Historia Hans Högman
Copyright © Hans Högman 2017-04-13

Svenska emigranter som lyckades väl i USA  (2)

Politiker

John Lind 1854 – 1930

Amerikansk politiker. Född 25 mars 1854 i Kånna socken, Ljungby, Kronobegs län, Småland, död 18 september 1930 i Minneapolis, Minnesota. Han emigrerade med sina föräldrar till USA när han var 13 år gammal år 1867. Deltog i Spansk-amerikanska kriget 1898. Avlade juridisk examen vid Minnesota Law School.  Han slog sig sen ned i New Ulm som jurist. Detta samhälle bestod mest av tyska invandare men Lind lärde sig snart prata tyska lika bra som svenska. Han slog sig även in i politiken och tjänstgjorde som republikansk politiker i United States House of Representatives från 1887 till 1893 samt 1903 till 1905 (då som demokratisk politiker). Han tjänstgjorde även som Minnesotas 14:e guvernör mellan 1899 och 1901. Bilden till högr visar John Lind, 1899.

Magnus Johnson 1871 – 1936

Amerikansk politiker, senator. Född 19 september 1871 i Eds socken i närheten av Karlstad, Värmland, död 13 september 1936 i Litchfield, Minnesota. I Sverige arbetade han som glasblåsarlärling. Han emigrerade till USA med familjen 1891 och de slog sig ned i La Crosse, Wisconsin. De flyttade till Meeker County, Minnesota år 1893. Johnson arbetade som sågverksarbetare och skogshuggare och blev bonde. Han var medlem av Minnesota Farmer-Larbor Party och han satt både i Minnesota House of Representatives och Minnesota Senate innan han blev invald till U.S. Senate. Han satt i senaten mellan 1923 och 1925. Han blev invald i U.S. House of Representatives och tjänade där mellan 1933 och 1935. Han var den förste svenskfödde att sitta i USA:s senat. Bilden till högr visar Magnus Johnson.

Militärer

Ernst Mattias Peter von Vegesack 1820 – 1903

Friherre, generalmajor och riksdagspolitiker. Född 18 juni 1820 i Hemse socken på Gotland, död 12 januari 1903 i Stockholm. År 1840 blev han officer i Gotlands nationalbeväring. År 1842 fick han en tjänst vid Dalregementet. När det amerikanska inbördeskriget (1861 – 1865) bröt ut reste von Vegesack till USA och deltog i kriget mellan 1861 och 1 juni 1863. Han blev kapten vid 58th Ohio Infantry Regiment i Nordstaternas armé 1861 och avancerade till major samma år. Von Vegesack blev sedermera utnämnd till överste vid 20th New York Infantry Regiment. Han erhöll en ”Medal of Honor” för sina insatser i slaget vid Gaines Mill den 27 juni 1862 och visade tapperhet i slaget vid Antietam den 17 september samma år. Han återvände till Sverige 1863 men utnämndes i sin frånvaro år 1866 till brigadgeneral i Nordamerikanska armén, vilket troligen var en slags hedersutnämning. Väl hemma blev han chef för Västerbottens regemente 1864. Han var chef för Hälsinge regemente mellan 1868-1874. År 1884 blev han befordrad till generalmajor. Mellan 1879 och 1887 var han riksdagsledamot för Gotland i första kammaren. Gift 1865 med Edla Amalia Sergel. Bilden till höger visar Ernst von Vegesack i den nordamerikanska arméns uniform.

