Av Kim Mortensen
Året är 1966, familjen Mortensen arrenderar och driver en turistanläggning i Dalsland närmare bestämt Dals Långed. Sönerna i familjen har nått "modell" åldern och vintern närmar sig. En ganska stor Scalextric bana köps och nu börjar en hektiskt tid. Kamrater och fäder strömmar till och inom kort är det ett 40-tal engagerade "slotracingförare" som tävlar i stort sett varje helg under vintern ! Det ena loppet efter det andra genomförs och verksamheten sprider sig. Men även om plastbanan är närmare 20 meter lång och ibland har fyra spår så är förarna inte riktigt nöjda. Resultatet blir ett hastigt besök i England under sommaren 1967 och under hösten planeras i byggs en stor träbana med nästan fyrtio meters längd och fyra spår för 1/24 samt 75 cm bred. Det är nu saker och ting börjar hända !
Självklart fungerade de 1/32 bilar av Scalextric fabrikat ganska bra på den första banan men nog var USA importerade modeller av typen Monogram och K&P de som slog bäst. En känd rally och tävlingsförare som även idag driver leksaksaffärer i Dalsland engagerade sig och inom en kort tid hade i stort sett alla förare betydligt snabbare och trevligare bilar att köra med. Dessutom låg Erik Berger långt framme med sin marknadsföring där både vandringspriser och tävlingspriser i form av byggsatser gav resultat i antalet besök i hobbybutiken i Bengtsfors. (Kanske Erik såg gryende 1/1 förare som främsta målgrupp!)
Inom en kort tid kom även den större skalan 1/24 att bli dominerande på banan. Klubbhuset
(Den gamla gillestugan) räckte ibland nästan inte till för 24-timmarsloppen där hela familjen kom att sova på golvet i sovsäckar mellan heaten och depåstoppen !
Under 1967 och 1968 bedrevs körningar i stort sett hela hösten och vintern. Men året 1968 flyttade familjen Mortensen till Värmland närmare bestämt Årjäng för att starta och driva en ny turistanläggning. Motorklubben i Årjäng startade omedelbart en ny ungdomsavdelning då banan ställdes till deras förfogande. Banan byggdes upp ovanpå Claras konditori i centrum och verksamheten var åter i full gång ! Det är nu som bilarna utvecklades mer och mer. Nu syns Champion och Dynamic 1/24 med lexankarosser på banan och besök från hela landet dyker upp och många medlemmar gör även utflykter till Norge.
Verksamheten går vidare i ytterligare nästan tre år ända fram till 1971 då dels en uppsägning av hyreskontraktet föreligger och dels så dör intresset av lite grand. Banan plockas ned och ställs undan för att glömmas bort. Åren går och till slut är det ingen som vet vad som hänt och var den finns.
Nästan 30 år senare får jag ett telefonsamtal från en gammal vän som säger sig ha lokaliserat banan i en lada i norra Värmland ! Jag hade dock gjort vissa efterforskningar men utan resultat. Nu blir det brått! Vi bestämmer att omgående åka upp för att hämta hem banan och så blir det också. Inom loppet av några timmar befinner jag mig i full fart med släp på väg till
Värmland. Under kvällen och natten hittar vi ladan och banan som faktiskt befinner sig i ett relativt gott skick. Visst är den både dammig och sprucken. Men i det stora hela har den klarat
25 år på logen ganska bra. Den lastas på kärran och inom kort är vi på väg ut ur den mörka Värmlandsskogen. Det är i december och banan innehåller mycket fukt. Kommer den att klara sig ? Vad händer nu ?
Banan tas tillbaka till Strängnäs och hamnar på "Stormen" dvs på torkvinden i Strängnäs gamla sinnessjukhus, Sundbypark. Där har även min vän Mårten, möbelsnickare sin verkstad vilket skulle visa sig komma väl tillpass. Efter cirka sex månader på vinden har banan återfått sin rätta fuktighet och trät har överlevt i ett mycket gott skick. Mårten kommer med goda råd om hur renoveringen ska gå till och jag får chansen att rita av och dokumentera banan riktigt noggrant. Dessutom får jag kontakt med slotracingens byggmästare nämligen Pär Person i Norsjö som ger mig ovärderlig information och hjälp
Familjen Mortensen beslutar i Maj 1999 att renovera banan och medel ställs till förfogande.
I första skedet görs banan ren och de gamla koppartejpresterna tas bort, det var inte så många kvar. Bandelarna (Banan är nämligen byggd i moduler) sorteras och renoveras en efter en. För det mesta slipas gammal beläggning bort, sargar byts och spånplattorna rekonditioneras med speciallim. Till sist anpassas ändstyckena och nya spår för kopparfläta fräses ut ! När ny beläggning målats på och sargarna är förnyade börjar det se riktigt trevligt ut Nu syns snart banans forna glans om än nästan bättre.
Banan renoveras nu färdigt under hösten och en transportkassett på hjul är under konstruktion.
Dessutom pågår arbete med strömförsörjning och varvräkningssystem.
Planerna är att ställa ut banan i sin helhet på hobbymässan i höst, så ni som har gamla bilar och känner för en sväng kom och besök oss.
Jo, vi hittade några lådor med gamla bilar också. Självklart blir även de renoverade !
Kim Mortensen