Minnet

Att inte minnas

Minnesproblem är vanliga. Uppskattningsvis 10% av alla personer över 65 år har någon form av minnessvårigheter. Även yngre personer drabbas av påverkan på minnes- och tankefunktionerna. Det kan vara svårt att avgöra glömskan är "normal glömska" eller om den orsakas av någon sjukdom. Om minnesproblemen håller i sig och inverkar negativt på det dagliga livet bör man söka läkare för vidare bedömning. Det finns flera tillstånd som kan orsaka minnesproblem. Därför är det viktigt att man får en medicinsk bedömning för att klarlägga de bakomliggande orsakerna. Den "normala glömskan" innebär att man kan ha svårt att komma ihåg ett namn, ett ord eller att man av tankspriddhet förlagt något i brådskan. Denna typ av glömska är förarglig men inkräktar inte allvarligt i vårt liv. Mer uttalade problem blir det när man glömmer bort möten, tandläkarbesök eller missar viktiga uppgifter man lovat utföra. stress och press under en längre tid kan uppleva svårigheter att klara av sitt arbete och kan lätt förlora helhetsgreppet. Om man utsätts för mycket stress och press under en längre tid kan man uppleva svårigheter att klara av sitt arbete och lätt förlora helhetsgreppet. Man kan känna sig okoncentrerad och ha svårt att hålla den röda tråden i tankarna. För många brukar de intellektuella funktionerna återhämta sig efter en tids avbrott eller vila. Men om symtomen kvarstår eller förvärras även efter någon veckas vila och framför allt om omgivningen reagerar på glömskan, är det mer alarmerande. Likaså är det heller inte normalt att under längre tid uppleva att man tänker trögare, har svårt att hänga med i diskussioner och inte längre klarar av de tankeuppgifter man tidigare klarat.

Minnets struktur
Minnet omfattar egentligen tre skilda delar

Det sensoriska registret

Korttidsminnet, arbetsminnet.

Långtidsminnet

Denna del släpper in eller stänger ute information och impulser. Det fungerar som ett filter. Utan detta skulle vi ta in alla impulser omkring oss. Det skulle innebära att hjärnan kollapsade på grund av stress.

Korttidsminnet begränsas av vad som kan repeteras. Om man blir distraherad glömmer man om informationen ej hunnit överföras till långtidsminnet. Kan bara hantera 5 - 9 enheter samtidigt. Vi kan få in mer om vi delar upp informationen i hanterbara block. SASABBICAPLO är svårt att minnas men SAS, ABB, ICA, PLO är betydligt lättare. På så sätt får vi alltså in betydligt mer information i arbetsminnet.

Här sker långtidslagring av minnet. Vi måste lagra det rätt om vi ska kunna få fram det igen. Hit förs informationen från korttidsminnet. Ju mer informationen bearbetas desto bättre minns man.

Långtidsminnet kan i sin tur delas upp i:

Procedurminne: Vår förmåga att göra saker, veta hur vi ska göra. Detta minne är omedvetet när det gäller något vi är vana vid att göra. Om det är något nytt vi precis lärt oss kommer vi att vara medvetna om varje steg vilket kräver mycket koncentration för att lyckas.
Semantiskt minne: Faktakunskaper.
Episodiskt minne: Självbiografiskt, minnet om oss själva och vad vi upplevt. Vi ser ofta små scener spelas upp när vi erinrar oss något. Vi minns ofta viktiga, dramatiska eller oväntade händelser lättare. Ex vad vi gjorde när vi fick veta att Olof Palme blivit mördad.
Känselminne: Ger oss förmågan att känna skillnad form, konsistens, temperatur etc. Gör att vi kan känna skillnad t.ex. på nycklar och mynt som vi har i fickan.
Känslominne: Gör att vi kan förknippa olika situationer med olika känslor utan att riktigt försåt varför vi känner som vi gör. Detta är särskilt markant hon barn och demensdrabbade som saknar eller har förlorat språket

Minnesprocessen

Minnet är associativt men associationerna behöver inte vara medvetna. Genom att medvetet skapa associationer kan vi förbättra minnet kraftigt.
Det vi kallar minnen är ofta efterhandskonstruktioner och gissningar. Vi fyller i minnesluckor eller det vi ej förstår och minnet vi har av en händelse kanske inte alls är vad som hände. Detta kan ställa till problem vid vittnesförhör i domstolarna.

Att minnas inkluderar tre processer: Uppfatta, Lagra, Plocka fram;

Minnet är ett slags filter. När vi tar emot intryck och information måste den snabbt överföras till korttidsminnet för att den inte ska försvinna.
Eftersom korttidsminnet närmast är ett arbetsminne måste informationen föras över till långtidsminnet där det lagras. Ibland måste vi repetera det vi vill minnas. Långtidsminnet är det som vi i dagligt tal menar när vi talar om minnet.
Återerinring sker genom personliga associationer. Associationerna är ledtrådar för hjärnan när den ska leta upp minnet.

