|
|
Sverige stod utanför kriget och kunde i stället dra fördel av den stora efterfrågan på svenska produkter. Liksom i så många andra länder släpade lönerna efter och arbetarna visade sitt missnöje genom att strejka. När lågkonjunkturerna efter kriget sköljde över världen drabbades också Sverige. Ivar Kreuger blev internationellt känd som finansman. Genom sammanslagning av en rad småföretag grundade han Svenska Tändsticks AB och med detta företag och sina intressen på fastighetsmarknaden som bas byggde han upp en stor koncern. Denna "Kreugerkoncern" skaffade sig en stark ställning även internationellt, bl a genom långivning till olika stater; i samband därmed förvärvade den i flera fall tändsticksmonopol i flera länder. "Kreugerpapperens" börsnoteringar steg kraftigt och nyemissioner såldes till stora överkurser. Den ekonomiska världskrisen som inleddes 1929 fick emellertid ödesdigra konsekvenser för koncernen. 1932 sköt sig Kreuger i Paris och hans koncern sattes i konkurs och många svenskar blev ruinerade av denna "Kreugerkrasch". Mellankrigstiden innebar också för Sveriges del en tilltagande industrialisering med en ökande inflyttning till de växande storstäderna. Med denna industrialisering följde lönekonflikter som ledde till strejker. Den mest kända torde vara den i Ådalen 1931, där landshövdingen tillkallade polis och militär, varvid fem arbetare sköts ihjäl. Liksom i så många andra länder i Europa skedde en polarisering i samhället med ökade klyftor mellan fattiga och rika. Utomparlamentariska grupper krävde snabba lösningar och utgjorde ett hot mot demokratin. I Sverige var Riksförbundet Landsbygdens Folk en sådan grupp med många anhängare. I Finland gick Lapporörelsen så långt att den skjutsade strejkledare till sovjetiska gränsen och skickade över dem. Nya ekonomiska tankar når landet från den brittiske nationalekonomen Maynard Keynes. Dessa tankar går ut på att staten måste vara mer aktiv och med hjälp av beredskapsarbeten bära sysselsättningen genom lågkonjunkturerna. Per Albin Hansson efterträdde Hjalmar Branting som socialdemokraternas ledare och samverkade från 1933 med bondeförbundet och kunde därför bygga vad som kom att kallas folkhemmet, där individens trygghet mot ekonomisk utslagning skulle säkras. Ett viktigt steg mot förbättrad ekonomi och ökad välfärd med social trygghet var Saltsjöbadsavtalet 1938. Här lyckades landsorganisationen LO komma överens med svenska arbetsgivarföreningen SAF om proceduren vid avtalsförhandlingar och om konflikter, stridsmedel m m och grundlade därmed vad som kom att kallas "den svenska modellen" med parternas fria avtalsrätt och samordnade centrala förhandlingar. Fackföreningarna accepterade marknadsekonomins krav på rationaliseringar inom industrin och argumenteringen att ökad konkurrenskraft skulle rädda sysselsättningen på sikt. Arbetsgivarna accepterade en rättvisare fördelning av kakan. En viktig bieffekt av detta avtal var att allmänheten därigenom fick en stärkt tilltro till demokratins och parlamentarismens förmåga att lösa samhälleliga och ekonomiska problem. Denna tilltro blev ett gott immunförsvar mot den infektionsrisk som odemokratiska extremgrupper innebär. Med skriften Kris i befolkningsfrågan försökte makarna Gunnar och Alva Myrdal komma till rätta med att så få barn föddes i västvärlden och lanserade där omfördelningstanken, som innebär att stöd till barnfamiljer genom barnbidrag, finansierade av allmänna skattemedel leder till framtida skattebetalare som kan betala framtida pensioner. De som bidrar med sin skatt under sin arbetsföra tid kommer att kunna komma i åtnjutande av pensionspengar när de själva har blivit gamla och de barn de betalat barnbidraget för själva kommit upp i arbetsför ålder. Liksom i många andra länder var rösträttsfrågan viktig. 1921 hölls det första valet till riksdagen grundad på allmän rösträtt för såväl kvinnor som män. Först 1920 får gifta kvinnor juridisk myndighet, och behöver alltså inte företrädas av sina äkta män. 1923 får kvinnor rätt till nästan alla högre statliga befattningar. 1927 får flickor tillträde till statliga läroverk. 1931 bestämde riksdagen att yrkesarbetande mödrar skulle ha rätt till moderskapspenning under sex veckor efter förlossningen. 1938 förbjuds arbetsgivare att avskeda kvinnor bara för att de väntar barn 1938 häver riksdagen förbudet från 1910 att ge upplysning om preventivmedel 1938 beslutas också om särskilt stöd till ensamstående mödrar
|
|
Tillbaka till Tillbaka till Komvux Gotland |