Välkommen till Arnes Pistolskyttesida Portalen för aktiva skyttar

Artiklar Om denna hemsida Börja skjuta På gång Nyheter


Stulna vapen i Sverige

Alla som någon gång har följt debatten om de nödvändiga åtgärder som samhället anser sig måste vidta för att stävja
den ökande användningen av vapen bland kriminella personer, har förmodligen också funderat på hur ser det ut i verkligheten?
Hur många pistoler respektive andra handeldvapen handlar det om?
Du kanske också har sett ett ofta använt argument att det är de "licenserade vapnen som kommer ut till kriminella användare".
Våra beslutsfattare har kanske på ett riktigt sätt reagerat på den ökande användningen av vapen hos kriminella element, men med
utgångspunkt från de underlag som trots allt finns att tillgå, har absolut inte bedömningen var åtgärderna ska sättas in varit
relevanta.
Detta ska jag bevisa med hjälp av färsk statistik från RPS och på ett mycket tydligt sätt redogöra för vad som händer och
hur mycket vi licenserade skyttars vapeninnehav belastar denna statistik som inte våra myndigheter verka känna till.

Låt mig börja med att redovisa rykande färsk statistik från RPS och låt mig också börja med att citera RPS svar:

Statistik över skjutvapen som anmälts stulna eller förekomna under år 2003 och 2004

Låt oss stanna upp ett tag och reda ut begreppen, med stulna och förekomna vapen.
Med förkomna vapen räknas vapen som inte har rapporteras som stulna men har försvunnit från dödsbo osv.

Citat RPS
" Någor riktigt bra statistik finns tyvärr inte vid RPS över vilka skjutvapen som anmäls stulna eller förekomna. Antalmässigt är det inga
större problem men det går inte att läsa ut vilka vapen som användes för jaktändamål. Man kan dock säga att när det gäller gevär så
utgöres den absolut största delen av sådana som användes för jaktändamål medan det beträffande enhandsvapen (pistol revolver) de
flesta säkerligen användes för målskjutning.
Jag översänder statistik för de två senaste åren. Observera att statistiken omfattar såväl stulna som förekomna vapen. Att
skilja på dessa är inte möjligt. Klart är att de vapen som är förekomna är betydligt fler än de som är stulna.
Med förekomna vapen avses vapen som saknas i tex dödsbon. Såväl stulna som förekomna vapen innehas dock sannolikt av personer som
inte äger rätt att inneha dom." Slut citat

2004 års statistik Antal stulna pistoler och revolver, rapporterade stulna i följande utrymmen

Bostadshus Fritidshus Kontor Militärföråd Militärförlägn Skytteorg Vapenhandl Övr lokaler Summa Anträffade vapen Ej anträffade
Pistol 27 3 2 2 1 21 3 171 203 7 196
Revolv 22 1 2 0 0 0 5 133 141 8 133

2003 års statistik Antal stulna pistoler och revolver, rapporterade stulna i följande utrymmen

Bostadshus Fritidshus Kontor Motorfordon Militärförlägn Skytteorg Vapenhandl Övr lokaler Summa Anträffade vapen Ej anträffade
Pistol 63 4 2 5 12 8 1 260 292 11 281
Revolv15 0 2 0 2 2 2 131 139 2 137

Vad kan man då utläsa ur denna redogörelse, egentligen inte så mycket mera än att antalet licenserade av tävlingsskyttar använda vapen
är mycket litet i antal.
I kategorin övriga lokaler kan man med stor sannolikhet direkt koppla samman med dödsbons förvaring av vapen.
För i statistiken för tex pistol bostadshus antal 63 är 2003, då ingår också dödsbo relaterade vapen som i efterhand har blivit
anmälda stulna.
Personligen tycker jag, att om man ska ta tag i ett problem som våra myndigheter nu har föresatt sig att göra, måste åtgärderna
baseras
på fakta
då duger det inte att presentera en så dåligt strukturerad statistik som detta är.
Man kan också med stor säkerhet fastslå att kategorin övriga lokaler helt kan belasta dåligt eller undermåligt utredda dösbon.
Man kan också ställa frågan, var de förslagställare som vill minimera antalet vapen i samhället har hämtat sitt underlag för en
bedömning!

Dödsbon

Vi vet att vid årsskiftet 2004 fanns 2247 outredda dödsbon som var äldre än 2 år gamla, detta till trots att lagen stipulerar, att
vapen efter en avliden person ska försäljas överlåtas eller av staten lösas in inom en period på 1 ( ett) år.
Detta fungerar mycket dåligt i dag speciellt utmärker sig Värmland med ärenden 7 år gamla som fortfarande inte är reglerade.
Var och en kan ju förstå vad som kan hända om tex maken avlider och innehar 3 vapen, kanske tar barnbarn, grannar, bekanta
hand om dessa vapen och kanske avyttras dom eller blir liggande i en byrå låda?
När då polisen dyker upp efter ett par tre år, lever kanske ingen av makarna, vart vapnen tagit vägen vet ingen!
Vad kan polisen göra? Ingen jurisk person kan straffas!
Egentligen inget mera än att avskriva ärendet och tre vapen har fått nya illegala ägare.

Epilog

Vad som gör mig riktigt upprörd är att inte resurser sätts in för att eliminera antalet från dödsbon försvunna vapen.
Varför följer myndigheten INTE sina egna utfärdade lagar?
Varför tar man inte tag i sin egen försumlighet, utan i stället med ett omriktat beteende kastar sig över licenserade
laglydige vapenägare?

Låt mig ge ett exempel, vi vapenägare har utan större protester funnit oss i det mesta när det gäller trygg vapenförvaring, låt
oss leka med tanken att det i Sverige finns ca 500 000 vapenskåp. till en ca kostnad av 4000 kr styck, då har vi tillsammans
betalat 2 miljarder kronor ( 2000 000 000) för att säkra våra vapen mot människor som inte samhället kan kontrollera.

Nu fullkomligt det haglar med nya bestämmelser, ny FAP en förordning som kanske skulle hamna hos myndigheten själv i
stället för hos oss skötsamma vapenägare!
Den brickmanska utredningen, som vi inte riktigt vet vad den innehåller, skicka den till polisen i stället direkt!
Vad myndigheterna gör, är att hoppa på oss lagliga skötsamma vapenägare och på detta sätt försöker att ge sken av att illegala
vapen kommer att minska i samhället, detta kommer naturligtvis INTE att hända.
Finns det verkligen någon som på fullt allvar kan försvara en ytterligare skärpning av vapenförvaring när det gäller licenserade
skyttar efter att ha läst detta dokument?

Med fakta i handen står vi starka!

Arne Nohlberg 2005 03