Massakern i West Lake 1862,

Minnesota

År 1862 hamnade de svenska nybyggarna i Minnesota mitt i ett indianuppror, det sk. Dakota Uprising. Indianupproret skedde under det amerikanska inbördeskriget (1861 – 1865) i Övre mellanvästern, främst Minnesota. Upproret var en  protest mot umbäranden man utsattes för och Dakotaindianerna (Sioux Nation) i Minnesota gick till angrepp mot nybyggarna längs  Minnesota River (Minnesotafloden). Upproret leddes av hövdingen Little Crow (Taoyateduta), född 1810, död 1863. Även svenska nybyggare drabbades av indianupproret och totalt dödades ett 30-tal svenskar.

West Lake settlement, Swift County, MN

Onsdagen den 20 augusti 1862 dödades 13 svenska nybyggare efter en gudstjänst hemma hos en av familjerna i West Lake Settlement, Swift County (då Kandiyohi County) i centrala Minnesota. Dessa nybyggare hade utvandrat 1861 från Södra Härene och Tumbergs socknar vid Vårgårda, Västergötland och bestod av familjerna Broberg, Lundborg och Oman. Lundborgs, Brobergs och Omans bodde i två grannsocknar i Sverige och kände varandra. Brobergs och Lundborgs var dessutom släkt; bröderna Anders och Daniel Broberg var tremänningar till Andreas Lundborg. Anders Petter Brobergs familj samt Omans kom från i Saxtorp, Tumbergs socken, Lundborgs från Lund, Tumbergs sn samt Daniel Brobergs familj från Fötene, Södra Härads socken. Saxtorp och Lund ligger strax norr om Vårgårda. Fötene ligger något längre norrut. Vårgårda ligger i Västergötland cirka 70 km nordost om Göteborg. Nybyggarna Brobergs, Lundborg och Oman slog sig ned vid West Lake, nuvarande Monson Lake i nordvästra Kandiyohi County i Minnesota, norr om Redwood Agency och väster om Acton. På kartan till höger markerar ett rött A platsen för West Lake. Platsen ligger cirka 200 km nordväst om Minneapolis. Familjerna i West Lake bestod av de båda bröderna Anders och Daniel Broberg samt deras hustrur och barn. Anders och hans hustru Christina hade 4 barn: Anna Stina, Johannes, Andreas och Christina. Daniel och hans hustru Anna Stina hade tre söner: Peter, Alfred och den blott 10 månader gamla John. Bröderna Broberg skaffade (mutade in) 160 acres (65 ha) homestead land i Minnesota den 15 juli 1861. I familjerna Broberg överlevde endast två personer massakern. På plasten fanns även de svenska nybyggarna, Sven Oman och Andreas Lundborg med familjer. Tillsammans utgjorde de 4 familjerna West Lake Settlement. Tre bröder ur familjen Lundborg, Johannes, Anders Petter (Andreas) samt Lars utvandrade redan 1858 och 1861 kom resten av familjen över. Nedan följer en sammanställning av familjerna i West Lake Settlement. Personerna i röd färg dödades i massakern (+). Siffrorna inom parantes anger personens ålder då massakern inträffade. De med svart färg överlevde. Anders P. (43) och Christina Broberg (36) (+) • Christina (7) (+) • Andreas (10) (+) •  Johannes (13) (+) • Anna Stina (16) Johannes Nilson, bror/halvbror till Christina Broberg. (+) Daniel (38) och Anna Stina Broberg (30) (+) • John Albert (10 månader) (+) • Alfred (4) (+) • Peter (7) Andreas (50) och Lena Lundborg (51) • Samuel (9) • Johanna (14) • Lars (22) (+) • Gustaf (23) (+) • Andreas (25) (+) • Johannes (29) Sven (43) och Christina Oman (42) • Johanna (8) • Anders Petter (10)

