Militaria Hans Högman
Copyright © Hans Högman 2018-02-20

Högvakten vid Stockholms Slott

 

Högvakten

Högvakten vid Stockholms slott har mycket gamla anor. Den grundades av Gustav Vasa 1523 och sedan dess har det funnits en högvakt vid slottet. Efter att det gamla slottet Tre Kronor brunnit ned år 1697 tjänstgjorde högvakten vid Wrangelska palatset på Riddarholmen, där Kungafamiljen då bodde under den tid det nuvarande slottet byggdes, dvs under åren 1697–1754. Bilden: Högvakt ur Livgardet på Skeppsbron, Stockholm 2012. Fri bild Wikipedia.

Bemanning

Fram till mitten av 1800-talet bestod vakten av cirka 100–200 man. Anledningen till att den var så pass stor berodde på att den inte enbart svarade för vakthållningen på slottet utan även för Stockholms ordningshållning och brandförsvar (brandvakten). De såg med andra ord till att lag och ordning upprätthölls i Stockholm samt svarade för brandvakten. Särskilda vaktlokaler, sk. corps de gardes, fanns tidvis även vid Gustaf Adolfs torg, Norrmalms torg, Östermalms torg och Södermalms torg. Bilden: Andra livgardets högvakt på Gustaf Adolfs torg 1869. Corps-de-Garde i Arvfurstens palats nuvarande Utrikesdepartementet. Fri bild Wikipedia. När ordningspolis och brandväsende infördes i mitten på 1800-talet tog de över denna typ av ansvarsuppgifter och högvaktens styrka kunde reduceras till cirka 30 – 50 man. Idag består högvakten av cirka 35 soldater. En tidigare benämning på högvakten är slottsvakten. Beteckningen högvakt för vakten vid Stockholms slott fastställdes först 1874, även om denna benämning hade använts till och från under 1800-talet.

Förband i högvakten

I början hämtades bemanningen av högvakten uteslutande från Livgardet till fot (från 1792 Svea livgarde) och dess föregångare. Efter att Andra gardesregementet (senare benämnt Andra livgardet samt Göta livgarde) bildats år 1790 togs även detta regementet i anspråk för högvakten. Gardesförbanden till häst användes däremot inte för högvakten, då de istället svarade för kunglig eskort- och ordonnanstjänst. Högvakt med beriden vaktparad utfördes första gången i oktober 1906 av Livregementets dragoner. Vid krig eller andra oroligheter fick tillfälligt även andra enheter än gardesförbanden bestrida högvaktstjänsten. Under 1813 tjänstgjorde exempelvis delar ur Upplands samt Västmanlands regementen som högvakt vid slottet. Bild: Avgående och pågående vakter uppställda på yttre borggården, Stockholms slott. I mitten av bilden hälsar vaktcheferna på varandra. Början av 1910-talet. Fri bild Wikipedia. Under andra delen av 1800-talet började även andra förband vid Stockholms garnison mer regelbundet gå högvakt. Delvis berodde detta på att större fältövningar medförde att gardesförbanden inte fullt ut kunde tjänstgöra som högvakt. Under 1960-talet breddades uttagningen till högvakten till att omfatta hela Försvarsmakten. Sedan 2007 har Livgardet haft ett särskilt högvaktskompani med anställda soldater en period under vintern, då det ej funnits värnpliktiga enheter att tillgå för högvaktstjänst. Högvaktsavlösningen den 30 juni 2010 var den senaste med en vaktstyrka bestående av värnpliktiga soldater. Sedan sin tillkomst på 1500-talet har högvakten huvudsakligen bestridits av yrkessoldater, vilket nu åter är fallet. Högvakten har flera uppgifter, dels att bevaka slotten, dels att som ceremonistyrka delta i den statsceremoniella verksamheten och är en populär turistattraktion.