Charles John Stolbrand 1821 – 1894

Brigadgeneral i Amerikanska armén. Deltog i amerikanska inbördeskriget på nordstatsidan. Född 13 maj 1821 i Össjö socken, i närheten av Ängelholm, Skåne, död 3 februari 1894 i Charleston, South Carolina. [Det förekommer uppgifter om att Stolbrand är född den 11 maj och inte 13 maj vilket är det rätta datumet. Uppgiften om 11 maj kommer bl.a. ifrån en artikel i en svenska dagstidning, Nya Dagligt Allehanda, som infördes i samband med Stolbrands död 1894, vilken dock har fel datum. Se hans notis i födelseboken nedan.] Hans svenska namn var Carl Johan Ståhlbrand. Han var oäkta son till Christina Meuller (Möller). Fadern skall ha varit den adlige Adolf Fredrik Tornérhjelm (1768–1852) på Össjö gård. Carl Johan använde sin moders efternamn Meuller fram till han blev soldat i Sverige. Vid 18-års ålder, 1839, tog han värvning vid Wendes artilleriregemente i Kristianstad där han var artillerikonstapel. Samtidigt tog han efternamnet Ståhlbrand. Han skall ha deltigit som frivillig i dansk-tyska kriget 1848 – 1850. År 1850 tar han avsked från regementet och emigrerar med hustrun Maria Sophia (1825 - 1892) och sonen Adolf (f. 1847) till USA där de slår sig ned i Chicago trakten år 1852 och där han blev en framstående affärsman. I USA tog han sig namnet Charles John Storbrand (alternativ stavning är Stohlbrand). Namnet Carlos John Mueller förekommer också. Bilden till höger visar Charles John Stolbrand. Han var en av initiativtagarna till organiserandet av "Sällskapet Svea", bland Chicagos svenskar 1857 samt var dess ordförande i flera år. Vid amerikanska inbördeskrigets utbrott 1861 samlade han ett antal frivilliga, som utgjorde ett kompani lätt artilleri, där Storbrand ställdes med kaptens rang. Redan efter två månader utnämndes han till major och senare till chef för artilleriet under general John A. Logan. När Logan 1863 övertog kommandot över 15:e armékåren, följde Storbrand med och blev chef för artilleribrigaden, som räknade 10 batterier. Han deltog i ett antal slag och utmärkte sig för stor skicklig taktisk ledning. I januari 1865 utnämndes han till brigadgeneral av President Lincoln. Han bosatte sig senare som plantageägare i South Carolina. Han var politiskt intresserad och hade här olika ämbeten, bl. a. i flera år direktör för statens fängelse. Han sysslade även med mekaniska problem och gjorde flera uppfinningar. Han är begravd på krigskyrkogården Arlington National Cemetery i Virginia.

 

Den svenska utvandringen till USA (5e)

Denna sida:
Avsnittet “I USA” är uppdelad på flera sidor:
Ovan ser vi ett utdrag från Össjö födelsebok (Össjö CI:4 (1815-1856) Bild 35 / sid 29) och visar Carl Johans födelsenotis för torpet Hamburg i Gångved, Össjö sn. Han är född den 13 maj 1821 och döpt den 15 maj. Han är född som oäkta barn och modern är Christina Meuller, 23 år gammal.  Hans Högman, 2014.

Frans Oscar Malmborg 1820 - 1880

Överstelöjtnant i Nordstatsarmén. Född 29 februari 1820 i Rågåkra i Kräklingbo socken på Gotland, död 29 april 1880 i Visby, Gotland. Han var son till kapten Pehr Gustaf Malmborg (1777–1828), som deltog i slaget vid Svensksund 1790 under Gustav III:s ryska krig 1788 – 1790 och där dekorerats med guldmedalj för sina insatser. Oscar Malmborg emigrerade till USA 1846 och deltog i USA:s Mexikanska krig (1846 – 1848). Bilden till höger visar Oscar Malmborg. Mellan 1853 och 1861 arbetade han som immigrationsagent för Illinois Central Railroad. Han reste även till Europa för att värva emigranter till USA. År 1861 utsågs han till vice konsul för Sverige och Norge i Chicago av president Abraham Lincoln. Samma år bröt det amerikanska inbördeskriget (1861 – 1865) ut och han återvände till armén och utnämndes till överstelöjtnant i Nordstatsarmén i 55th Illinois Volunteer Infantry Regiment. Vid slaget Battle of Shiloh 1862 fick han temporärt överta chefskapet över Andra brigaden (Second Brigade) i Fifth Division. I en officiell rapport den 10 april 1862 skrev överste Stuart om Malmborg: "Han uppfattade omedelbart målet med varje rörelse fiende gjorde; han kunde råda mig snabbt och korrekt hur jag skulle använda mina män. Han var uppmärksam, noggrann, modig och oändligt värdefull för mig." År 1863 fick Malmborg överta chefskapet över Andra brigaden. Han var kvar i den positionen fram till 1864 och 1865 befordrades Malmborg till överste i First Veteran Army Corps och fick order att organisera rekryteringen och utbildningen av soldater i Illinois. Han tog avsked den 31 maj 1865. Malmborg gav ut sina memoarer från det Amerikanska inbördeskriget, utgiven i Chicago 1871. Memoarerna tillkom efter uppmuntran av general Sherman och fick namnet Tjensteförteckning. Malmborg blev nästan blind och 1874 återvände han till Sverige och slog sig ned i Visby på Gotland där han levde på sin amerikanska pension. Han avled i Visby den 29 april 1880, 60 år gammal.

