Historia Hans Högman
Copyright © Hans Högman 2017-09-11

Sverige

Den första lagstiftningen i Sverige avseende semesterrätt kom 1938. Enligt denna lag gavs alla anställda rätt till två veckors semester. År 1951 utökades semesterrätten till tre veckor och 1963 till fyra veckor. Den nu gällande lagen är från 1977 (1977:480) och trädde i kraft 1978. Då utökades semesterrätten till fem veckor. Semesterlagen reglerar semesterår, semesterledighet och semesterlön samt semesterersättning. Avtal som ger sämre förmåner för den anställde än vad lagen anger är ogiltiga. Ett semesterår löper från den 1 april till 31 mars efterföljande år. Motsvarande period året före kallas för intjänandeår. Semesterlönen är enligt lag 12 procent av arbetstagarens lön under intjänandeåret. Den som har rätt till mer än 20 dagar semester har rätt att spara överskjutande dagar under fem år och sedan ta ut dem i en sammanhängande ledighet. Då kan man, om det är möjligt för verksamheten, få ihop till en tioveckors semester en gång vart sjätte år. En anställd har rätt att under semesteråret ta ut semesterledighet under ett visst antal semesterdagar med semesterlön i förhållande till hur länge den anställde har arbetat hos arbetsgivaren under intjänandeåret. En arbetsgivare kan i anställningsavtal ge bättre villkor när det gäller semester än minimikraven i semesterlagen eller kollektivavtal. Det är relativt vanligt att anställda idag har 6 veckor eller mer beroende på anställnings- eller kollektivavtal plus betalda officiella helgdagar. I Sverige har vi 9 betalda officiella helgdagar (som inte infaller en söndag). Semesteråret är den tolvmånadersperiod då semesterledigheten skall tas ut och semesterlönen betalas ut. Intjänandeåret är det år då betalda semesterdagar och semesterlön tjänas in. Hur många semesterdagar med lön en anställd har rätt till beräknas på intjänandeåret, det föregående semesteråret. Ett vanligt beräkningssätt enligt tjänstemannaavtalen på den privata sektorn är att den anställde behåller sin ordinarie månadslön och får ett semestertillägg för varje betald semesterdag. I Sverige är det vanligt att man tar ut 3 – 4 veckor i sträck på sommaren, vanligen juni, juli eller augusti. Den allra populäraste månaden är juli då de allra flesta svenskar har sin semester. Lördagar och söndagar räknas normalt inte som semesterdagar.

Antal lagstadgade semesterveckor

1938:  2 veckor 1951:  3 veckor 1963:  4 veckor 1978:  5 veckor

Andra länder

Den lagstiftade semesterrätten vi har i Sverige är ingen självklarhet i alla länder. I Japan till exempel har man bara rätt till 10 dagars betald semester per år. I USA finns igen lagstadgad rätt till semester alls utan rätt till semester regleras via anställningsavtalen. Genomsnittsamerikanen i privat sektor har 10 dagars betald semester and 6 betalda officiella helgdagar. De länder i Europa som garanterar de anställda längst sammanhållande semester är Sverige, Finland, Norge, Danmark och Nederländerna. I Sverige och Finland kan anställda kräva 4 veckors sammanhängande semester. I vissa andra länder garanteras ingen sammanhängande semester alls.

Antal lagstadgade semesterdagar i några olika länder

Tyskland – 30 dagar Frankrike – 30 dagar Danmark – 30 dagar Italien – 28 dagar Sverige – 25 dagar Finland – 25 dagar Nederländerna – 25 dagar Norge – 25 dagar Österrike – 25 dagar Storbritannien – 24,7 dagar Spanien – 25 dagar Irland – 24 dagar Grekland – 23 dagar Portugal – 22 dagar Belgien – 20 dagar Schweiz – 20 dagar Australien – 20 dagar Sverige – 25 dagar Japan – 10 dagar Canada – 10 dagar USA – 0 dagar De ovan uppräknade länderna och dessa länders antal semesterdagar är de lagstadgade semesterdagarna. Anställda i dessa länder kan dock ha fler semesterdagar än så genom anställnings- och kollektivavtal plus betalda officiella helgdagar.

Källor

Wikipedia Nationalencyklopedin, NE Semesterlagen 1977:480 Artikel i DN 20/7 2013

.

