I totalförsvaret ingår 19 organisationer med frivilligt anslutna medlemmar. Frivilliga försvarsorganisationer är organisationer som rekryterar och utbildar medborgare på frivillig basis dels för uppgifter inom totalförsvaret, dels för att kunna bidra till samhällets beredskap inför fredstida kriser. Första världskriget innebar att medborgarnas intresse för frivilliga insatser ökade markant. Kvinnorna, som aktivt stödde sina män i landstormen genom bl.a. insamlingar, kände behov av att mer påtagligt få delta i landets försvar. De organisationer som får kalla sig frivilliga anges i Förordning (1994:524) om frivillig försvarsverksamhet med senare beslutade ändringar. Hemvärnet räknas inte till dessa organisationer, även om huvuddelen av dess medlemmar rekryteras och utbildas på frivillig väg. Organisationerna får uppdrag från främst Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och Försvarsmakten (FM). De 19 frivilliga försvarsorganisationerna har (2009) sammanlagt drygt 600.000 medlemmar.
Frivilligorganisationerna
Frivilliga motorcykelkårernas riksförbund, FMCK
FMCK utbildar motorcykelordonnanser för både den civila och den militära delen av totalförsvaret, bildad 1929. Ungdomar från 15 år kan bli medlemmar. FMC har ca 6 500 medlemmar (2006). Kårerna bedriver även en omfattande föreningsverksamhet med bl.a. trafiksäkerhetsarbete.
Frivilliga automobilkårernas riksförbund, FAK
FAK utbildar förare av tunga lastbilar och bussar för det civila försvarets transportsektor. FAK bildades 1914 och har en kår i varje län utom Gotlands. Medlemmarna är nästan alla yrkeschaufförer.
Frivilliga radioorganisationen, FRO
FRO utbildar kvinnor, män och ungdomar i sambandstjänst inom totalförsvaret, bildad 1946. FRO med ca 6 800 medlemmar (2006), medverkar i bl.a. samhällets räddningstjänst.
Frivilliga flygkåren, FFK
FFK:s uppgift är att i krig bistå civilförsvaret, bildad 1961. Vid beredskap och i krig uppsätts flyggrupper i länen för t.ex. rekognoscering av skador efter anfall, trafikdirigering, radiakindikering, transport och sambandstjänst. FFK leds i fred under Myndigheten för samhällsskydd och beredskap av Kungliga svenska aeroklubben och en kårledning.Inom varje län finns en länsflygchef som leder ett antal flyggrupper om 24 förare och 10 flygplan. Flygplanen ägs av flygklubbar och privatpersoner och ställs till förfogande enligt förfogandelagen.
Centralförbundet för befälsutbildning (CFB)
Centralförbundet för befälsutbildning (CFB) heter numera Svenska Försvarsutbildningsförbundet. CFB tillkom 1942–43 genom en omorganisation av Sveriges landstormsföreningars centralförbund, grundat 1912. Frivillig befälsutbildning är utbildning som genomförs av frivilliga försvarsorganisationer som är anslutna till Svenska Försvarsutbildningsförbundet. Utbildningen omfattar främst värnpliktigt befäl inom alla försvarsgrenar, men också reservofficerare, hemvärnsbefäl och civila.
Insatsingenjörernas riksförbund (IIR)
Insatsingenjörenas riksförbund hette tidigare Flygfältsingenjörsföreningen (FIFF), namnbytet skedde vid årsskiftet 2007/2008. IIR är den kompetenspool dit berörd organisation eller myndighet kan vända sig för att få rätt personal med efterfrågad kompetensprofil (civil-, militär-, social-kompetens, språkkunskaper, erfarenheter, lokalkännedom o s v) oavsett om det är militär eller civil verksamhet, och oavsett om det är ett nationellt eller internationellt uppdrag/mission.På varje flygbas, i Bas 60 - 90 systemet, fanns ett Flygfältsarbetskompani, vilket leddes av medlemmar ur Flygfältsingenjörsföreningarna. I arbetsuppgifterna ingick bland annat allt underhåll av flygbanor och körvägar, skadebedömning och återställning efter bombanfall eller dylikt (inkl minröjning), ansvar för att inflygningsstråken m m uppfyllde gällande regler och krav, nybyggnad av körvägar, iordningställande av grupperingsplatser, sprängningsarbeten m m. År 2007 fick IIR huvudmannaskapet för fältarbeten inom frivilligorganisationerna.