Massakern, onsdagen den 20 augusti 1862

Onsdagen den 20 augusti 1862, när anfallet mot dessa nybyggare inträffade, höll en ambulerande luthersk pastor, Andrew Jackson, en gudstjänst för de 4 familjerna hemma hos Lundborgs i West Lake. Många av Brobergarnas och Omans barn var hemma i respektive nybygge. Barnen hos Daniel Brobergs fick besök av ett 30-tal indiankrigare i krigsmålning som uppträdde hotfullt vilket skrämde dem. Den 7 årige Peter Broberg skickades till Lundborgs för att hämta hem föräldrarna. Nybyggarna i West Lake kände inte till att ett indianuppror startat 2 dagar tidigare och pastor Jackson sa inget för att inte oroa sina församlingsmedlemmar. Anders Broberg och Andreas Lundborgs 4 söner samt Johannes Nilson tog sig snabbt de dryga 3 km (2 miles) till Brobergs hem via en genväg genom skogen. Först syntes allt vara lugnt med indianerna men snart ändrades bilden. På en given signal sköts Anders Broberg och de 4 Lundborgsönerna samt Johannes Nilson brutalt av indianerna. Endast Samuel Lundborg (9 år) överlevde skottskadorna. Andreas Lundborg anlände strax efteråt och såg sina söner attackeras. Trots att han var beväpnad fick han fly från platsen då indianerna var så många fler. Pastor Jackson bad Lundborgs söner att inte konfrontera indianerna beväpnade för att undvika att mötet urartade. Det är dock oklart huruvida sönerna var beväpnade eller ej. Vid denna tidpunkt anlände även Daniel Broberg med oxar och vagn där även de två hustrurna Broberg och de övriga Broberg barnen fanns med. Daniel var tvungen att köra med oxvagnen runt skogen på prärien för att komma till stugan vilket tog längre tid. Istället för att förfölja Andreas Lundborg gav sig nu indianerna på de nyanlända. Daniel sköts medan den 16-åriga Anna Stina Broberg lyckades fly in i ett majsfält där hon strax stötte på Andreas Lundborg. Peter Broberg sprang till det närliggande Omans hus där han fick skydd i Omans källare under huset tillsammans med resten av familjen Oman. Även Daniel och Anders fruar sköts till döds inklusive de övriga barnen på vagnen. Både Lundborgs och Omans hus plundrades men de upptäckte inte Omans i källaren. När indianerna lämnat huset tog Omans sin tillflykt till skogen där de vid gryningen stötte på den lindrigt sårade Samuel Lundborg. Anna Stina Broberg och de överlevande i Lundborgs familj gömde sig i ett träskområde under natten. Under flykten från indianerna kom Lena Lundborg ifrån den övriga familjen och irrade bort sig i skogen tills en grupp fransktalande män hittade henne nästa dag nära Paynesville, MN. De förstod inte vad hon sade men utgick från att något förfärligt hänt och följde med henne västerut får att undersöka vad som stod på och när de kom till Norway Lake stötte de ihop med Lenas familj och grannar. De överlevande i massakern tog sig sedan ut till en ö i Norway Lake där de tog skydd. Denna ö kallas i dag för Isle of Refuge. Norway Lake ligger cirka 15 km öster om West Lake. Först två dagar senare, 22 augusti, vågade de sig tillbaka och begravde då sina tretton döda i en massgrav. Denna händelse måste ha varit mycket traumatiskt för de överlevande. Efter begravningen tog sig de sig vidare via Lake Prairie, Paynesville till St. Cloud.

De överlevande

Bland de två Broberg familjerna överlevde endast två barn, kusinerna Anna Stina (16) och Peter Broberg (7). I familjen Lundborg överlevde Samuel, hans bror Johannes och deras syster Johanna samt föräldrarna. I familjen Oman överlevde alla.

De dödade (13 st)