Artillerivakten på Stockholms slott

Från 1500-talet fram till 1850 fanns på slottet även en särskild artillerivakt. Denna vakt hade ursprungligen till uppgift att bemanna befästningsartilleriet på slottet, men behölls även efter det att Stockholms slott hade upphört att vara en befästning. Som ett minne av artillerivakten finns fortfarande fyra kanoner placerade vid gevärsbron på yttre borggården. Denna vakt bestreds från 1794 av Svea artilleriregemente med 1 officer och 7 artillerister, senare minskat till 1 officer och 3 artillerister.

Högvakt vid övriga kungliga slott

Under 1900-talet men även under tidigare århundraden har en högvakt funnits på Drottningholms slott och på andra kungliga slott då den kungliga familjen vistats där. En permanent högvakt vid Drottningholms slott har funnits sedan 1981, då kungafamiljen flyttade sin fasta bostad till slottet. Vakten hämtas som regel från samma förband som högvakten vid Stockholms slott och består av cirka 25 soldater. Bilden: Slottsvakten framför Hovstallet, Drottningholms slott. Fri bild Wikipedia.

Palatsgarde på Drottningholms slott

En vaktbataljon bildades av Gustav IV Adolf som ett palatsgarde på Drottningholms slott hösten 1798 och bestod av 250 soldater som benämndes grenadjärer. Soldaterna rekryterades via en order som sändes till 13 regementen om att avstå ett visst antal soldater till palatsgardet. Gardets namn var Konungens Egen Grenadier Batallion och ansvarade för vakttjänsten vid slottet. Vaktstyrkan försågs även med särskilda uniformer. Bataljonen upplöstes redan efter ett år, nämligen den 30 september 1799. Till grenadjärerna i den upplösta bataljonen lät Gustav Adolf prägla fyrkantiga medaljer av silver ”som tack för trogen tjänst att bäras i mörkrött band på venstra sidan av bröstet”. Medaljen skulle gå i arv och bäras av mottagarnas äldsta söner och deras söner o.s.v. Formen på medaljen var kvadratiskt vilket var ovanligt.

 

 
xxxx Mil xxxxx
 
xxxxxxxxxxxxx

Källor

Wikipedia Försvarsmakten Hovstaterna Överst på sidan
Militaria Hans Högman
Copyright © Hans Högman 2018-02-20

Högvakten vid

Stockholms Slott

 

Högvakten

Högvakten vid Stockholms slott har mycket gamla anor. Den grundades av Gustav Vasa 1523 och sedan dess har det funnits en högvakt vid slottet. Efter att det gamla slottet Tre Kronor brunnit ned år 1697 tjänstgjorde högvakten vid Wrangelska palatset på Riddarholmen, där Kungafamiljen då bodde under den tid det nuvarande slottet byggdes, dvs under åren 1697–1754. Bilden: Högvakt ur Livgardet på Skeppsbron, Stockholm 2012. Fri bild Wikipedia.

Bemanning

Fram till mitten av 1800-talet bestod vakten av cirka 100–200 man. Anledningen till att den var så pass stor berodde på att den inte enbart svarade för vakthållningen på slottet utan även för Stockholms ordningshållning och brandförsvar (brandvakten). De såg med andra ord till att lag och ordning upprätthölls i Stockholm samt svarade för brandvakten. Särskilda vaktlokaler, sk. corps de gardes, fanns tidvis även vid Gustaf Adolfs torg, Norrmalms torg, Östermalms torg och Södermalms torg. Bilden: Andra livgardets högvakt på Gustaf Adolfs torg 1869. Corps-de-Garde i Arvfurstens palats nuvarande Utrikesdepartementet. Fri bild Wikipedia. När ordningspolis och brandväsende infördes i mitten på 1800-talet tog de över denna typ av ansvarsuppgifter och högvaktens styrka kunde reduceras till cirka 30 – 50 man. Idag består högvakten av cirka 35 soldater. En tidigare benämning på högvakten är slottsvakten. Beteckningen högvakt för vakten vid Stockholms slott fastställdes först 1874, även om denna benämning hade använts till och från under 1800- talet.