Flygvapenfrivilligas riksförbund (FVRF)
FVRF bedriver militär vidareutbildning av värnpliktiga samt frivilliga för specialistbefattningar i flygvapnets basbataljon. Man ordnar flygplats- och skyddsobjektsbevakning och kompetensutveckling för utlandstjänstgöring och befattningar i Hemvärnets underrättelseförband. Personalen tjänstgör som instruktörer vid flygvapnets flottiljer samt ingår i utlandsstyrkan. FVRF bedriver även utbildning för ungdomar 15–20 år och har ca 6 000 medlemmar (2006).
Frivilliga skytterörelsen (FSR)
FSR är en av landets största idrottsorganisationer och folkrörelser med uppgift att bl.a. bedriva skytte som folksport. Den är även en frivillig försvarsorganisation med årligt statsanslag från Försvarsmakten. Den räknar sin tillblivelse från 1860 och har sitt ursprung i den då snabbt växande skarpskytterörelsen. Medlemsantalet 1999 var knappt 100 000 i nära 1 400 föreningar. Skytteföreningarna är länsvis sammanförda i 27 skytteförbund/ungdomsskytteförbund .
Försvarets personaltjänstförbund (FPF)
FPF bildades 1955 under namnet Förbundet för personalvårdsutbildning inom det militära försvaret. Dess uppgift var inledningsvis att verka för att personalen inom personalvården och präster fick möjlighet till vidareutbildning. År 1964 fick förbundet sitt nuvarande namn. FPF har som uppdrag att rekrytera, utbilda och vidmakthålla kompetensen för personalvårds- och själavårdspersonal inom Försvarsmakten. Antal medlemmar: ca 600 (2003).
Svenska Blå Stjärnan (SBS)
SBS grundades 1917 för hästsjukvård under namnet Röda stjärnan (att jämföra med Röda korset). Namnet ändrades 1941 till Blå Stjärnan.Organisationen utbildar sina medlemmar i djurhållning, djurskydd och livsmedelssäkerhet. De ska kunna hjälpa till med att säkerställa livsmedelsförsörjningen vid svåra påfrestningar på samhället. Det kan innebära t.ex. provtagning vid utbrott av smittsamma sjukdomar och evakuering av djurbesättningar vid bränder. Vid höjd beredskap ska man kunna erbjuda hjälp i lantbruket. Blå Stjärnan har ca 6 200 medlemmar (2009).
Svenska röda korset (SRK)
Röda korset är en internationell och nationell humanitär organisation, grundad 1863 på initiativ av Henri Dunant för att hjälpa krigsoffer. Utöver den ursprungliga uppgiften, fältsjukvård i krig, bedriver RK numera dels katastrof- och flyktinghjälp till akut nödlidande, dels långsiktigt freds- och biståndsarbete. RK:s ursprungliga symbol är ett rött kors på vit botten, dvs. den schweiziska flaggan med omvända färger; den tillkom som en hedersbetygelse till initiativtagarens hemland. Emblemet brukas för att enligt första Genèvekonventionen skydda sjukvårdsenheter inom väpnade styrkor. Svenska röda korset (SRK) bildades 1865. Föreningen har ca 360 000 medlemmar inklusive ca 40 000 frivilligarbetare organiserade i ett hundratal tjänstgöringsområden i tio regioner. Utöver biståndsarbete omfattar den nationella verksamheten bl.a. utbildning (sjuk- och olycksfallsvård), social verksamhet, ungdomsverksamhet och rehabilitering för tortyroffer.
