Historia är en vetenskap som har människan som studieobjekt. Människor har önskningar, förväntningar och avsikter samt föreställningar om omvärlden som påverkar deras beteende. När vi studerar gångna tiders historia är det viktigt att vi försöker sätta oss in i de föreställningar den tidens människor hade och att vi är medvetna om att dessa kan skilja sig ganska mycket från våra egna.

Man brukar ibland påstå att man inte kan se längre än till horisonten. Använder man sig av detta uttryckssätt kan man säga att varje människa har sin egen horisontlinje och att förstå en annan människa är att försöka att få den egna horisontlinjen att sammansmälta med hennes. Att förstå en människa från en annan tid och ett annat samhälle är besvärligare än att förstå någon närstående i tid och rum. Vi kan aldrig hoppas att våra horisontlinjer ska sammanfalla men vi kan göra vårt bästa för att sträva efter det såväl som medmänniskor som historiker.

Även om vi alla således har våra egna horisontlinjer tänker den moderna västerländska människan i mycket från gemensamma utgångspunkter. Man skulle kunna säga att hon förhåller sig vetenskapligt till en hel del i tillvaron. Under många av de epoker som du skall studera under denna kurs förhöll hon sig i stället till sin omvärld på ett sätt som kan kallas religiöst . Jag ska försöka klargöra vad jag menar med detta:

Det vetenskapliga förhållningssättet:

Det religiösa förhållningssättet:

Jämförelsen är tillspetsad men kan vara vägledande. Ett trivialt exempel får belysa de två attityderna:

Föreställ dig att din bil inte startar på morgonen då du ska till ditt arbete. När du vrider runt startnyckeln hörs endast ett ihåligt klickande ljud. Mycket förenklat kan du förhålla dig på två sätt när det gäller att förstå och åtgärda det inträffade, det religiösa och det vetenskapliga:

Den religiösa tolkningen

Bilen är ett levande väsen med avsikter och känslor som du själv. Du har inte tvättat den på länge och nu är den förtretad på dig för det och vägrar att fylla sin funktion. Snarast möjligt rengör du den och använder dig kanske till och med av lite vax för att blidka den.

Den vetenskapliga tolkningen

Bilen är alltigenom mekanisk och fungerar helt enligt fysikens lagar. Startmotorn drivs av elektricitet och den fungerar inte eftersom den inte får någon ström. Din teori är att batteriet är tomt. Du prövar den genom att kontrollera om strålkastarna lyser.

I detta enkla och vardagliga fall är den vetenskapliga inställningen den mest funktionella. Den västerländska människan har också nått stora tekniska framgångar tack vare detta förhållningssätt. Men på ett annat område har hennes inställning varit mindre framgångsrik. Med ett religiöst synsätt hade hon kanske förhållit sig mot naturen varligare och mer skonsamt.

Det är viktigt att inte överdriva skillnaden i synsätt mellan vår egen tid och den förgångna. Redan när människan blev jordbrukare började hon manipulera sin omvärld och försökte kuva den. Många generationers konstbevattning vid östra Medelhavet skapade en öken av ett bördigt område.

Gångna tiders sätt att förklara världen framgår i de bevarade myterna. Nu förtiden förlitar vi oss på vetenskapens förklaringar och ler kanske lite överseende åt de gamla myterna. Men glöm inte att naturvetenskapens förklaringar ofta endast är modeller och att de hittills många gånger har fått överges för andra.

Om du använder dig av länken till vänster kan du läsa om en gammal myt och fundera över vad den vill förklara.

Tillbaka till Tillbaka till Komvux Gotland