|
|||
Några praktiska lösningar för MJ-rallaren |
|||
![]() |
|||
![]() |
|||
|
|||
Fällbar anläggning | |||
Aternativ 1 - Väggmontage |
|||
Min
första MJ-bana byggdes upp med krav på att den inte skulle inkräkta på ett normalt boende. Anläggningar på hyllor längs väggarna i köket tillhör en sällsynt men ändå förekommande variant. Här beskrivs ett tips hur en komplett digitalstyrd MJ-anläggning i N-skala med måtten 2,30 x 1,20 kan få plats i hemmet utan att permanent ockupera en stor del av ett arbetsrum. Avsikten är att även en fullt utbyggd anläggning med kuperat landskap skall kunna fällas upp mot väggen. Detta är i och för sig inte något nytt men denna metod kan kompletteras med några finesser. |
|
||
Med
ett rörligt gångjärn på båda sidorna i bakkanten på anläggningen kan denna i
nedfällt läge helt skjutas in mot väggen och på ett naturligt sätt ansluta mot mot en
bakgrund. I uppfällt läge ändrar gångjärnen läge och anläggningen kommer ut från väggen vilket ger tillräcklig plats för landskapets kupering. Undersidan blir lätt åtkomlig för ledningsdragning och installation av elektronik. Anläggningen vilar i nedfällt läge på en bordskiva (typ klaffbord) som kan användas som arbetsbord i uppfällt läge. Även bordsskivan kan fällas ned genom att stödklaffarna fälles in mot väggen. Arbetsbänkens djup kan anpassas efter behov och behöver ej ha samma djup som anläggningen. Då rummet användes för annat ändamål fälles anläggningen upp och bordskivan ned . Ett snyggt draperi täcker allt och ger ett utmärkt skydd mot damm. Jag ser det inte som en nackdel att behöva plocka bort allt rullande. Är man rädd om prylarna finns det goda skäl att ha dessa på annat ställe då anläggningen inte användes. Hus, fordon mm. kan ju limmas eller skruvas fast. |
|||
I samband med en flytt till ett
större hus fick jag möjligheten att bygga ut anläggningen och basera
banan på flera stommar som kan tas isär vid behov. Jag
vill inte kalla detta för "modulbygge" eftersom jag inte följer
någon vedertagen standard. Det är snarare frågan om
"sektionsbygge".
Display / körpanel Nedfälld Inskjuten på gejdrar
Stomme för ny sektion på hjul
|
|||
Helix - Tågmagasin | |||
|
|||
|
|||
|
|||
Helix och tågmagasin under anläggning Helix och tågmagasin byggd på bottenplatta |
|||
|
|||
Byggbeskrivning av en Helix i N-skalan |
|||
|
|||
Bestäm
först vilken total höjdskillnad som skall förbindas via en Helix.
Stigningen bör ej vara över 2,5 % eftersom kurvor kombinerat med
stigning kan vara jobbigt för långa tåg. Det exempel på Helix som jag
här beskriver har en höjdskillnad på 195 mm, och en omkrets på 2460 mm
per varv, en stigning på 2,3 %
vilket innebär att
höjdskillnaden mellan två varv blir 55 mm och totalt 3,5 varv. Helixen
bygges antingen med enkel eller dubbelspår. Eftersom jag skall
kombinera min Helix med ett tågmagasin har jag valt dubbelspår eftersom
jag vill att tågen skall kunna gå ned till magasinet samtidigt som nya tåg
kan tas upp till den synliga delen av anläggningen. Jag
har valt minsta radie R2 ( 228 mm) för innerspåret och R3
(262 mm) för ytterspåret. Den minsta definierade radien R1
för N-skalan skall undvikas. Börja
med att rita upp spårens sträckning runt ovalen på ett stort papper.