Riksförbundet Sveriges lottakårer (SLK)
SLK, dvs Lottorna, är en frivillig försvarsorganisation med ca 11 000 medlemmar från 15 år och uppåt (2008). Med ett lottaförbund per län och närmare 250 lottakårer, som även kan ha grupper på mindre orter, är verksamheten rikstäckande. Kårernas ekonomi, liksom delar av förbundens och riksförbundets, grundas på medlemmarnas avgifter och arbete. Statsbidrag erhålls för åtagandena som frivillig försvarsorganisation.Bilden till höger visar lottor under en övning i slutet av 1940-talet, Södermanlands regemente. Officeren bär uniform m/1939. Foto: Aresenalen, bildarkivet, Strängnäs, 2017.Lottorna anordnar både civil och militär utbildning för sina medlemmar inom ämnesområdena organisations- och omvärldskunskap, krisberedskap, information och kommunikation, totalförsvarskunskap, ytövervakning, ledningstöd, underhållstjänst och logistik samt ledarskap. Utbildningen bedrivs bl.a. på Älvkarleö herrgård, som är kursgård. Lottorna har vid flera tillfällen deltagit i humanitärt arbete, bl.a. med finländska krigsbarn och flyktingar under andra världskriget. Efter första världskriget ökade intresset för att stödja och delta i frivilliga försvarsorganisationer. Med den finländska Lotta Svärd-organisationen som förebild tog Tyra Wadner år 1924 initiativet till Stockholms landstormskvinnoförening, föregångaren till SLK. Namnet Lottorna är taget efter Johan Ludvig Runebergs dikt Lotta Svärd ur Fänrik Ståls sägner. Efter att i början ha ingått i Landstormsrörelsen är SLK sedan 1943 en självständig organisation. För unglottorna finns en fristående organisation, Sveriges unglottor.Lottor verkar inom tolv olika militära tjänster inom samtliga försvarsgrenar – armén med hemvärnet, marinen och flygvapnet.
Sjövärnskårernas riksförbund (SVK RF)
SVK RF är en frivillig marin försvarsorganisation, som bedriver ungdoms- och vuxenutbildning inom lokala sjövärnskårer. Sjövärnskåren har sitt ursprung i den 1913 bildade Sveriges Frivilliga Motorbåtskår (SFMK), 1941 ombildad till en militär organisation med egen båtmateriel, Sjövärnskåren (SVK) inom flottan. SVK och sjövärnsföreningarna ombildades 1981 till SVK RF som har ca 4 800 medlemmar (2005).
Svenska brukshundklubben (SBK)
SBK är en riksförening grundad 1940 genom sammanslagning av vissa äldre, mindre hundklubbar. SBK främjar avel av brukshundsraser och arrangerar utställningar och olika bruksprov, t.ex. för rapporthundar och spårhundar. Den verkar för god hundhållning och arrangerar också kurser för hundägare i hundvård och elementär appelldressyr för hundar av alla raser. Klubben är vidare en frivilligorganisation som verkar för att tillgodose totalförsvarets behov av utbildade hundförare och specialutbildade hundar, t.ex räddningshundar och bevakningshundar. Till SBK är 18 distrikt, 289 lokalklubbar och 15 rasklubbar med sammanlagt 73 400 medlemmar anslutna (2003).
Svenska fallskärmsförbundet (SFF)
SFF är en riksorganisation för civil fallskärmshoppning. SFF är en utveckling av Svenska fallskärmsklubben, som bildades 1955 och har i dag ca 20 lokalavdelningar. Förbundet är också en frivillig försvarsorganisation.