Hans Mattson 1832 – 1892/93

Överste och svensk-amerikansk politiker. Född 23 december 1832 i Önnestad socken utanför Kristianstad i Skåne, död 5 mars 1892 eller möjligen 23 december 1893 i Minneapolis, Minnesota. Föräldrar var Mattis Hansson och Elna Larsdotter. År 1849 blev han volontär vid Wendes artilleriregemente. Han emigrerade till USA 1851 och ankom till Boston den 29 juni 1851. Mattson bosatte sig i Vasa Township, Goodhue County, Minnesota. Han var en av de första bosättarna i Vasa Township som först kallades Hans Mattson’s Settlement vilket ändrades först 1855. År 1857 började han studera juridik för att bli jurist. Han var en framgångsrik överste i det amerikanska inbördeskriget för Nordstaterna mellan 1863 och 1865 och utsågs 1869 till Minnesotas statssekreterare (Minnesota Secretary of State), en post som han hade mellan 1870 och 1872 samt 1887 - 1891. Bilden till höger visar Hans Mattson. När inbördeskriget (1861 – 1865) bröt ut skapade Mattson (som var militärt utbildad i Sverige) ett kompani av ett antal frivilliga, mestadels skandinaver. Mattsson utsågs till kapten i detta kompani. År 1863 befordrades han till överste för Third Minnesota Regiment och tjänstgjorde i kriget tills dess slut 1865. Mellan 1867 och 1969 var Mattson sekreterare i Minnesotas immigrationsnämnd och två gånger tjänstgjorde han som statssekreterare i Minnesota. Mellan 1867 och 1969 var Mattson sekreterare i Minnesotas immigrationsnämnd och två gånger tjänstgjorde han som statssekreterare i Minnesota. Mattson återvände till Sverige som representant för Minnesota Immigration Board mellan 1867 och 1868 för att rekrytera nybyggare vilket han lyckades med. Han återvände flera gånger under 1870-talet som emigrationsagent för Northern Pacific Railroad. Dessa besök beskrivs i hans självbiografi Reminiscences (Minnen) som publicerades på både engelska och svenska år 1891. Mattson grundade flera svenska tidningar i Chicago och Minneapolis, bland annat Minnesota Stats Tidning. Mattson bodde större delen av sitt liv i Minneapolis.

John Adolphus Bernard Dahlgren 1809 – 1870

Amerikansk sjöofficer, konteramiral. Född 3 november 1809 i Philadelphia, Pennsylvania, död 12 juli 1870 i Washington DC. Han var son till svensken Bernhard Ulrik Dahlgren, köpman och svensk konsul i Philadelphia. Farfadern John Adolf Dahlgren var från Norrköping, Östergötland. Bilden till höger visar John Dahlgren. John Dahlgrens far avled när John var 15 år och han fick då börja försörja sig själv och värvades av den amerikanska flottan år 1826 som sjökadett. År 1837 blev han löjtnant och 1855 kapten. År 1847 blev han sjöartilleriofficer och tjänstgjorde 1847 på Washington Navy Yard där han etablerade U.S. Navy's Ordnance Department (Sjöartillerikollegiet). Han utvecklade då det amerikanska sjöartilleriet till en mycket hög nivå, särskilt genom konstruktionen av svårt fartygsartilleri ("Dahlgrens kanoner") för USA:s flotta och haubitsar avsedda för kanonbåtarna. År 1862 blev han kommendörkapten och chef för artilleribyrån samt 1863 konteramiral och befälhavare över Sydatlantiska blockadeskadern. Vid sin död år 1870 var han kommendant för örlogsstationen i Washington. Hans biografi, "Memoir of John A. D.", författad av hans änka, Madeleine Vinton Dahlgren, utkom i Boston 1882. Han har även fått en stad uppkallad efter sig, staden Dahlgren i Illinois. Dahlgrens son, överste Ulric Dahlgren (1842 - 1864), dödades vid ett kavalleriattack 1864 vid Richmond, Virginia i sydstaternas huvudstad i ett försök att avrätta Sydstaternas president Jefferson Davis och hans stab. Ett dokument om detta hittades i Ulric Dahlgrens uniform efter att han avlidit. Bilden till höger visar Ulric Dahlgren, här som kapten. John Dahlgrens yngre bror Charles Gustavus Ulrich Dahlgren (1811–1888) stred till skillnad mot John på sydstaternas sida och var där brigadgeneral och chef för 3rd Brigade, Army of Mississippi, som han personligen satt upp. Ytterligare en bror, William Dahlgren, tillbringade en del av kriget i England för nordstaternas räkning för att spionera på sydstaternas agenter som försökte köpa upp krigsförnödenheter i England.