Rita linjer i spårets centrum och linjer för ytterkanter. För över
linjerna på pappret på den första plywoodbiten (halvt varv) och såga
till denna med maskinsticksåg och använd sedan denna som mall för de övriga. |
|||
|
|||
|
|||
Med
rälsen lagd ligger nu helixen som ett ”platt paket” med stigning inte
mer än tjockleken på varje varv. Nu borras hålen för 6 mm gängstänger
(16 st) med en 7 mm borr för lite frigång. Därefter justeras varv efter varv med muttrarna till en ett fix avstånd mellan planen. I mitt fall 55 mm.
|
|||
|
|||
Huvudsektionen uppfälld Helixen ansluten mot basplanet |
|||
|
|||
Spårväg i staden Staden över helixen | |||
|
|||
Vändslingeautomatik | |||
Om en
vändslinga ingår i en spårplan uppstår problemet att rälsens räl
"J" kommer att möta räl "K" på återvägen
och förorsaka en kortslutning. Även om rälsen i slingan kapas kommer
det tåg som passerar skarven att skapa en kortslutning. Detta problem är
speciellt viktigt att lösa vid digitaldrift av en anläggning. Ofta
kan man i en spårplan begränsa vändslingan till att endast användas i
en riktning. För denna tillämpning har jag tagit fram en lösning för
självbygge som med inte alltför många komponenter som håller ned
kostnaden för en automatik till vändslingan. Dessutom kan detta vara ett
intressant projekt för den händige "elektronikbyggaren" . |
|||
Princip för vändslinge-automatik med 3 isolerade
block.
Littfinskis lösning för vändslinga |
|||
|
|||
Vändslinge-automatik byggd på experimentkort | |||
Klicka här för kopplingsschema | |||
Hjulrengöring av lok | |||
Lokhjulen
blir snabbt smutsiga med svarta fläckar på hjulbanan och behöver
rengöras. Som bekant uppstår genast svårigheten att rotera hjulen för
hand om man vill rengöra. Olika hjälpmedel finns med bl.a ledande
mässings borste (TRIX) som man ställer loket på. Detta innebär dock en
mekanisk rengöring som i längden sliter på hjulytan och ger ännu
bättre fäste för smutsen. Bäst är att rengöra kemiskt med rödsprit
eller isopropylalkohol (apoteket) och en linneduk eller tops. |
|||
![]() |
|||
|
|||
Rengöring av rälsen | |||
|
|||
|
|||
Se TOMIX med mängder av tillbehör. | |||
Elektriskt koppel | |||
Säkert de
flesta MJ-rallare brottas med problemet att loken stannar i växlar eller
andra ställen med dålig kontakt mot rälsen. Jo - utöka lokens kontakt mot rälsen genom att låta närmaste vagn ta upp ström från rälsen (med boggievagn fås 4 extra hjulpar). Jag kommer här att beskriva hur strömmen kan föras över från vagnen till loket utan fasta ledningar. Att köpa färdigt eller bygga själv? Det beror på hur loket / vagnen ser ut med avseende på plats mm. Oftast lutar det åt självbygget då en en anpassning är lättare. Färdiga
elektriska koppel till N-skalan finns att köpa från den tyska
leverantören KROIS . |
|||
![]() ![]() ![]() KROIS-koppel i N-skala |
|||
Elektriskt koppel mellan två DU-lok |
|||
Fleischmanns
DU-lok i N-skala hör de lok som är svåra att hålla kontakt med rälsen
om inte säga omöjligt att köra över isolfrogväxlar utan att få
stopp. Med stela axlar på de strömupptagande hjulen uppstår ständiga
problem om man inte varit extremt noggrann med rälsläggningen. |
|||
![]() ![]() ![]() ![]() ![]() |
|||
|
|||
Självbygge av EL-koppel | |||
Med diverse experimenterande har jag kommit fram till en fungerande lösning där jag utgår från ett standardkoppel i N-skalan vilket innebär att loket och vagnen behåller orginal koppelficka utan åverkan och endast koppelhaken bytes ut till ett 2-polig elektriskt ledande koppel. Loket / vagnen kan enkelt återställas till ursprungligt skick genombyte av koppelhaken. Det nya EL-kopplet är rörligt i koppelfickan och följer boggiens rörelser. |
|||
Byggbeskrivning Material:
- Koppelhakar - finns som reservdel till lok och vagnar.