Anders och Christina Broberg samt barnen Christina, Andreas och Johannes. Daniel och Anna Stina Broberg och barnen Alfred och John. Tre barn till Andreas och Lena Lundborg: Lars, Gustaf och Andreas. Anders Brobergs hustru Christinas halvbror Johannes Nilson. Totalt dödades drygt 20 personer i pastor Jackson lutterska församling, Norway Lake parish. Pastor Jackson hade ytterligare en församling under sina vingar, Nest Lake parish något längre österut än West Lake i Kandiyohi County. Denna församling blev senare Lebanon Lutheran Church. En vecka efter massakern, den 27 augusti 1862 rapporterar den svensk-amerikanska tidningen Hemlandet att indianerna i Minnesota hade anfallit de nybyggare som bor ute på prärien och rapporterar att 5000 människor har flytt ifrån indianerna och att större delen av västra Minnesota är avfolkat. I nästa utgåva av Hemlandet, den 3 september 1862, kommer de första nyheterna om händelserna vid West Lake och det rapporteras om familjerna Lundborgs och Brobergs öde, dock redogör tidningen bara för dödsfallen och inte händelseförloppet. Offren flyttades och begravdes på nytt den 19 juni 1891 i Lebanon Cemetery i New London, Kandiyohi County, Minnesota, där platsen är utmärkt med ett monument. På platsen för massakern öppnades år 1927 en statspark, Monson Lake Memorial State Park, till minne av händelsen. Mark omfattande 2-acre (0.81 ha) köptes för ändamålet av dåvarande ägaren, Albert Monson. År 1956 togs ordet ”Memorial” bort från parknamnet. En anledning till att massakern i West Lake är så pass känd är att det fanns överlevande som nedtecknat vad som hände i sina livsberättelser.

Monument

Ett state monument finns rest på Lebanon Lutheran Church Cemetery, New London, Kandiyohi County, MN, till minne av de svenskar som dödades i West Lake massakern den 20 augusti 1862. Monumentet reses den 20 augusti 1891, dvs nästan 30 år efter händelsen. Se nedan:

 

Källreferenser

• Källreferenser Överst på sidan

Biografi över svenskarna i West

Lake

Paret Anders Petter och Christina Broberg

Anders Petter Andersson Broberg är född den 16 september 1819 i Södra Härene socken, Västergötland (i hans dödsruna står felaktigt Algutstorps socken) och dödades den 20 augusti 1862 i West Lake, Kandiyohi County, MN. Hans hustru Christina Nilsdotter Broberg föddes den 31 augusti 1826 i Tumbergs socken (idag Kullings-Skövde socken), Västergötland och dödades den 20 augusti 1862 i West Lake, Kandiyohi County, MN. De hade 4 barn: Anna Stina född den 25 juli 1846, Johannes 23 januari 1849, Andreas 27 januari 1852 samt Christina 31 maj 1855. Alla utom Anna Stina dog i massakern 1862. Familjen Anders Broberg emigrerade med sin familj till USA den 28 april 1861 och anlände till Quebec, Canada, den 19 juni. Familjen kom den 15 juli 1861 till West Lake Settlement i västra Kandiyohi County, MN (section 1).

Anna Stina Broberg

Anna Stina Broberg var dotter till Anders Petter och Christina Broberg och var född den 29 juli 1846 i Skövde (enligt gravstenen i USA) men enligt födelseboken är hon född den 25 juli 1846 i Tumbergs socken (idag Kullings-Skövde socken) och dog 87 år gammal den 12 september 1933 i Thief River Falls, Pennington County, Minnesota. Hon var 16 år gammal vid massakern 1862 och den enda i sin familj som överlevde. Anna Stina emigrerade med sin familj till USA 1861 och de slog sig ned i West Lake Settlement i västra Kandiyohi County, MN. Anna Stina gifte sig i Carver County 1864 med en annan svensk emigrant, John (Jonas) Peterson. Han var född den 2 februari 1839 i Järvsö, Hälsingland och dog den 27 november 1904. John kom till USA år 1850 med sina föräldrar, Erik och Christina Peterson, och var deras äldste son. Familjen flyttade till Kandiyohi County, MN, år 1859. Familjen Peterson, som bodde i samma County som West Lake, drabbades inte av massakern i sig men fick fly från sitt hem under indianupproret. Efter giftermålet slog sig Anna Stina och John Peterson ned vid Nest Lake, Kandiyohi county, inte långt från West Lake och bodde där fram till 1880 då de flyttade till Pennington County där de blev nybyggare. Paret fick 6 barn varav 2 dog unga, de övriga var 2 söner (Henry och Eddy) och 2 döttrar (Christina och Mary). Vid sin död 1933 hade Anna Stina 19 barnbarn och 12 barnbarnsbarn. Hon är begravd på Saint Hilaire Cemetery, Pennington County. När Monson Lake Memorial State Park invigdes 1927 deltog Anna Stina i ceremonin. Anna Stina har nedtecknat sina minnen från West Lake massakern (The Story of the Massacre) och i denna berättelse anger hon bl.a. att det finns ett släktskap mellan Brobergs och Lundborgs. Hon skriver att bröderna Anders och Daniel Broberg var "second cousins", dvs tremänningar, med Andreas Lundborg.