Svenska pistolskytteförbundet (SPSF)
Svenska Pistolskytteförbundet bildades år 1936 och har till uppgift att främja skyttet med pistol och revolver genom att verka för ökad skjutskicklighet och ansvarsfull hantering av dessa vapen. Främsta disciplinen är fältskytte, sedan följer ban-, magnumfält-, skid-, spring-, snabb- samt luftpistolskytte. Förbundet har ca 48 000 medlemmar varav ca 21 000 är aktiva (1998). Antal avlossade skott var 1998 ca 25 miljoner.
Svenska Skyttesportförbundet (SvSF)
SvSF som bildades år 2009 genom en sammanslagning av Svenska Sportskytteförbundet, SSF, och Frivilliga skytterörelsen, FSR. Det nationella skyttet inom dåvarande FSR bedrevs till en början som banskjutning med armégevär. När mausergeväret infördes 1896 innebar detta ett stort uppsving för skyttet. Inom SvSF bedrivs även skytte med automatvapen: kulsprutepistol (kpist) 100 m och automatkarbin (ak) 200 m.
Sveriges civilförsvarsförbund (SCF)
Sveriges civilförsvarsförbund är en frivilligorganisation med huvuduppgift att bedriva utbildning i självskydd för allmänheten. Förbundet, som består av länsvisa civilförsvarsförbund och lokala civilförsvarsföreningar, inledde sin verksamhet 1937 med namnet Riksluftskyddsförbundet (RLSF), som 1951 ändrades till nuvarande namn. Medlemsantalet, som vid andra världskrigets slut var ca 600 000, var 2009 ca 22 700.
Sveriges bilkårers riksförbund (SBR)
SBR är en frivillig försvarsorganisation som är en sammanslutning av landets bilkårer. Den första kåren för utbildning av bilförare för försvaret bildades 1939 i Göteborg. Riksförbundet organiserades 1942 under namnet Sveriges kvinnliga bilkårers riksförbund, SKBR. År 2009 beslöt man tillåta rekrytering även av män till förbundet och att ändra namnet. Förbundet har ca 6 000 medlemmar (2009).Överst på sidan
I totalförsvaret ingår 19 organisationer med frivilligt anslutna medlemmar. Frivilliga försvarsorganisationer är organisationer som rekryterar och utbildar medborgare på frivillig basis dels för uppgifter inom totalförsvaret, dels för att kunna bidra till samhällets beredskap inför fredstida kriser. Första världskriget innebar att medborgarnas intresse för frivilliga insatser ökade markant. Kvinnorna, som aktivt stödde sina män i landstormen genom bl.a. insamlingar, kände behov av att mer påtagligt få delta i landets försvar. De organisationer som får kalla sig frivilliga anges i Förordning (1994:524) om frivillig försvarsverksamhet med senare beslutade ändringar. Hemvärnet räknas inte till dessa organisationer, även om huvuddelen av dess medlemmar rekryteras och utbildas på frivillig väg. Organisationerna får uppdrag från främst Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och Försvarsmakten (FM). De 19 frivilliga försvarsorganisationerna har (2009) sammanlagt drygt 600.000 medlemmar.
Frivilligorganisationerna
Frivilliga motorcykelkårernas riksförbund,
FMCK
FMCK utbildar motorcykelordonnanser för både den civila och den militära delen av totalförsvaret, bildad 1929. Ungdomar från 15 år kan bli medlemmar. FMC har ca 6 500 medlemmar (2006). Kårerna bedriver även en omfattande föreningsverksamhet med bl.a. trafiksäkerhetsarbete.
Frivilliga automobilkårernas riksförbund,
FAK
FAK utbildar förare av tunga lastbilar och bussar för det civila försvarets transportsektor. FAK bildades 1914 och har en kår i varje län utom Gotlands. Medlemmarna är nästan alla yrkeschaufförer.
Frivilliga radioorganisationen, FRO
FRO utbildar kvinnor, män och ungdomar i sambandstjänst inom totalförsvaret, bildad 1946. FRO med ca 6 800 medlemmar (2006), medverkar i bl.a. samhällets räddningstjänst.