John Ernest Dahlquist 1896 – 1975

General i USA:s armé. Född 12 mars 1896 i Minneapolis, Minnesota, död 30 juli 1975. Johns föräldrar emigrerade till USA från Dalsland. Han deltog under första världskriget i USA:s armé i Europa. Han blev stamanställd i armén 1917. Under andra världskriget tjänstgjorde han som Assistant Chief of Staff i Europa  1942, och senare samma år Assistant Division Commander i 76th Infantry Division. År 1943 blev han chef för 70th Infantry Division och följande år chef over 36th Infantry Division. År 1949 var han chef för third division, i 1st Infantry Division. År 1954 befordrades han till fyrstjärnig general. John Dahlquist var gift med Ruth D. Dahlquist, som av en tillfällighet var född 17 dagar efter honom och dog exakt 17 dagar efter honom. De fick en son Donald John (1923 – 2006). Bilden till höger visar John Dahlquist

Roger W. Hanson 1827 – 1863

Sydstatsgeneral under amerikanska inbördeskriget. Född 27 augusti 1827 i Clark County, Kentucky, död 4 januari 1863. Hans far var svensken Samuel Hanson, en känd advokat och domare som flyttat till Kentucky från Virginia. Hans mamma var Matilda Calloway, dotter till en general. Vid 18-års ålder, 1846, blev Hanson löjtnant vid ett volunteer company som deltog i det sk. American-Mexican War, 1846 - 1848. Efter kriget studerade han juridik i Lexington, Kentucky. År 1853 gifte Hanson sig med Virginia Peters. När det amerikanska inbördeskriget bröt ut 1861 förblev Kentucky en neutral stat och var kvar i Unionen. Hanson blev överste för ett regemente, 2nd Kentucky Infantry Regiment, med sydstatssoldater som han värvade i Lexington, Kentucky. Eftersom nordstaterna hade arméförband i Kentucky kunde inte han återvända dit med sin enhet. Han befordrades till brigadgeneral i december 1862 där hans gamla regemente plus ytterligare ett antal regementen stod under hans befäl. I sitt första slag som general i Murfreesboro, Tennessee, den 2 januari 1863 skadades Hanson allvarligt och dog två dagar senare, 35 år gammal. Bilden till höger visar Roger Hanson

Övriga

Roger Tory Peterson 1908 – 1996

Amerikansk biolog, ornitolog, konstnär och folkbildare. Född den 28 augusti 1908 i Jamestown, New York, död den 28 juli 1996 i Old Lyme, Connecticut. Han var en son till en svensk emigrant vid namn Charles Peterson (Carl Gustaf Petersson). Hans mamma var Henrietta Badar, en tysk emigrant. Charles Peterson föddes den 16 oktober 1868 i Karlstads landsförsamling, Värmland. Föräldrarna till Charles var Nils Peter Petersson och Anna Sofia Petersson Folkert och familjen kom till USA i september 1871. Charles var då tre år gammal. Med på resan var även Charles äldre syster, Alma Sofia. Sedan Charles och Henrietta gift sig flyttade de till Jamestown, NY, där Charles tog tjänst vid en möbelfabrik. Roger Troy Petersons första arbete om fåglar var en artikel, "Notes from field and study", i tidskriften Bird-lore i vilken han rapporterade anekdotiskt om två skådningar från 1925, en karolinagärdsmyg (Thryothorus ludovicianus) och en art av mesfågel, en nordamerikansk tofsmes (Baeolophus). Hans första verk "A Field Guide to the Birds of Eastern and Central North America" publicerades 1934, den första moderna fältguiden. Den första upplagan sålde slut på en vecka, och genomgick sedan sex editioner. Han var medförfatatre till Wild America och medverkade i flera andra amerikanska ansedda naturtidskrifter och fältguider, om allt från mineraler till reptiler. Han utvecklade även Peterson Identification System.
xxxxxxxx Hist xxxxxxxxx

xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx
xxxx Utvandringen xxxxx

xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx

Källreferenser

Källreferenser Överst på sidan
Historia Hans Högman
Copyright © Hans Högman 2017-04-13