Förband i högvakten

I början hämtades bemanningen av högvakten uteslutande från Livgardet till fot (från 1792 Svea livgarde) och dess föregångare. Efter att Andra gardesregementet (senare benämnt Andra livgardet samt Göta livgarde) bildats år 1790 togs även detta regementet i anspråk för högvakten. Gardesförbanden till häst användes däremot inte för högvakten, då de istället svarade för kunglig eskort- och ordonnanstjänst. Högvakt med beriden vaktparad utfördes första gången i oktober 1906 av Livregementets dragoner. Vid krig eller andra oroligheter fick tillfälligt även andra enheter än gardesförbanden bestrida högvaktstjänsten. Under 1813 tjänstgjorde exempelvis delar ur Upplands samt Västmanlands regementen som högvakt vid slottet. Bild: Avgående och pågående vakter uppställda på yttre borggården, Stockholms slott. I mitten av bilden hälsar vaktcheferna på varandra. Början av 1910-talet. Fri bild Wikipedia. Under andra delen av 1800-talet började även andra förband vid Stockholms garnison mer regelbundet gå högvakt. Delvis berodde detta på att större fältövningar medförde att gardesförbanden inte fullt ut kunde tjänstgöra som högvakt. Under 1960-talet breddades uttagningen till högvakten till att omfatta hela Försvarsmakten. Sedan 2007 har Livgardet haft ett särskilt högvaktskompani med anställda soldater en period under vintern, då det ej funnits värnpliktiga enheter att tillgå för högvaktstjänst. Högvaktsavlösningen den 30 juni 2010 var den senaste med en vaktstyrka bestående av värnpliktiga soldater. Sedan sin tillkomst på 1500- talet har högvakten huvudsakligen bestridits av yrkessoldater, vilket nu åter är fallet. Högvakten har flera uppgifter, dels att bevaka slotten, dels att som ceremonistyrka delta i den statsceremoniella verksamheten och är en populär turistattraktion.

Artillerivakten på Stockholms slott

Från 1500-talet fram till 1850 fanns på slottet även en särskild artillerivakt. Denna vakt hade ursprungligen till uppgift att bemanna befästningsartilleriet på slottet, men behölls även efter det att Stockholms slott hade upphört att vara en befästning. Som ett minne av artillerivakten finns fortfarande fyra kanoner placerade vid gevärsbron på yttre borggården. Denna vakt bestreds från 1794 av Svea artilleriregemente med 1 officer och 7 artillerister, senare minskat till 1 officer och 3 artillerister.

Högvakt vid övriga kungliga slott

Under 1900-talet men även under tidigare århundraden har en högvakt funnits på Drottningholms slott och på andra kungliga slott då den kungliga familjen vistats där. En permanent högvakt vid Drottningholms slott har funnits sedan 1981, då kungafamiljen flyttade sin fasta bostad till slottet. Vakten hämtas som regel från samma förband som högvakten vid Stockholms slott och består av cirka 25 soldater. Bilden: Slottsvakten framför Hovstallet, Drottningholms slott. Fri bild Wikipedia.

Palatsgarde på Drottningholms slott

En vaktbataljon bildades av Gustav IV Adolf som ett palatsgarde på Drottningholms slott hösten 1798 och bestod av 250 soldater som benämndes grenadjärer. Soldaterna rekryterades via en order som sändes till 13 regementen om att avstå ett visst antal soldater till palatsgardet. Gardets namn var Konungens Egen Grenadier Batallion och ansvarade för vakttjänsten vid slottet. Vaktstyrkan försågs även med särskilda uniformer. Bataljonen upplöstes redan efter ett år, nämligen den 30 september 1799. Till grenadjärerna i den upplösta bataljonen lät Gustav Adolf prägla fyrkantiga medaljer av silver ”som tack för trogen tjänst att bäras i mörkrött band på venstra sidan av bröstet”. Medaljen skulle gå i arv och bäras av mottagarnas äldsta söner och deras söner o.s.v. Formen på medaljen var kvadratiskt vilket var ovanligt.

 

 

Källor

Wikipedia Försvarsmakten Hovstaterna Överst på sidan