1.
Lossa koppelhaken från fickan på loket och vagnen |
![]()
|
||
![]() ![]() Bockade stift Säker koppling |
Oförändrat avstånd Ledningar och motstånd |
||
Kontaktledningsstolpe | |||
Spårvagnar på en N-skaleanläggning i stadsmiljö är ett intressant komplement. Utbudet av spårvagnar i N-skala är mycket begränsat. Jag fann dock Duwag vagnar från Arnold som är mycket fina. Givetvis måste spårvägen få sina kontaktledningsstolpar men jag fann snabbt att dessa var svåra att få tag i och framför allt dyra. Jag beslutade att göra ett försök att bygga egna stolpar och fann en relativt enkel metod till en försumbar materialkostnad - max 10 öre per stolpe. Jag använder enbart stolparna med isolerad luftledning som dekoration även om det är möjligt att löda en elektrisk luftledning mellan stolparna. Stabiliteten bör då förbättras genom att byta tandpetaren mot 2 mm mässingstång alt.rör samt att gå upp till 1 mm tråd på alla byglar och stag. |
|||
|
|||
Byggbeskrivning Material:
- Koppartråd 0,8 mm (entrådig teleledning går bra)
Klipp spetsen och runda av övre änden av tandpetaren.
Till sist lackas stolpen med "Humbrol grön 30" eller den kulör
som |
![]() |
||
![]() Färdig stolpe |
![]() Stolpe monterad på spårvägslinje |
||
Signaler | |||
Målsättningen med detta signalbygge är att dels använda standardmaterial (ingen etsning eller specialverktyg) och att få ned kostnaden för varje signal. Svårigheten att få tag i och framförallt den höga kostnaden att köpa svenskliknande signaler i N-skala är ett problem med en relativt stor anläggning. Jag beslutade att göra ett försök att bygga egna signaler med till buds stående medel. Med förstoringslampa och ett stort mått tålamod går det att få till något som kommer ganska nära förebilden.
|
|||
Byggbeskrivning
|
|||
|
|
||
Jag började med att bygga huvudsignaler som styrs från datorprogrammet Winlok med påverkan från tågrörelser och inställda tågvägar. Signalerna är anslutna till NMRAF5 DCC-dekoder som var och en kan hantera 4 signaler - ( 8 st lysen rött/grönt ). |
|||
![]() |
![]() |
||
Som synes har röda ljuset hamnat fel på just denna signal | |||
Motordriven analog vändskiva | |||
Modifiering
och montering av bryggan. |
|||
![]() ![]() |
|||
Centrumtappen på bryggan
kapas ca: 3mm så att denna inte sticker ut på undersidan av plattan. Testa att bryggan
roterar lätt med frigång i ändarna av bryggan. Filas något vid behov.
