Tyskland
Tillbaka Hem Upp Nästa

 

Preussen
Kriget mot Danmark
Kriget mot Österrike
Kriget mot Frankrike
Tyskland

 

Napoleon hade upplöst Tysk-romerska riket 1806. Wienkongressen skapade i dess ställe Tyska förbundet, som bestod av 38 stater, de största var Preussen och Österrike. Dessa stater hade sina egna mått- och viktsystem och skyddade sin handel med tullar. Dessa olikheter och barriärer hindrade industrialiseringen och den ekonomiska utvecklingen. Det var till och med så att de järnvägar som började anläggas i vissa stater hade olika spårbredd, så när de skulle sammanfogas gick det inte.

1834 enades man om en tullunion, där alla länder utom Österrike ingick. Men kraven på enande sträckte sig längre. Två alternativ förelåg, med eller utan Österrike.

Preussen

Motorn i det förestående enandet kom att bli Preussen. Det var fortfarande i stor utsträckning ett privilegiesamhälle. Jordadeln, de så kallade lantjunkrarna, ägde största delen av den odlingsbara jorden. Livegenskapen avskaffades så sent som 1807.

Den stora missnöjda gruppen var medelklassen och den stod bakom 1848 års revolution, som emellertid slogs ned av militären. 1861 blev Wilhelm I kung och han föreslog en kostsam arméreform, som skulle innebära att värnplikten höjdes från två till tre år. Reformen förkastades av liberalerna i riksdagen.

1862 utsågs Otto von Bismarck till rikskansler, den ledande ministerposten. Han utfärdade skatter utan riksdagens godkännande och genomförde med hjälp av dessa arméreformen. Att detta var möjligt får förklaras med att folk sedan urminnes tider var vana att lyda och att medbestämmandet var en tämligen ny tanke. Missnöjet blev emellertid stort i riksdagen, men Bismarck avledde på urgammalt vis intresset genom att dra in landet i ett krig. Han behövde inte sträcka blicken långt för att finna en förevändning.

Kriget mot Danmark

Slesvig-Holstein var  hertigdömen, som sedan medeltiden lydde under den danske kungen. I Danmark genomfördes 1863 en ny grundlag och den skulle gälla även för Slesvig, vilket upprörde den tyska befolkningen där. För att stötta de tyska undersåtarna samverkade Bismarcks Preussen med Österrike och de båda länderna förklarade Danmark krig. Under 1800-talets mitt drog en våg av så kallad skandinavism över Sverige-Norge och Danmark och i Danmark väntade man sig  svenskt stöd och försökte därför inte undvika konfrontation genom att dra tillbaka sina krav på Slesvig. När det kom till kritan uteblev emellertid det svenska stödet och Danmark fick försvara sig ensamt vilket visade sig vara en övermäktig uppgift. I stället tvingades Danmark avträda Slesvig- Holstein.

Kriget mot Österrike

Nu uppstod i stället en konflikt mellan Österrike och Preussen om styret av de båda hertigdömena, en konflikt som ledde till krig. Bismarck kunde i detta krig skörda frukterna av arméreformen. Den preussiska armén var överlägsen den österrikiska när det gällde drill och utrustning. En nyhet som införts hos preussarna var det bakladdade geväret. Österrikarna var ännu utrustade med föregångaren, det mynningsladdade. Detta gevär krävde att laddningen fördes in i mynningen och det skedde snabbast om soldaten ställde sig upp, men denna manöver tog tid och gjorde soldaten till en lätt måltavla. Det nya bakladdade geväret kunde laddas om av soldaten i liggande ställning och dessutom hade det en skotthastighet av 5 skott i minuten, en på den tiden överlägsen snabbhet. Kriget blev en snabb affär för Preussen och Det Nordtyska förbundet uppstod med Preussen som ledande nation. Framgångarna för Bismarck fick den liberala oppositionen splittrad, huvudfrågan i riksdagen blir i stället Tysklands enande.

Kriget mot Frankrike

Det största utrikespolitiska hindret var det andra kejsardömets Frankrike, där Napoleon III härskar. Han kunde inte acceptera ett enat Tyskland eftersom maktbalansen därigenom skulle rubbas allvarligt till Frankrikes nackdel.

Som så många gånger förut i europeisk historia blev en tronföljdsfråga den utlösande faktorn. Den spanska kungaätten hade dött ut och erbjudandet att bli ny spansk regent gick till Leopold av Hohenzollern, en släkting till Preussens kung Wilhelm. Napoleon motsatte sig denna tronföljd. Frankrike skulle bli inneslutet, menade han, om representanter för det preussiska kungahuset skulle sitta samtidigt på Preussens och Spaniens tron.

I detta läge avrådde Wilhelm Leopold att acceptera erbjudandet, men Napoleon lät sig inte nöja med detta, han krävde en försäkran för all framtid att någon representant av ätten Hohenzollern aldrig skulle sitta på Spaniens tron. Denna begäran avvisades vänligt av den franske ambassadören, men när Bismarck lät publicera aktstycket strök han några ord som ändrade tonen från hövlig till snävt avvisande. Napoleon blev rasande och förklarade Preussen krig 1870.

Tyskland

Det var detta krig som kom att sluta så olyckligt för Frankrike och Napoleon III. De sydtyska stater som hållit sig undan det Nordtyska förbundet anslöt sig nu och den tyska krigsframgången blev förödande för Frankrike. 18 januari 1871 utropades Tyska riket i själva spegelsalen i Versailles. Det bestod av 25 förbundsstater och blev ett kejsardöme under Wilhelm I.

Gemensamt för alla stater blev:

bulletregering
bulletkrigsmakt
bulletutrikespolitik
bullethandel
bullettullar

Lokalt för varje stat blev:

bulleträttsskipning
bulletskolsystem


Riksdagen:

bulletfick lagstiftande makt
grundades på allmän rösträtt för män


Kejsaren:

bulletfick den styrande makten
(således ej parlamentarism)
utnämner ämbetsmän
leder krigsmakten

När tullarna är avskaffade och samma mått- och viktsystem råder kan industrialiseringen skjuta fart. Huvudområdet blir Ruhrdistriktet. 1900 framställde Tyskland lika mycket järn och stål som Storbritannien och Frankrike tillsammans och har blivit Europas främsta industrination.
Landet delas ekonomiskt i en västlig och östlig gren:
bulleti väst dominerar industri och självägande jordbruk
bulleti öst bedrivs jordbruket på stora gods med hjälp av lantarbetare;
här förblir adeln den dominerande samhällsklassen

Tillbaka till Tillbaka till Komvux Gotland