Svenska emigranter som

lyckades väl i USA  (2)

Politiker

John Lind 1854 – 1930

Amerikansk politiker. Född 25 mars 1854 i Kånna socken, Ljungby, Kronobegs län, Småland, död 18 september 1930 i Minneapolis, Minnesota. Han emigrerade med sina föräldrar till USA när han var 13 år gammal år 1867. Deltog i Spansk-amerikanska kriget 1898. Avlade juridisk examen vid Minnesota Law School. Han slog sig sen ned i New Ulm som jurist. Detta samhälle bestod mest av tyska invandare men Lind lärde sig snart prata tyska lika bra som svenska. Han slog sig även in i politiken och tjänstgjorde som republikansk politiker i United States House of Representatives från 1887 till 1893 samt 1903 till 1905 (då som demokratisk politiker). Han tjänstgjorde även som Minnesotas 14:e guvernör mellan 1899 och 1901. Bilden till högr visar John Lind, 1899.

Magnus Johnson 1871 – 1936

Amerikansk politiker, senator. Född 19 september 1871 i Eds socken i närheten av Karlstad, Värmland, död 13 september 1936 i Litchfield, Minnesota. I Sverige arbetade han som glasblåsarlärling. Han emigrerade till USA med familjen 1891 och de slog sig ned i La Crosse, Wisconsin. De flyttade till Meeker County, Minnesota år 1893. Johnson arbetade som sågverksarbetare och skogshuggare och blev bonde. Han var medlem av Minnesota Farmer- Larbor Party och han satt både i Minnesota House of Representatives och Minnesota Senate innan han blev invald till U.S. Senate. Han satt i senaten mellan 1923 och 1925. Han blev invald i U.S. House of Representatives och tjänade där mellan 1933 och 1935. Han var den förste svenskfödde att sitta i USA:s senat. Bilden till högr visar Magnus Johnson.

Militärer

Ernst Mattias Peter von Vegesack 1820 –

1903

Friherre, generalmajor och riksdagspolitiker. Född 18 juni 1820 i Hemse socken på Gotland, död 12 januari 1903 i Stockholm. År 1840 blev han officer i Gotlands nationalbeväring. År 1842 fick han en tjänst vid Dalregementet. När det amerikanska inbördeskriget (1861 – 1865) bröt ut reste von Vegesack till USA och deltog i kriget mellan 1861 och 1 juni 1863. Han blev kapten vid 58th Ohio Infantry Regiment i Nordstaternas armé 1861 och avancerade till major samma år. Von Vegesack blev sedermera utnämnd till överste vid 20th New York Infantry Regiment. Han erhöll en ”Medal of Honor” för sina insatser i slaget vid Gaines Mill den 27 juni 1862 och visade tapperhet i slaget vid Antietam den 17 september samma år. Han återvände till Sverige 1863 men utnämndes i sin frånvaro år 1866 till brigadgeneral i Nordamerikanska armén, vilket troligen var en slags hedersutnämning. Väl hemma blev han chef för Västerbottens regemente 1864. Han var chef för Hälsinge regemente mellan 1868-1874. År 1884 blev han befordrad till generalmajor. Mellan 1879 och 1887 var han riksdagsledamot för Gotland i första kammaren. Gift 1865 med Edla Amalia Sergel. Bilden till höger visar Ernst von Vegesack i den nordamerikanska arméns uniform.

