|
|
|
|
Feodalismen uppstod först i Frankrike men spred sig snart till övriga delar av Västeuropa och livet på landet kom i stort att gestalta sig på liknande sätt i detta område. Feodalherrens borg dominerade lokalsamhället. Godset ägde det mesta av marken och lät bygga broar, vägar, sågar och kvarnar. Feodalherren var den lokale domaren och rättsskiparen och maktens representant. En del av marken kunde arrenderas ut till bönder som var skyldiga att betala olika avgifter. En skyldighet kunde också vara att göra dagsverken på feodalherrens jordar. Slavar blev alltmera sällsynta men i stället ökade livegenskapen. Den livegne förfogade själv över sitt liv; han fick således inte köpas eller säljas. Han kunde också överlåta sin jordlott som arv till sin son och han kunde inte tvingas till fler dagsverken än sedvänjan föreskrev. Men han hade inte rätt att flytta från gården och hans dotter fick inte gifta sig utan att han betalade avgift till feodalherren. Han var också tvungen att använda sin herres kvarn eller smedja och för det fick han betala avgift. |
|
|
