| |
Folket kring Nilen organiserades från början i mindre riken, stadsstater som kan
beskrivas som städer med omkringliggande åkrar. Dessa åkrar fungerade som
försörjningsytor för befolkningen i städerna. Alltfler stadsstater slogs ihop och ca
3000 f Kr var hela området under en härskare. Under mer än tvåtusen år kommer detta
område att behärskas av olika släkter, dynastier, och historikerna tänker sig flera
skeden:
| Arkaisk tid (3000 - 2700; 1-2 dynastin)
Riket är nu sammanslaget och Nilens översvämningar regleras.
Man bryter sten, guld och koppar.
Befolkningen betalar skatt och skatteintäkten registreras skriftligen.
Hieroglyfskriften, som är en bildskrift, där varje tecken motsvarar en
företeelse, uppstår.
|
| Gamla riket (2700 - 2270; 3-6 dynastin)
Kvinnlig arvsrätt införs.
Perioden är fredlig, inga inbördes motsättningar eller främmande invasioner i större
omfattning hotar.
Cheops, Chefren och Mykerinos låter uppföra sina gravar, de
stora pyramiderna vid Gize.
(Byggnadsverken visar att egyptierna hade stor praktisk kunskap i geometri.
De bör ha känt till att om sidorna i en fyrhörning är lika långa och dessutom de
bägge diagonalerna sinsemellan lika långa så föreligger det vi kallar en kvadrat.
Diagonalernas skärningspunkt är kvadratens mittpunkt.)
Mot periodens slut decentraliseras makten och länsfurstarna får större makt.
|
| Första mellanperioden (2270 - 2040; 7-10 dynastin)
länsfurstarna har stor makt och strider inbördes
|
| Mellersta riket (2040 - 1675; 11-13 dynastin)
Kungamakten är åter stärkt
handeln blomstrar och man kontrollerar Nubiens (söder om Egypten) guldtillgångar.
|
| Andra mellanperioden (1675 - 1575; 14-17 dynastin)
Också kallad hyksostiden efter de främmande asiatiska folkgrupper som invaderar
med hjälp av nymodigheter inom krigföringen som hästar förspända en sorts
stridsvagnar.
Intressant är att jämföra med 1 Mos 37-43, som talar om hur Josef säljs av
sina bröder till Egypten som slav, kommer upp sig efter att ha tytt Faraos drömmar och
får en mäktig ställning som kungens rådgivare. När bröderna sedan tvingas till
Egypten på grund av svält tar han emot dem väl (efter att först ha prövat dem) och
låter dem bo i landet, där de och deras närmaste släktled får stort inflytande.
|
| Nya riket (1575 - 1087; 18-20 dynastin)
Faraonerna återtar nu den fulla kontrollen över riket och det utvidgas mot Eufrat.
Under den kvinnliga regenten Hatschepsut råder en fredlig tid med stor handel.
Efter hennes död försvagas kungamakten och ammonprästerna blir allt
mäktigare.
Farao Amenhotep IV genomför då en religiös revolution, som innebär att endast en gud
erkänns (monoteism) och det är solskivan (Aton). Själv byter farao namn till Echnaton
men efter hans död återgår allt till det vanliga och Ammonprästerna återfår sin
makt.
Även här erbjuder Gamla testamentet intressant läsning vad gäller Moses
uttåg ur Egypten och kamp för den ende guden (2 Mos 1-13)
Under slutet av perioden uppstår lokala inbördeskrig som försvagar riket och gör det
till ett lätt byte för främmande erövrare.
|
Olika forskare använder sig av olika dateringar när det gäller ovan angivna
perioder. Det kan vara klokt att ta årtalen med många nypor salt, de är mer att se som
ungefärliga tidsangivelser vid jämförelser med skeden på andra håll i världen.
Boktips:
| Mika Waltari, Sinuhe Egyptiern.
Det är en historisk roman inspirerad av en egyptisk förlaga från den behandlade tiden.
Författaren har stor kunskap om den tid han skildrar och låter på ett fängslande sätt
myt och verklighet glida in i varandra. |
|