Charles John Stolbrand 1821 – 1894

Brigadgeneral i Amerikanska armén. Deltog i amerikanska inbördeskriget på nordstatsidan. Född 13 maj 1821 i Össjö socken, i närheten av Ängelholm, Skåne, död 3 februari 1894 i Charleston, South Carolina. [Det förekommer uppgifter om att Stolbrand är född den 11 maj och inte 13 maj vilket är det rätta datumet. Uppgiften om 11 maj kommer bl.a. ifrån en artikel i en svenska dagstidning, Nya Dagligt Allehanda, som infördes i samband med Stolbrands död 1894, vilken dock har fel datum. Se hans notis i födelseboken nedan.] Hans svenska namn var Carl Johan Ståhlbrand. Han var oäkta son till Christina Meuller (Möller). Fadern skall ha varit den adlige Adolf Fredrik Tornérhjelm (1768–1852) på Össjö gård. Carl Johan använde sin moders efternamn Meuller fram till han blev soldat i Sverige. Vid 18-års ålder, 1839, tog han värvning vid Wendes artilleriregemente i Kristianstad där han var artillerikonstapel. Samtidigt tog han efternamnet Ståhlbrand. Han skall ha deltigit som frivillig i dansk-tyska kriget 1848 – 1850. År 1850 tar han avsked från regementet och emigrerar med hustrun Maria Sophia (1825 - 1892) och sonen Adolf (f. 1847) till USA där de slår sig ned i Chicago trakten år 1852 och där han blev en framstående affärsman. I USA tog han sig namnet Charles John Storbrand (alternativ stavning är Stohlbrand). Namnet Carlos John Mueller förekommer också. Bilden till höger visar Charles John Stolbrand. Han var en av initiativtagarna till organiserandet av "Sällskapet Svea", bland Chicagos svenskar 1857 samt var dess ordförande i flera år. Vid amerikanska inbördeskrigets utbrott 1861 samlade han ett antal frivilliga, som utgjorde ett kompani lätt artilleri, där Storbrand ställdes med kaptens rang. Redan efter två månader utnämndes han till major och senare till chef för artilleriet under general John A. Logan. När Logan 1863 övertog kommandot över 15:e armékåren, följde Storbrand med och blev chef för artilleribrigaden, som räknade 10 batterier. Han deltog i ett antal slag och utmärkte sig för stor skicklig taktisk ledning. I januari 1865 utnämndes han till brigadgeneral av President Lincoln. Han bosatte sig senare som plantageägare i South Carolina. Han var politiskt intresserad och hade här olika ämbeten, bl. a. i flera år direktör för statens fängelse. Han sysslade även med mekaniska problem och gjorde flera uppfinningar. Han är begravd på krigskyrkogården Arlington National Cemetery i Virginia.

 

Den svenska utvandringen

till USA (5e)

Ovan ser vi ett utdrag från Össjö födelsebok (Össjö CI:4 (1815-1856) Bild 35 / sid 29) och visar Carl Johans födelsenotis för torpet Hamburg i Gångved, Össjö sn. Han är född den 13 maj 1821 och döpt den 15 maj. Han är född som oäkta barn och modern är Christina Meuller, 23 år gammal.  Hans Högman, 2014.

Frans Oscar Malmborg 1820 - 1880

Överstelöjtnant i Nordstatsarmén. Född 29 februari 1820 i Rågåkra i Kräklingbo socken på Gotland, död 29 april 1880 i Visby, Gotland. Han var son till kapten Pehr Gustaf Malmborg (1777–1828), som deltog i slaget vid Svensksund 1790 under Gustav III:s ryska krig 1788 – 1790 och där dekorerats med guldmedalj för sina insatser. Oscar Malmborg emigrerade till USA 1846 och deltog i USA:s Mexikanska krig (1846 – 1848). Bilden till höger visar Oscar Malmborg. Mellan 1853 och 1861 arbetade han som immigrationsagent för Illinois Central Railroad. Han reste även till Europa för att värva emigranter till USA. År 1861 utsågs han till vice konsul för Sverige och Norge  i Chicago av president Abraham Lincoln. Samma år bröt det amerikanska inbördeskriget (1861 – 1865) ut och han återvände till armén och utnämndes till överstelöjtnant i Nordstatsarmén i 55th Illinois Volunteer Infantry Regiment. Vid slaget Battle of Shiloh 1862 fick han temporärt överta chefskapet över Andra brigaden (Second Brigade) i Fifth Division. I en officiell rapport den 10 april 1862 skrev överste Stuart om Malmborg: "Han uppfattade omedelbart målet med varje rörelse fiende gjorde; han kunde råda mig snabbt och korrekt hur jag skulle använda mina män. Han var uppmärksam, noggrann, modig och oändligt värdefull för mig." År 1863 fick Malmborg överta chefskapet över Andra brigaden. Han var kvar i den positionen fram till 1864 och 1865 befordrades Malmborg till överste i First Veteran Army Corps och fick order att organisera rekryteringen och utbildningen av soldater i Illinois. Han tog avsked den 31 maj 1865. Malmborg gav ut sina memoarer från det Amerikanska inbördeskriget, utgiven i Chicago 1871. Memoarerna tillkom efter uppmuntran av general Sherman och fick namnet Tjensteförteckning. Malmborg blev nästan blind och 1874 återvände han till Sverige och slog sig ned i Visby på Gotland där han levde på sin amerikanska pension. Han avled i Visby den 29 april 1880, 60 år gammal.