För att kunna lagra informationen måste vi förstå den så att vi kan lagra den på rätt plats. Vi minns lättare det som är meningsfullt och intressant, om vi kan sätta in det i ett sammanhang eller anknyta till egna erfarenheter. När man ska lära in nytt material kommer man ihåg mest från början och slutet av materialet samt ord som upprepas och ord som avviker. Därför kan det vara en hjälp om vi markerar enstaka ord med en överstrykningspenna.

Vad minns vi?

Vi minns lättare om man är motiverad eftersom det leder till djupare koncentration, vilket i sin tur leder till bättre lagring
Vi minns bäst det som är väl inkodat och lätt att erinra sig.
Vi mins bäst om vi har struktur i det vi vill minnas eftersom vi lättare kommer lättare minns helheter än detaljer.
Vi minns lättare konkreta ting än abstrakta. Vi minns på olika sätt beroende på inlärningsstil, men generellt gäller att ju fler sinnen som inbegrips desto bättre blir minnet.
Man minns lättare det oväntade än det väntade. Vi har lättare att minnas saker som är farliga, dramatiska eller som överraskar oss.
Vi minns lättare om vi befinner oss i det tillstånd eller den miljö vi befann oss i när vi lärde oss det. Ibland underlättas minnet av att vi går tillbaka till den plats vi var på tidigare, för att minnas

Glömska

Vi glömmer mest i omedelbart efter att vi har lärt oss något nytt. Därför är det viktigt att repetera nytt material så snart som möjligt.
Att fortsätta läsa fast vi redan behärskar ämnet (överinlärning) är ett effektivt sätt att motverka glömska.

Varför glömmer vi?

Informationen har lagrats systematiskt. Du kanske inte förstod det du ville minnas tillräckligt
Osäkerhet, du tror inte att du kan lära dig.
Du blev störd vi inpräglingen/lagringen. Tag en paus och ägna dig åt något helt annat när du läst ett tag, t.ex. en promenad.
Brister i inlärning eller inkodning.
Brister i lagringen.
Brister i framplockningen. Associationer saknas.
Minnen bleknar med tiden om vi inte använder kunskapen
Minnet är för hårt knutet till sammanhanget det inlärdes i. Vi minns ej om vi inte är i den omgivningen/tillståndet.
Kan ej aktivera de bästa ledtrådarna.
Bortträngning som är en försvarsmekanism förhindrar oss att minnas saker som vi mår dåligt av.
Interferens: man glömmer för att annan liknande information stör. Ju större likhet mellan informationen desto större interferens. Kan minska genom att växla mellan praktisk och teoretisk information (stimulerar olika hjärnhalvor) samt genom att sprida inlärningen över tiden

Minnesproblem på jobbet ?

Du som känner att du har problem med minnet. Gå ej och oroa dej! Uppsök företagsläkare eller husläkare.
Det finns en mängd orsaker till minnesbesvär. Borelia, sköldkörtelsjukdomar, B-vitaminbrist, depression, stress, etc.

Chefens ansvar
Var lyhörd! Samla ihop medarbetarnas frågeställningar och problemsituationer. Boka tid för ett enskilt möte med den det berör. Berätta om de handfasta situationer där den berörde upplevs ha förändrat sitt beteende mot tidigare. Lyssna på den berördes förklaringar. Uppmuntra vid behov till ett besök hos företagsläkaren/husläkaren. Det finns många orsaker till minnesproblem. Chefen har ett arbetsmiljöansvar och kan vid behov insistera på ett läkarbesök.

Du som är arbetskamrat.
Börja inte mobba en person som börjar glömma eller ändra sitt beteende. Prata inte bakom ryggen frys inte ut den berörde. Tala istället med den det berör om din oro, om du känner denne väl, annars tala med din chef om dina funderingar. Problem med minnet kan ha många orsaker.

Vart vänder jag mig vid minnesproblem?
När man får minnesproblem skall man i första hand vända sig till sin distriktsläkare. Distriktsläkaren kan i de flesta fall avgöra vad som ligger bakom och vad man göra. Vid svårtolkade symtom remitterar distriktsläkaren till geriatriker, psykiatriker eller annan med demens som specialområde på sjukhusen. Kom ihåg att du har laglig rätt att begära en "second opinion" dvs. en förnyad medicinsk bedömning från en annan läkare. Få känner till denna möjlighet och ännu färre utnyttjar den. 1999 skrevs möjligheten till förnyad medicinsk bedömning också in i hälso- och sjukvårdslagen. Men bara för patienter där mycket står på spel.

Har du en livshotande eller särskilt allvarlig sjukdom?
Står du inför valet av en riskfylld behandling?
Saknas entydig vägledning i beprövad vetenskap om hur just dina problem ska behandlas?

Du har även rätt att besöka en specialist utanför ditt landsting.

Hem: http://www.dkt.st