Frivilliga flygkåren, FFK
FFK:s uppgift är att i krig bistå civilförsvaret, bildad 1961. Vid beredskap och i krig uppsätts flyggrupper i länen för t.ex. rekognoscering av skador efter anfall, trafikdirigering, radiakindikering, transport och sambandstjänst. FFK leds i fred under Myndigheten för samhällsskydd och beredskap av Kungliga svenska aeroklubben och en kårledning.Inom varje län finns en länsflygchef som leder ett antal flyggrupper om 24 förare och 10 flygplan. Flygplanen ägs av flygklubbar och privatpersoner och ställs till förfogande enligt förfogandelagen.
Centralförbundet för befälsutbildning (CFB)
Centralförbundet för befälsutbildning (CFB) heter numera Svenska Försvarsutbildningsförbundet. CFB tillkom 1942–43 genom en omorganisation av Sveriges landstormsföreningars centralförbund, grundat 1912. Frivillig befälsutbildning är utbildning som genomförs av frivilliga försvarsorganisationer som är anslutna till Svenska Försvarsutbildningsförbundet. Utbildningen omfattar främst värnpliktigt befäl inom alla försvarsgrenar, men också reservofficerare, hemvärnsbefäl och civila.
Insatsingenjörernas riksförbund (IIR)
Insatsingenjörenas riksförbund hette tidigare Flygfältsingenjörsföreningen (FIFF), namnbytet skedde vid årsskiftet 2007/2008. IIR är den kompetenspool dit berörd organisation eller myndighet kan vända sig för att få rätt personal med efterfrågad kompetensprofil (civil-, militär-, social-kompetens, språkkunskaper, erfarenheter, lokalkännedom o s v) oavsett om det är militär eller civil verksamhet, och oavsett om det är ett nationellt eller internationellt uppdrag/mission.På varje flygbas, i Bas 60 - 90 systemet, fanns ett Flygfältsarbetskompani, vilket leddes av medlemmar ur Flygfältsingenjörsföreningarna. I arbetsuppgifterna ingick bland annat allt underhåll av flygbanor och körvägar, skadebedömning och återställning efter bombanfall eller dylikt (inkl minröjning), ansvar för att inflygningsstråken m m uppfyllde gällande regler och krav, nybyggnad av körvägar, iordningställande av grupperingsplatser, sprängningsarbeten m m. År 2007 fick IIR huvudmannaskapet för fältarbeten inom frivilligorganisationerna.
Flygvapenfrivilligas riksförbund (FVRF)
FVRF bedriver militär vidareutbildning av värnpliktiga samt frivilliga för specialistbefattningar i flygvapnets basbataljon. Man ordnar flygplats- och skyddsobjektsbevakning och kompetensutveckling för utlandstjänstgöring och befattningar i Hemvärnets underrättelseförband. Personalen tjänstgör som instruktörer vid flygvapnets flottiljer samt ingår i utlandsstyrkan. FVRF bedriver även utbildning för ungdomar 15–20 år och har ca 6 000 medlemmar (2006).
Frivilliga skytterörelsen (FSR)
FSR är en av landets största idrottsorganisationer och folkrörelser med uppgift att bl.a. bedriva skytte som folksport. Den är även en frivillig försvarsorganisation med årligt statsanslag från Försvarsmakten. Den räknar sin tillblivelse från 1860 och har sitt ursprung i den då snabbt växande skarpskytterörelsen. Medlemsantalet 1999 var knappt 100 000 i nära 1 400 föreningar. Skytteföreningarna är länsvis sammanförda i 27 skytteförbund/ungdomsskytteförbund .