 

Svensk semesterrätt - 1900-tal

xxxxxxxx Hist xxxxxxxxx

xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx
Historia Hans Högman
Copyright © Hans Högman 2017-09-11

Sverige

Den första lagstiftningen i Sverige avseende semesterrätt kom 1938. Enligt denna lag gavs alla anställda rätt till två veckors semester. År 1951 utökades semesterrätten till tre veckor och 1963 till fyra veckor. Den nu gällande lagen är från 1977 (1977:480) och trädde i kraft 1978. Då utökades semesterrätten till fem veckor. Semesterlagen reglerar semesterår, semesterledighet och semesterlön samt semesterersättning. Avtal som ger sämre förmåner för den anställde än vad lagen anger är ogiltiga. Ett semesterår löper från den 1 april till 31 mars efterföljande år. Motsvarande period året före kallas för intjänandeår. Semesterlönen är enligt lag 12 procent av arbetstagarens lön under intjänandeåret. Den som har rätt till mer än 20 dagar semester har rätt att spara överskjutande dagar under fem år och sedan ta ut dem i en sammanhängande ledighet. Då kan man, om det är möjligt för verksamheten, få ihop till en tioveckors semester en gång vart sjätte år. En anställd har rätt att under semesteråret ta ut semesterledighet under ett visst antal semesterdagar med semesterlön i förhållande till hur länge den anställde har arbetat hos arbetsgivaren under intjänandeåret. En arbetsgivare kan i anställningsavtal ge bättre villkor när det gäller semester än minimikraven i semesterlagen eller kollektivavtal. Det är relativt vanligt att anställda idag har 6 veckor eller mer beroende på anställnings- eller kollektivavtal plus betalda officiella helgdagar. I Sverige har vi 9 betalda officiella helgdagar (som inte infaller en söndag). Semesteråret är den tolvmånadersperiod då semesterledigheten skall tas ut och semesterlönen betalas ut. Intjänandeåret är det år då betalda semesterdagar och semesterlön tjänas in. Hur många semesterdagar med lön en anställd har rätt till beräknas på intjänandeåret, det föregående semesteråret. Ett vanligt beräkningssätt enligt tjänstemannaavtalen på den privata sektorn är att den anställde behåller sin ordinarie månadslön och får ett semestertillägg för varje betald semesterdag. I Sverige är det vanligt att man tar ut 3 – 4 veckor i sträck på sommaren, vanligen juni, juli eller augusti. Den allra populäraste månaden är juli då de allra flesta svenskar har sin semester. Lördagar och söndagar räknas normalt inte som semesterdagar.

Antal lagstadgade semesterveckor

1938:  2 veckor 1951:  3 veckor 1963:  4 veckor 1978:  5 veckor

Andra länder

Den lagstiftade semesterrätten vi har i Sverige är ingen självklarhet i alla länder. I Japan till exempel har man bara rätt till 10 dagars betald semester per år. I USA finns igen lagstadgad rätt till semester alls utan rätt till semester regleras via anställningsavtalen. Genomsnittsamerikanen i privat sektor har 10 dagars betald semester and 6 betalda officiella helgdagar. De länder i Europa som garanterar de anställda längst sammanhållande semester är Sverige, Finland, Norge, Danmark och Nederländerna. I Sverige och Finland kan anställda kräva 4 veckors sammanhängande semester. I vissa andra länder garanteras ingen sammanhängande semester alls.

Antal lagstadgade semesterdagar i några

olika länder

Tyskland – 30 dagar Frankrike – 30 dagar Danmark – 30 dagar Italien – 28 dagar Sverige – 25 dagar Finland – 25 dagar Nederländerna – 25 dagar Norge – 25 dagar Österrike – 25 dagar Storbritannien – 24,7 dagar Spanien – 25 dagar Irland – 24 dagar Grekland – 23 dagar Portugal – 22 dagar Belgien – 20 dagar Schweiz – 20 dagar Australien – 20 dagar Sverige – 25 dagar Japan – 10 dagar Canada – 10 dagar USA – 0 dagar De ovan uppräknade länderna och dessa länders antal semesterdagar är de lagstadgade semesterdagarna. Anställda i dessa länder kan dock ha fler semesterdagar än så genom anställnings- och kollektivavtal plus betalda officiella helgdagar.

Källor

Wikipedia Nationalencyklopedin, NE Semesterlagen 1977:480 Artikel i DN 20/7 2013

.

 

Svensk semesterrätt

- 1900-tal