Lasse's slotpage

Stockholm Slotcar Club

Sidan 3

Hobbymässan
Leif Nilsson, Tomas Lindgren och Göran Ericsson var på hobbymässan i Frescati under allhelgonahelgen 1999 . De gick runt på mässan, inte alla, Tomas fastnade vid miniracingbanan som Kim Mortensen hade ställt upp.
Tomas stod mest, under resten av mässan, vid Kim och pratade, och grät (av lycka).

Han var inte ensam vid banan. Det var packat med folk och svårt att få komma fram och köra. En av alla de som stod där var Torbjörn Lundkvist (Lunkan). Han som drog det stora lasset med minidragracingen. Torbjörn och Tomas stod och surrade mycket vid banan.
Tomas, och andra som stod eller passerade vid banan undrade om det fanns någon bana i Stockholm, det fanns det inte, visste Lunkan och Kim.

Det borde finnas underlag, sade Tomas och funderade.
Lunkan sade, jag drar inte lasset, men jag vill vara med och jag hjälper till.
Tomas fixade en lapp med sekretariatet där folk, som var intresserade av bana/klubb, kunde skriva sina namn.
Skriv på här, sade Tomas till Leif, som aldrig hade kört, och därmed började ett lista med intresserade att ta form.

Efter mässan började Tomas surra med sina kompisar och fick ihop en 10-12 man som kunde tänkas vara med i en förening.
Sedan så var det frågan om lokaler.

Lokal för bana
Tomas hörde sig runt och frågade de han stötte på. Liber, som är kund hos Kindvall (Ford återförsäljare), där Tomas jobbar, har en bilansvarig som är ordförande i en bostadsrättsförening. Föreningen hade en ledig lokal som tidigare hade varit styrelserum.
Det verkade litet först när han hörde hur det såg ut men efter besök i lokalen så såg han att den här, den fungerar.

Tomas sammankallade gänget och de pratade om att bilda en förening.
Första mötet var den 7 december.
Den 20 december 1999 var det ett formellt möte och det beslutades att hyra lokalen, starta förening, bilda styrelse och annat som måste till.
Den 3 januari 2000 fick de tillgång till lokalen. I det läget var de redan 14 medlemmar i föreningen. Man hade räknat ut att minst 20 medlemmar skulle det krävas för att de skulle gå runt och man skulle ta steget fullt ut. 14 medlemmar redan i det läget såg bra ut.

Onsdagen den 19 januari 2000 hade de ett möte där de beslutade att, nu ringer vi Hasse Nilsson.
Hasse ställde upp på att bygga en bana. Han skissade på hur en bana kunde se ut, Kingleman ser lovande ut i den lokalen. Hasse kom tillbaka och berättade vilken typ av bana och hur mycket material som behövdes.

De var då fortfarande "bara" 19 medlemmar.
På fredagen samma vecka hade de, trots "19", redan köpt det material som behövdes. Skivor m.m. stod i lokalen och väntade.

Dagen H, som i Hasse
Lördagen den 22 Januari, på morgonen, kom Hasse till Centralen. Tomas hämtade honom till lokalen och sedan satte man igång.

Under veckan som gick var det full fart i lokalen. Hasse jobbade och ledde arbetet och många medlemmar tog ut semesterdagar och såg till att Hasse hade hjälpande händer.

Söndagen den 30:e, på morgonen, åkte Hasse hem och då hade vi kört på ett spår.
Mats Hummel förevigade det på video. Varvet finns att beskåda på Internet (tar några minuter att ladda ner).

Under den veckan som Hasse var där lades det ner 300 timmar i lokalen.

Ordning och reda
Hela projektet är skött på ett affärsmässigt sett. Helt annorlunda mot vad vi är vana vid i Sverige (och Europa?).

Föreningen är en andelsklubb. Varje medlem betalar en inträdesavgift och sedan en månadsavgift.
Månadsavgifterna täcker hyran, försäkring och annat som behövs.
Lokalen är inte subventionerad av kommun eller stat utan medlemmarna och sponsorer står för allt som finns där.
Det är förmodligen den första banan i Sverige som är finansierad med sponsorpengar utan att tillhöra någon moderförening eller liknande.

Hasse själv var mycket nöjd med banan och den hjälp han hade fått. Alla de som var där och hjälpte till kan klappa sig på axeln.

Klicka här för att gå till sidan 4.

2000 Lasse Åberg