Hans Mattson 1832 – 1892/93

Överste och svensk-amerikansk politiker. Född 23 december 1832 i Önnestad socken utanför Kristianstad i Skåne, död 5 mars 1892 eller möjligen 23 december 1893 i Minneapolis, Minnesota. Föräldrar var Mattis Hansson och Elna Larsdotter. År 1849 blev han volontär vid Wendes artilleriregemente. Han emigrerade till USA 1851  och ankom till Boston den 29 juni 1851. Mattson bosatte sig i Vasa Township, Goodhue County, Minnesota. Han var en av de första bosättarna i Vasa Township som först kallades Hans Mattson’s Settlement vilket ändrades först 1855. År 1857 började han studera juridik för att bli jurist. Han var en framgångsrik överste i det amerikanska inbördeskriget för Nordstaterna mellan 1863 och 1865 och utsågs 1869 till Minnesotas statssekreterare (Minnesota Secretary of State), en post som han hade mellan 1870 och 1872 samt 1887 - 1891. Bilden till höger visar Hans Mattson. När inbördeskriget (1861 – 1865) bröt ut skapade Mattson (som var militärt utbildad i Sverige) ett kompani av ett antal frivilliga, mestadels skandinaver. Mattsson utsågs till kapten i detta kompani. År 1863 befordrades han till överste för Third Minnesota Regiment och tjänstgjorde i kriget tills dess slut 1865. Mellan 1867 och 1969 var Mattson sekreterare i Minnesotas immigrationsnämnd och två gånger tjänstgjorde han som statssekreterare i Minnesota. Mellan 1867 och 1969 var Mattson sekreterare i Minnesotas immigrationsnämnd och två gånger tjänstgjorde han som statssekreterare i Minnesota. Mattson återvände till Sverige som representant för Minnesota Immigration Board mellan 1867 och 1868 för att rekrytera nybyggare vilket han lyckades med. Han återvände flera gånger under 1870-talet som emigrationsagent för Northern Pacific Railroad. Dessa besök beskrivs i hans självbiografi Reminiscences (Minnen) som publicerades på både engelska och svenska år 1891. Mattson grundade flera svenska tidningar i Chicago och Minneapolis, bland annat Minnesota Stats Tidning. Mattson bodde större delen av sitt liv i Minneapolis.

John Adolphus Bernard Dahlgren 1809 – 1870

Amerikansk sjöofficer, konteramiral. Född 3 november 1809 i Philadelphia, Pennsylvania, död 12 juli 1870 i Washington DC. Han var son till svensken Bernhard Ulrik Dahlgren, köpman och svensk konsul i Philadelphia. Farfadern John Adolf Dahlgren var från Norrköping, Östergötland. Bilden till höger visar John Dahlgren. John Dahlgrens far avled när John var 15 år och han fick då börja försörja sig själv och värvades av den amerikanska flottan år 1826 som sjökadett. År 1837 blev han löjtnant och 1855 kapten. År 1847 blev han sjöartilleriofficer och tjänstgjorde 1847 på Washington Navy Yard där han etablerade U.S. Navy's Ordnance Department (Sjöartillerikollegiet). Han utvecklade då det amerikanska sjöartilleriet till en mycket hög nivå, särskilt genom konstruktionen av svårt fartygsartilleri ("Dahlgrens kanoner") för USA:s flotta och haubitsar avsedda för kanonbåtarna. År 1862 blev han kommendörkapten och chef för artilleribyrån samt 1863 konteramiral och befälhavare över Sydatlantiska blockadeskadern. Vid sin död år 1870 var han kommendant för örlogsstationen i Washington. Hans biografi, "Memoir of John A. D.", författad av hans änka, Madeleine Vinton Dahlgren, utkom i Boston 1882. Han har även fått en stad uppkallad efter sig, staden Dahlgren i Illinois. Dahlgrens son, överste Ulric Dahlgren (1842 - 1864), dödades vid ett kavalleriattack 1864 vid Richmond, Virginia i sydstaternas huvudstad i ett försök att avrätta Sydstaternas president Jefferson Davis och hans stab. Ett dokument om detta hittades i Ulric Dahlgrens uniform efter att han avlidit. Bilden till höger visar Ulric Dahlgren, här som kapten. John Dahlgrens yngre bror Charles Gustavus Ulrich Dahlgren (1811–1888) stred till skillnad mot John på sydstaternas sida och var där brigadgeneral och chef för 3rd Brigade, Army of Mississippi, som han personligen satt upp. Ytterligare en bror, William Dahlgren, tillbringade en del av kriget i England för nordstaternas räkning för att spionera på sydstaternas agenter som försökte köpa upp krigsförnödenheter i England.

