Återanpassning av ekonomin.

I de krigförande länderna hade planekonomi rått, dvs staten hade i stor utsträckning bestämt produktionen, inte tillgång och efterfrågan. När kriget var slut skulle ekonomierna återanpassas till den fria marknaden. Undantaget var bolsjevikernas Ryssland, där revolutionen hade förstatligat näringslivet.  Återanpassningen gick inte friktionsfritt och tog sin tid. Dessutom skulle stora skaror män tillbaka in i arbetslivet, män som tillbringat sina dagar i skyttegravarna på de europeiska slagfälten. En del av deras platser hade uppehållits av kvinnor, som nu tvingades tillbaka till hemmets vrå, men denna åtgärd räckte inte, utan stor arbetslöshet uppstod i fredens kölvatten.

Rösträtten

Kriget hade ställt krav på ländernas medborgare, alla vapenföra män tvingades försvara fäderneslandet och många kvinnor rekryterades till industrierna. Kriget hade talat om skyldigheter, nu när det var fred kunde medborgarna i många av staterna kräva och faktiskt också erhålla sina rättigheter i form av allmän rösträtt, även för kvinnor. I de västeuropeiska demokratierna har således rösträtten kommit att förknippas med den allmänna värnplikten och detta begreppspar av rättighet - skyldighet har setts som ett av demokratins fundament.

Storbritannien och USA

Länge hade Storbritannien ställt sig avvaktande till den europeiska kontinentalpolitiken men sett sig nödsakat att ingå i ententen för att inte bli utmanövrerat och helt isolerat. USA hade i det längsta hållit sig utanför kriget men till slut tvingats delta. Båda dessa länder reagerade på freden med att återgå till en tidigare isolationistisk politik, dvs försöka hålla sig utanför Europas inre angelägenheter.

Vad gäller Europas ekonomi var det en annan sak, inte minst för den växande ekonomiska jätten USA, som i Tyskland såg en framtida marknad av lockande mått.   Med en viktig förutsättning dock: att skadeståndet inte helt knäckte landet. Därför hade man en annan syn på Tysklands ekonomiska återhämtning än framför allt Frankrike, som ville att Tyskland förblev svagt så länge som det bara var möjligt.

Frankrike

Frankrike ville alltså att Tyskland skulle förbli svagt och insisterade på ett skyhögt krigsskadestånd. När inte återbetalningarna sköttes i förväntad takt ockuperade man Ruhrområdet, där de viktigaste industrierna låg, men denna maktåtgärd resulterade bara i en tysk storstrejk, som i sin tur försämrade tyskarnas förmåga att ekonomiskt komma på fötter igen och betala av på skulden.

För att förhindra framtida obehagliga överraskningar försökta man också genom allianser ringa in Tyskland och skapa garantier om hjälp i kommande konflikter. Således ingick man försvarsallianser med både Polen och Tjeckoslovakien och lovade varandra stöd vid eventuell tysk aggression.

Östeuropa

Öst var underlägset väst i fråga om industrialisering och läskunnighet. Jordreformerna gick trögt och i t ex 30-talets Ungern ägde 100 familjer 1/3 av den odlingsbara jorden. Jordägarna var alltså den maktpolitiskt dominerande klassen och de politiska alternativ som presenterade sig på den europeiska scenen tedde sig för dem så att:

Således skedde inga reformer av betydelse och fattigdomen hos det stora flertalet av befolkningen bestod, eftersom makten förblev hos den reaktionära överklassen. Här fanns heller ingen motsvarighet till den demokratiska tradition som växt fram i parlamentarismens England och revolutionernas Frankrike eller var grundad i den amerikanska konstitutionen. Den egna ekonomin försökte man skydda bakom höga tullmurar.

Konjunkturväxlingar

Kriget följdes sålunda av en djup lågkonjunktur men 1922 var den övervunnen och 1924 ersattes den av en högkonjunktur som satte fart på de ekonomiska hjulen inte minst i USA. Nu massproducerades nya varor som automobilen, radioapparaten och spelfilmen. Jordbruket mekaniserades och gav ökad avkastning. De nya maskinerna krävde emellertid investeringar och dessa kunde ske med hjälp av generösa banklån. Det glada tjugotalet befinner sig på sin höjdpunkt och människorna släpper loss kanske i känslan av att befinna sig på rätt sida om krig och depression.

Hjulen snurrar emellertid för fort, varuproduktionen tilltar men lönerna släpar efter så att den förväntade köpkraften uteblir. Tillslut är varuansamlingen för stor, banklånen förfaller och 1929 är depressionen ett faktum med början i USA. Aktierna på börsen går ner 40% på en månad, 5000 amerikanska banker slår igen och arbetslösheten blir rekordhög: 15 miljoner amerikaner. Som ringar på vattnet sprider sig effekterna i alla marknadsekonomier, det är faktiskt bara planekonomin i Sovjetunionen som inte drabbas.

Tillbaka till Tillbaka till Komvux Gotland