Kapa till en 4 mm mässingsaxel till längd 45 mm. Axeln monteras i bryggans centrumtapp och låses genom att borra ett 1,5 mm hål genom tapp och axel som fixeras med en rörsprint. I motsatta änden av axeln borras ett hål på samma sätt för senare fixering av snäckhjulet. Hålets placering på axeln mätes in så att snäckhjulet passar i höjd med snäckdrevet på motoraxeln. Montera bryggan och justera höjden så att bryggrälsen kommer att passa mot anslutande räls samt att lätt fjädring erhålles mot släpringarna. Lås bryggan med stopphylsan på axeln , gärna med en skimmsbricka mot undersidan av plattan. Bryggans höjdläge kan alltid efterjusteras vid behov genom att lätta på sexkantskruven i stopphylsan. Motor och snäckdrev Motorn med inbyggd växellåda monteras på en fästvinkel, som tillverkas av 1,5 mm AL-plåt. Motorfästet har även en viktig funktion att styra änden av bryggaxeln. Var noga vid mätning och håltagning. Enklast är att först bocka den tillkapade plåten och sedan mäta in fästhålen för motorn och styrhålet för axeln så att snäckdrev och snäckhjul passar mot varandra.Snäckdrevet och motoraxeln genomborras med 1,5 mm borr och fixeras med rörsprint. Snäckhjulet monteras på samma sätt med rörsprint hålet i bryggaxeln. Passa in motorn med snäckdrevet mot hjulet och se till att bryggaxeln får stöd i styrhålet i fästvinkeln. Fästvinkeln skruvas fast på under sidan av vändskivan med försänkt M3 skruv. |
|||
![]() ![]() |
|||
Rotationshastigheten på
bryggan bestämmes av spänningsmatningen till motorn och val av utväxling i den inbyggda
växellådan. Jag har utgått från en vinkelhastighet av 12 grader / sekund (2 varv /
minut) vid 12 volt DC spänning. Detta erhålles med utväxling 1:20 i snäckdrevet och 40 varv/
minut från motorns växellåda. Jag har kört vändskivan med ett pulsat MJ-köraggregat med
denna nedväxling och fått en mycket jämn gång med möjlighet att variera hastigheten
och stanna med precision. Alternativt kan vändskivan matas med en fast 12 volt spänning
via fram / back omkopplare. I detta fall bör man välja en motorväxelåda med högre
utväxling för att kunna stanna bryggan i rätt läge. Den aktuella motorn finns med
flera alternativa växellådor för lämplig rotationshastighet. |
|||
PECO vändskiva
MJ-Hobby NB-5 |
![]() Motor med vinkeldrev. Notera hålet i fästvinkeln för axeln från bryggan så att anslutningen till motordrevet är stabil. |
||
![]() |
|||
Gör träd själv billigt och enkelt - tallar och lövträd | |||
Med denna metod kan man serietillverka olika typer av träd snabbt och enkelt. Tillbehören består av 1,5 ledningstråd med kardeler (FK, samma som i rören i väggen), Woodland Scenics "Foliage" FC57 och 59, lackfärg och hårspray. Börja med att klippa till lämpliga längder av kabeln. Räkna med stam och grenverk samt 20mm att hålla i under monteringen. Fäll ut grenverket med kardelerna och doppa i lim. Fäst därefter tussar av Woodland materialet variera löv verket kan man ströa med olika material och låt torka. Fixera med hårspray. Lacka stammen i lämplig kulör , låt torka. Gör ett moment i taget vid "masstillverkning". Träden får ett individuellt utseende med olika längder och frisering av trädkronor. |
|||
![]()
|
|
||
![]() |
|||
Berg och vatten | |||
Denna del av modellbyggandet kräver mest omsorg för att skapa ett naturtroget resultat. En del färdigt finns att köpa men ger ofta ett förskräckligt landskap. Material från Woodland Scenics och Faller och en noggrann studie i ämnet kan ge ett bra resultat allt givetvis beroende på intresse och hur mycket man vill prioritera utseendet utanför banvallen. Tag med kameran ut i naturen och studera bilderna. I den beskrivna anläggningen har den kuperade terrängen byggts upp på en stomme av trästavar (diam. 15 mm) som stöd för ett aluminiumnät -"Plastic padding ark"- täckt med gips. För att skapa bergssidor och klippformationer användes en hobbykniv att skära ut raka ytor i gipset som sedan målas och delvis täcks med olika strömaterial för att efterlikna mossa. Sjöar
och andra vattendrag går att få mycket bra med enkla medel. Beroende av placering -
öppen sjö eller smal kanal - målas underlaget i lämplig kulör från grönt till
ljusblått gärna blandat. |
|||
![]() ![]() ![]() ![]() |
|||