Försvarets personaltjänstförbund (FPF)
FPF bildades 1955 under namnet Förbundet för personalvårdsutbildning inom det militära försvaret. Dess uppgift var inledningsvis att verka för att personalen inom personalvården och präster fick möjlighet till vidareutbildning. År 1964 fick förbundet sitt nuvarande namn. FPF har som uppdrag att rekrytera, utbilda och vidmakthålla kompetensen för personalvårds- och själavårdspersonal inom Försvarsmakten. Antal medlemmar: ca 600 (2003).
Svenska Blå Stjärnan (SBS)
SBS grundades 1917 för hästsjukvård under namnet Röda stjärnan (att jämföra med Röda korset). Namnet ändrades 1941 till Blå Stjärnan.Organisationen utbildar sina medlemmar i djurhållning, djurskydd och livsmedelssäkerhet. De ska kunna hjälpa till med att säkerställa livsmedelsförsörjningen vid svåra påfrestningar på samhället. Det kan innebära t.ex. provtagning vid utbrott av smittsamma sjukdomar och evakuering av djurbesättningar vid bränder. Vid höjd beredskap ska man kunna erbjuda hjälp i lantbruket. Blå Stjärnan har ca 6 200 medlemmar (2009).
Svenska röda korset (SRK)
Röda korset är en internationell och nationell humanitär organisation, grundad 1863 på initiativ av Henri Dunant för att hjälpa krigsoffer. Utöver den ursprungliga uppgiften, fältsjukvård i krig, bedriver RK numera dels katastrof- och flyktinghjälp till akut nödlidande, dels långsiktigt freds- och biståndsarbete. RK:s ursprungliga symbol är ett rött kors på vit botten, dvs. den schweiziska flaggan med omvända färger; den tillkom som en hedersbetygelse till initiativtagarens hemland. Emblemet brukas för att enligt första Genèvekonventionen skydda sjukvårdsenheter inom väpnade styrkor. Svenska röda korset (SRK) bildades 1865. Föreningen har ca 360 000 medlemmar inklusive ca 40 000 frivilligarbetare organiserade i ett hundratal tjänstgöringsområden i tio regioner. Utöver biståndsarbete omfattar den nationella verksamheten bl.a. utbildning (sjuk- och olycksfallsvård), social verksamhet, ungdomsverksamhet och rehabilitering för tortyroffer.
Riksförbundet Sveriges lottakårer (SLK)
SLK, dvs Lottorna, är en frivillig försvarsorganisation med ca 11 000 medlemmar från 15 år och uppåt (2008). Med ett lottaförbund per län och närmare 250 lottakårer, som även kan ha grupper på mindre orter, är verksamheten rikstäckande. Kårernas ekonomi, liksom delar av förbundens och riksförbundets, grundas på medlemmarnas avgifter och arbete. Statsbidrag erhålls för åtagandena som frivillig försvarsorganisation.Bilden till höger visar lottor under en övning i slutet av 1940-talet, Södermanlands regemente. Officeren bär uniform m/1939. Foto: Aresenalen, bildarkivet, Strängnäs, 2017.Lottorna anordnar både civil och militär utbildning för sina medlemmar inom ämnesområdena organisations- och omvärldskunskap, krisberedskap, information och kommunikation, totalförsvarskunskap, ytövervakning, ledningstöd, underhållstjänst och logistik samt ledarskap. Utbildningen bedrivs bl.a. på Älvkarleö herrgård, som är kursgård. Lottorna har vid flera tillfällen deltagit i humanitärt arbete, bl.a. med finländska krigsbarn och flyktingar under andra världskriget. Efter första världskriget ökade intresset för att stödja och delta i frivilliga försvarsorganisationer. Med den finländska Lotta Svärd-organisationen som förebild tog Tyra Wadner år 1924 initiativet till Stockholms landstormskvinnoförening, föregångaren till SLK. Namnet Lottorna är taget efter Johan Ludvig Runebergs dikt Lotta Svärd ur Fänrik Ståls sägner. Efter att i början ha ingått i Landstormsrörelsen är SLK sedan 1943 en självständig organisation. För unglottorna finns en fristående organisation, Sveriges unglottor.Lottor verkar inom tolv olika militära tjänster inom samtliga försvarsgrenar – armén med hemvärnet, marinen och flygvapnet.
