parlamentet.
Parlamentet, som är Englands riksdag, består av två kammare:
| överhuset - The House of Lords |
| underhuset - The House of Commons |
och det inflytelserikaste var överhuset där lorderna, representanter för adeln, satt.
Den engelska adeln var en jordägande aristokrati och den stiftar nu lagar som gynnar
de stora jordägarna:
The enclosure acts innebär att jordägarna får hägna in sina egendomar
och fråntar bönderna en gammal sedvänja från medeltiden,
nämligen rätten att låta sina djur beta på icke inhägnat område, den s.k.
allmänningen.
Denna lagändring förändrar villkoren på landsbygden och leder till jordbruksreformer
som i sin tur leder till:
Den agrara revolutionen
När de jordägande lorderna får full kontroll över sina ägor
vågar de också experimentera och pröva nyheter:
| Användningen av naturgödsel ökar, |
| nya redskap som radsåningsmaskin och kupplog används, |
| nya kulturväxter som kålroten prövas |
| och större och fetare nötboskap avlas fram. |
Framgångar leder till att lönsamheten för dem som har råd att experimentera ökar
och
de får tillgång till ett riskvilligt kapital,
som de antingen kan fortsätta att investera i sitt jordbruk
eller använda på annat sätt.
Många småbönder däremot,
som inte har råd att hänga med i utvecklingen,
lockas eller tvingas att sälja och flyttar till städerna
och en tillgång till arbetskraft uppstår.
Att England under Elisabeths regering besegrade den spanska armadan 1588
innebar på lång
sikt att landet blev en sjönation med ökande inkomster av fjärrhandel
och att även
därigenom riskvilligt kapital skapades.
Från Nordamerika och Indien importerade handelskompanier billig bomull
och ny teknik gjorde det möjligt att använda landets stenkolsresurser i
stålframställningen.
Landet hade således tillgång till viktiga råvaror
för framställning av järn, stål och kläder.
Inom landet fanns en etablerad empirisk tradition,
som innebär att kunskap prövas mot iakttagelser,
dvs genom experiment,
som gick hand i hand med ett intresse för praktisk vetenskap
och detta gynnade en teknikutveckling.
Viktiga tekniska nyheter blev den mekaniska vävstolen
och ångmaskinen.
Det naturliga vattensystemet kompletterades med grävda kanaler,
ångmaskinen sattes på hjul och drev lokomotiv på de nylagda järnvägsrälsarna
och skotten MacAdam kom på att om man la krossad sten på de leriga vägarna från
medeltiden
blev dessa mycket mer framkomliga
och därmed förbättrades kommunikationerna.
Den industriella revolutionen innebar att England som nation fick ett ekonomiskt
försprång framför andra nationer. För ett begränsat antal medförde den också privat
stort välstånd, för de stora grupperna inom befolkningen ledde den snarare till
försämrade levnadsvillkor. Den stora folkförflyttningen till städerna förändrade
livsbetingelserna för de berörda och arbetsvillkoren i kolgruvorna och i de nya
fabrikerna var på intet sätt reglerade för att ta hänsyn till den enskilda arbetaren.
Fattigdom, socialt armod, förstörd hälsa och många gånger omänskliga
levnadsförhållanden blev den tidiga industrialismens baksida.
|