John Ernest Dahlquist 1896 – 1975

General i USA:s armé. Född 12 mars 1896 i Minneapolis, Minnesota, död 30 juli 1975. Johns föräldrar emigrerade till USA från Dalsland. Han deltog under första världskriget i USA:s armé i Europa. Han blev stamanställd i armén 1917. Under andra världskriget tjänstgjorde han som Assistant Chief of Staff i Europa 1942, och senare samma år Assistant Division Commander i 76th Infantry Division. År 1943 blev han chef för 70th Infantry Division och följande år chef over 36th Infantry Division. År 1949 var han chef för third division, i 1st Infantry Division. År 1954 befordrades han till fyrstjärnig general. John Dahlquist var gift med Ruth D. Dahlquist, som av en tillfällighet var född 17 dagar efter honom och dog exakt 17 dagar efter honom. De fick en son Donald John (1923 – 2006). Bilden till höger visar John Dahlquist

Roger W. Hanson 1827 – 1863

Sydstatsgeneral under amerikanska inbördeskriget. Född 27 augusti 1827 i Clark County, Kentucky, död 4 januari 1863. Hans far var svensken Samuel Hanson, en känd advokat och domare som flyttat till Kentucky från Virginia. Hans mamma var Matilda Calloway, dotter till en general. Vid 18-års ålder, 1846, blev Hanson löjtnant vid ett volunteer company som deltog i det sk. American-Mexican War, 1846 - 1848. Efter kriget studerade han juridik i Lexington, Kentucky. År 1853 gifte Hanson sig med Virginia Peters. När det amerikanska inbördeskriget bröt ut 1861 förblev Kentucky en neutral stat och var kvar i Unionen. Hanson blev överste för ett regemente, 2nd Kentucky Infantry Regiment, med sydstatssoldater som han värvade i Lexington, Kentucky. Eftersom nordstaterna hade arméförband i Kentucky kunde inte han återvända dit med sin enhet. Han befordrades till brigadgeneral i december 1862 där hans gamla regemente plus ytterligare ett antal regementen stod under hans befäl. I sitt första slag som general i Murfreesboro, Tennessee, den 2 januari 1863 skadades Hanson allvarligt och dog två dagar senare, 35 år gammal. Bilden till höger visar Roger Hanson

Övriga

Roger Tory Peterson 1908 – 1996

Amerikansk biolog, ornitolog, konstnär och folkbildare. Född den 28 augusti 1908 i Jamestown, New York, död den 28 juli 1996 i Old Lyme, Connecticut. Han var en son till en svensk emigrant vid namn Charles Peterson (Carl Gustaf Petersson). Hans mamma var Henrietta Badar, en tysk emigrant. Charles Peterson föddes den 16 oktober 1868 i Karlstads landsförsamling, Värmland. Föräldrarna till Charles var Nils Peter Petersson och Anna Sofia Petersson Folkert och familjen kom till USA i september 1871. Charles var då tre år gammal. Med på resan var även Charles äldre syster, Alma Sofia. Sedan Charles och Henrietta gift sig flyttade de till Jamestown, NY, där Charles tog tjänst vid en möbelfabrik. Roger Troy Petersons första arbete om fåglar var en artikel, "Notes from field and study", i tidskriften Bird- lore i vilken han rapporterade anekdotiskt om två skådningar från 1925, en karolinagärdsmyg (Thryothorus ludovicianus) och en art av mesfågel, en nordamerikansk tofsmes (Baeolophus). Hans första verk "A Field Guide to the Birds of Eastern and Central North America" publicerades 1934, den första moderna fältguiden. Den första upplagan sålde slut på en vecka, och genomgick sedan sex editioner. Han var medförfatatre till Wild America och medverkade i flera andra amerikanska ansedda naturtidskrifter och fältguider, om allt från mineraler till reptiler. Han utvecklade även Peterson Identification System.

Källreferenser

Källreferenser Överst på sidan