Sjövärnskårernas riksförbund (SVK RF)
SVK RF är en frivillig marin försvarsorganisation, som bedriver ungdoms- och vuxenutbildning inom lokala sjövärnskårer. Sjövärnskåren har sitt ursprung i den 1913 bildade Sveriges Frivilliga Motorbåtskår (SFMK), 1941 ombildad till en militär organisation med egen båtmateriel, Sjövärnskåren (SVK) inom flottan. SVK och sjövärnsföreningarna ombildades 1981 till SVK RF som har ca 4 800 medlemmar (2005).
Svenska brukshundklubben (SBK)
SBK är en riksförening grundad 1940 genom sammanslagning av vissa äldre, mindre hundklubbar. SBK främjar avel av brukshundsraser och arrangerar utställningar och olika bruksprov, t.ex. för rapporthundar och spårhundar. Den verkar för god hundhållning och arrangerar också kurser för hundägare i hundvård och elementär appelldressyr för hundar av alla raser. Klubben är vidare en frivilligorganisation som verkar för att tillgodose totalförsvarets behov av utbildade hundförare och specialutbildade hundar, t.ex räddningshundar och bevakningshundar. Till SBK är 18 distrikt, 289 lokalklubbar och 15 rasklubbar med sammanlagt 73 400 medlemmar anslutna (2003).
Svenska fallskärmsförbundet (SFF)
SFF är en riksorganisation för civil fallskärmshoppning. SFF är en utveckling av Svenska fallskärmsklubben, som bildades 1955 och har i dag ca 20 lokalavdelningar. Förbundet är också en frivillig försvarsorganisation.
Svenska pistolskytteförbundet (SPSF)
Svenska Pistolskytteförbundet bildades år 1936 och har till uppgift att främja skyttet med pistol och revolver genom att verka för ökad skjutskicklighet och ansvarsfull hantering av dessa vapen. Främsta disciplinen är fältskytte, sedan följer ban-, magnumfält-, skid-, spring-, snabb- samt luftpistolskytte. Förbundet har ca 48 000 medlemmar varav ca 21 000 är aktiva (1998). Antal avlossade skott var 1998 ca 25 miljoner.
Svenska Skyttesportförbundet (SvSF)
SvSF som bildades år 2009 genom en sammanslagning av Svenska Sportskytteförbundet, SSF, och Frivilliga skytterörelsen, FSR. Det nationella skyttet inom dåvarande FSR bedrevs till en början som banskjutning med armégevär. När mausergeväret infördes 1896 innebar detta ett stort uppsving för skyttet. Inom SvSF bedrivs även skytte med automatvapen: kulsprutepistol (kpist) 100 m och automatkarbin (ak) 200 m.
Sveriges civilförsvarsförbund (SCF)
Sveriges civilförsvarsförbund är en frivilligorganisation med huvuduppgift att bedriva utbildning i självskydd för allmänheten. Förbundet, som består av länsvisa civilförsvarsförbund och lokala civilförsvarsföreningar, inledde sin verksamhet 1937 med namnet Riksluftskyddsförbundet (RLSF), som 1951 ändrades till nuvarande namn. Medlemsantalet, som vid andra världskrigets slut var ca 600 000, var 2009 ca 22 700.
Sveriges bilkårers riksförbund (SBR)
SBR är en frivillig försvarsorganisation som är en sammanslutning av landets bilkårer. Den första kåren för utbildning av bilförare för försvaret bildades 1939 i Göteborg. Riksförbundet organiserades 1942 under namnet Sveriges kvinnliga bilkårers riksförbund, SKBR. År 2009 beslöt man tillåta rekrytering även av män till förbundet och att ändra namnet. Förbundet har ca 6 000 medlemmar (2009).Överst på sidan