Johannes Nilson

Johannes Nilson, född 23 augusti 1831 i Tumbergs socken (idag Kullings-Skövde socken), Västergötland och halvbror till Christina Broberg. Anlände till West Lake i Juli 1862 och dödades i massakern i West Lake, Kandiyohi County, MN, den 20 augusti 1862. Enligt födelseboken för Kullings-Skövde socken 1831 har han dock samma föräldrar som Christina (dvs Nils Broberg och Maria Olofsdotter) och bör då vara hennes bror och inte halvbror (Anna Stina Broberg anger halvbror i sin minnesskrift om masskern)?

Paret Daniel och Anna Stina Broberg

Daniel Petter Broberg är född den 8 januari 1824 i Södra Härene socken, Västergötland och dödades den 20 augusti 1862 i West Lake, Kandiyohi County, MN. Hans hustru Anna Stina Johansdotter Broberg föddes den 31 mars 1832 och dödades den 20 augusti 1862 i West Lake, Kandiyohi County, MN. De hade 3 barn: Peter född den 17 december 1854, Alfred 31 mars 1858 samt John Albert 22 oktober 1861. Alla utom Peter dog i massakern 1862. Familjen Daniel Broberg emigrerade med sin familj till USA den 28 april 1861 och anlände till Quebec, Canada, den 19 juni. Familjen kom den 15 juli 1861 till West Lake Settlement i västra Kandiyohi County, MN. De skaffade homestead land i section 1 i Hayes township, intill det homestead land som brodern Anders P. Broberg skaffade.

Peter Broberg

Peter Broberg var son till Daniel Peter Broberg och hans hustru and Anna Stina Johansdotter Broberg. Peter föddes den 17 december 1854 i Södra Härene socken, Vårgårda, Västergötland och dog 28 december 1925 i New London, Kandiyohi County, Minnesota och är begravd på Lebanon Cemetery, Kandiyohi County. Peter emigrerade med sina föräldrar och sin yngre bror Alfred till USA 1861 och de slog sig ned i West Lake Settlement i västra Kandiyohi County, MN. Peter var 7 år gammal vid massakern 1862 och den enda i sin familj som överlevde. Eftersom han var så ung och förlorade båda sina föräldrar hade han flera olika vårdnadshavare efter massakern. Första månaderna bodde han hos familjen Andreas och Lena Lundborg, grannarna från West Lake. Till vänster är en bild av Peter Broberg. Därefter flyttade han till Carver County för att bo hos familjen John och Hanna Ahlen i West Union för att senare bo hos familjen Lars och Maria Skog i East Union. Vid denna tidpunkt hade hans kusin Anna Stina Broberg gift sig med John Peterson (1864) och de hade en farm vid Nest Lake i Kandiyohi County. Peter bodde hos dem till 1868, då han var 14 år gammal. Därefter bodde han hos Louis Larson in New London, Kandiyohi County, där han också gick i skola. Peter Broberg gifte sig med Christina Larson och paret fick 4 barn, Ella, Martha, Eunice och Elmer. År 1878 köpte han en handelsrörelse i New London tillsammans med Harold Swenson. Peter sysslande även med fastighetsaffären och bankverksamhet och var VD för State Bank of New London. Han var verksam med detta ända fram till ett par år innan han avled 1925. Peter Broberg placerade en minnessten i granit vid Brobergs nybygge i West Lake den 1 juni 1917. Bilden till höger visar den minnessten som Peter Broberg 1917 lät resa på platsen där hans föräldrarhem låg när massakern inträffade 1862. Försänkningen till höger om stenen är resterna av källaren under huset. Bilden är en sk. fri bild på Wikipedia.

