17 APRIL 2001

 

Lördagen den 7 april hade GO-69 samlat ihop 25 personer som gick till Åby travbana för att vinna 10.000 kronor. Tyvärr föll vår lott på VERDI BROLINE som var en häst med mindre chans. Han slutade sexa så några pengar till klubben blev det inte. Hur det gick i det privata spelet vet jag inte, men följde ni mina tips så bör ni inte ha förlorat. Jag gick i alla fall några kronor plus.

Långfredagen den 13 april var det nu åter igen en familjefest, förra året uteblev den på grund av banbygget. Det kom FYRTIO glada gäster och det måste vara nytt rekord. Det var i alla fall första gången vi körde två Speedwayrace. En kär gammal vän som bytte slotracing mot drakflygning för ett antal år seŽn dök upp.

Då hette han Stefan Andersson men det var inte bara hobby han bytte utan även efternamn. Han gifte sig till namnet Gudmunds. Fru och dotter var naturligtvis också med.

Det började som vanligt med äggtoddy och godis. Sedan var det dags för första speedwayracet där vi totat ihop amatörerna. Dessa tävlingar körs med hyrbilar och hyrhandtag. Alla möter alla och kör varje bil en gång. Det blev en tuff match mellan far och son Waltgård. Det var så jämt att ett skiljeheat var tvunget att köras då båda kört ihop 11 poäng. Pappa Lennart fick till sist se sig slagen med ett tredjedels varv av sonen Rickard som fick komma fram och hämta priset.

Nu var Mias fantastiska påsklunch framdukad, och alla lät sig väl smakas. Det är tradition att det skall vara lax och så var det i år också. Till detta serverades öl eller vin. Barnen fick korv med bröd och påskmust. Till kaffet fick vi Gunnels hembakade hallongrottor och punsch eller konjak. Det var dragning i polkagrislotteriet och det blev Micke som tog hem priset.

Andra speedwayracet "Chickenrace" till vilket Katarina Jademyr skänkt ett fint vandringspris, var öppet för 13 körvana förare. När krutröken lagt sig efter tretton tuffa heat kunde vi kora året CHICKEN. Efter tre heatsegrar och en andraplats stod Ulf Törn som segrare. Det blev dött lopp om andraplatsen mellan Thoman Schüler och Lasse Törn. Vandringspriset måste vinnas av samma förare tre gånger för att erövras för gott.

 

 

Nu var det Formula One som stod på programmet. Nu gällde egna bilar och handtag. F1-large samlade 9 bilar och vi körde en run-Robin-final. Det visade sig bli en rätt rufflig final med många krockar och smällar så kurvvakterna hade fullt upp. Janne Ekman var i ledningen från start till mål och slutade på 146 varv, nio varv före Lasse Törn 137, som dock fick revansch på sonen Uffe som slutade trea på 132.

I F1-small kom sju bilar till start. Mickes bil gick inget vidare här, men jag vet inte om det var bilen som var sliten eller om det var Micke, men jag tror det var det sistnämnda. Det blev dock ett tätt race mellan Janne och Berra. Janne hade ledningen fram till näst sista bytet då han körde på svart spår. Här blev han tvungen att släppa ifrån sig ledningen till mej. Men säg den glädje som varar beständigt, nu var det min tur att köra på svart och Janne vann racet med ett varv, och blev FORMULA-KUNG. Janne 124 varv Berra 123. Kennet Signal dammade av sin VM-kärra sen -96 och körde in på en meriterande tredjeplats med 116 körda varv.

Vi tackar alla för att ni som vanligt hade det glada humöret med er, och gjorde långfredagen till en härlig början på påsken.

Nu är det tredje deltävlingen i Salooncupen som gäller. Redan nu på lördag den 21 april smäller det på Stenungsundsbanan. Då får vi ännu en chans att strida spår vid spår om de åtråvärda placeringarna.

 

Till dess, spåra lugnt !

Berra