Paret Andreas och Lena Lundborg

Andreas Larsson Lundborg föddes den 28 februari 1812 i Södra Härene socken, Västergötland och dog 8 januari 1891 i Carver County. Hans hustru Lena Johansdotter Lundborg är född den 11 oktober 1810 i Tumbergs socken (idag Kullings-Skövde fs), Västergötland och dog den 18 september 1870 i West Lake, Kandiyohi County. Andreas och Lena Lundborg är begravda på West Union Lutheran Cemetery in Cologne, Carver County, MN. Här finns ett monument rest till deras minne. Paret hade 6 barn med sig till USA: Johannes född 28 september 1832, Andreas (Anders) 23 mars 1837 i Tumbergs socken, Gustaf 30 april 1839 i Tumbergs socken, Lars 22 december 1840 (alla 4 är födda i Tumberg), Johanna 21 december 1848 i Tumbergs socken, Västergötland samt Samuel 12 februari 1853. Andreas, Gustaf och Lars dog i massakern 1862. Andreas och hans hustru Lena samt de yngre barnen Samuel och Johanna emigrerade till USA i juni 1861. Efter ett kortare uppehåll i Boston kom de i juli 1861 till West Lake. Deras 4 äldre söner Johannes, Anders, Gustaf och Lars emigrerade den 3 maj 1858 och anlände till  Boston den 4 juni. De kom till West Lake våren 1860. I USA tog Andreas Lundborg till West Lake settlement som ligger på gränsen mellan Swift och Kandiyohi County i Minnesota. Här förenades de med sina 4 äldre söner som skaffat homestead land i section 5 och 6 i Arctander township, Kandiyohi County. Efter massakern lämnade Lundborgs West Lake och flyttade till Afton i Washington County, men flyttade senare tillbaka till West Lake för att slutligen slå sig ned i West Union området i Carver County, Minnesota. Till höger en bild på Andreas Lundborg. Andreas farm i Carver County låg i det nordöstra hörnet av section 12, Hancock Township. Hans dotter Johanna, gifte sig med Erik Paulson och de stannade kvar på det Lundborgska nybygget i West Lake.    Paret Lundborg hade även en dotter Sara Andreasdotter, född 17 oktober 1842 i Västergården, Lund, Tumbergs socken [Källa: Kullings-Skövde C:2 (1768-1850) Bild 124 / sid 237], död 26 maj 1907, och som stannade kvar i Sverige  när den övriga familjen emigrerade till USA. Vid tidpunkten då de övriga i familjen emigrerade var Sara gift med skomakaren Johan Petterson Lundquist (född 14 februari 1833, död 10 dec. 1914) och paret hade en ung dotter (Selma Josefina, född 1 december 1859) samt väntade ett andra barn (född Gustav Adolf, född 3 november 1861). Källa: Kullings- Skövde AI:7 (1861-1878) Bild 147 / sid 272. En son till paret, Martin Fridolf Lundquist (1868- 1928?), emigrerade till Minnesota, USA 1887 och gifte sig där år 1894 med Jennie Glesne. Paret bodde i New London, Kandiyohi County, MN, och de hade bl.a. en son Harlow samt döttrarna Ruth och Hazel. Martin Fridolf Lundquist var med andra ord barnbarn till Andreas och Lena Lundborg. Andreas son Johannes Andersson Lundborg är född 28 september 1832 i Tumbergs socken (idag Kullings-Skövde fs.) i Västergötland  och dog 15 november 1899 i Carver County, MN. Johannes emigrerade till USA 1858 med sina 3 bröder. Johannes tjänstgjorde i 11th Minnesota Infantry Regiment under det Amerikanska inbördeskriget. Senare blev han farmare i det sydöstra hörnet av section 12, Hancock Township. Han gifte sig med Kristina Larsdotter Lundborg  (1844 – 1901). Kristina var född den 2 januari 1844 i Sverige och dog den 6 november 1901 i Carver County. Paret fick två barn: John A. Lundborg (1874 – 1949) och Elfrida Lundborg (1886 – 1908). Till höger en bild på sonen Johannes Lundborg. Andreas dotter Johanna Lundborg född den 21 december 1848 i Tumbergs socken (idag Kullings-Skövde fs.), Västergötland province, Sweden. Hon gifte sig 1869 med Erick Paulson. Paret bosatte sig på det Lundborgska nybygget i West Lake. Ättlingar till familjen äger fortfarande en gård på den plats där Andreas Lundborgs nybygge låg. Andreas son Samuel Andersson Lundborg är född 12 februari 1853 i Tumbergs socken (idag Kullings- Skövde fs.), Västergötland och dog 23 maj 1920 i Carver County, MN. Samuel emigrerade till USA 1861 med sina föräldrar. Under West Lake massakern skottskadades Samuel lindrigt och överlevde. Han gifte sig 1874 med Anna Maria Johnsson Lundborg (1854 – 1916). Hon var född 8 november 1854 i Sverige och dog den 24 januari 1916 i Carver County. Paret fick tre barn, bl.a: Oscar Nathanael Lundborg (1875 – 1892) och Joseph V. Lundborg (1881 – 1950).

Sven Johansson Oman och hans hustru

Christina

Sven är född den 28 juli 1819 i Algutstorps socken (enligt dödsrunan), Västergötland och dog 1908 i East Union i Carver County. Hans hustru var Christina Persdotter och är född 25 oktober 1819  i Nårunga socken (Norunga enligt dödsrunan) i Västergötland och dog 1877 i East Union, Carver County . Sven och hans hustru Christina emigrerade i augusti 1861 till USA med sina barn Anders Petter, född  4 oktober 1851 och Johanna född 21 juli 1854 i Tumbergs socken (idag Kullings-Skövde fs.). Johanna dog i Afton, Washington County vintern 1862-63. De kom till Quebec ombord på fartyget Arendal efter 5 veckor till sjöss. Efter ett kort uppehåll i St. Paul samt i Carver County kom det till West Lake settlement. De skaffade homestead land i section 6 i Arctander township, i Kandiyohi county. Deras mark låg mellan Lundborgs och Brobergs mark. Till höger en bild på Christina och Sven Oman. Anders Petter Oman var son till Sven Oman och föddes den 4 oktober 1851 i Tinnberg, Sverige och dog den 1 december 1936 i Dakota County, Minnesota. Det står födelseort Tinnbergs socken i hans dödsruna (obituary) men det finns ingen Tinnbergs socken. Han emigrerade med sina föräldrar Sven och Christina Oman samt sin syster Johanna i augusti 1861. Under massakern i West lake var Ander Petter hemma med sin syster Johanna medan föräldrarna var på gudstjänsten hemma hos Lundborgs. Vid attacken skyndade sig föräldrarna hem till barnen och hela familjen klarade sig genom att gömma sig i källaren. Efter massakern flyttade familjen till Afton i Washington County och senare vidare till East Union området i Carver County. Anders hjälpte sen sin far bruka jorden på den farm de skaffade i nordöstra delen av section 36 i San Francisco township. Anders Petter var gift med Johanna Oman, född 1843 och dog den 2 december 1925 i Hennepin County, Minnesota. Paret fick följande barn: Oscar E. Oman (1876 – 1879), Albin N. Oman (1877 – 1879), Emil Oman (1880 – 1880), John Oman (1880 – 1880) och Theodor Oman (1880 – 1880) enligt dödsrunan. De personer ovan med socknar markerade med röd färg är de personer som jag har kunnat bekräfta födelseplats och födelseår för i de svenska kyrkböckerna.

West Lake bosättarna i svenska

kyrkböcker

Information om bosättarna i West Lake Settlement i de svenska kyrkböckerna.

Andrew Petersons dagböcker och

indianupproret

Andrew Peterson utvandrade från Östergötland år 1850 och blev nybyggare strax öster om Waconia (Stillwater Lake), Carver County, Minnesota (cirka 5 mil sydväst om Minneapolis). Han förde dagbok mellan 1854 och fram sin död 1898. Vad gäller indianupproret 1862 finns några anteckningar om detta.

Onsdagen den 20 Augusti 1862

”Bläf wi skrämda får indianerna så att wi flytte ut på öna i Klairwaterlake, ok så låg wi der till den 21 om quellen då vi for hem”. En granne meddelade att settlarna var kallade att gå ut och kriga mot indianerna.

Söndagen den 24 Augusti 1862

”Just som wi hade börjat mitingen kom Anders Swanson och sade att wi skulle gå ok kriga emott indianerna. Mitingen bläf uppbruten, ok wi gick war till sitt för att lagå oss till, men sedan gjorde wi upp plats till vidare årder”. Fort till skydd mot indianer byggdes fort i hast nära bosättningar Augusti 1862. Ett fort byggdes i Waconia, 5 km från Andrews gård. Se vidare Andrew Peterson i denna artikel. Chisago County i östra Minnesota, där många svenska nybyggare slog sig ned, berördes inte av indiankriget.