Copyright © Hans Högman 2018-02-20
Svenska militära ordnar
och tapperhetsmedaljer
Ordnar och tapperhetsmedaljer i
fält och till sjöss
1. Ordnar
Ordnar utgör en möjlighet för staten att belöna
personer som gjort Sverige stora tjänster såväl i krig
som under fred. De svenska förtjänstordnarna
tillkom relativt sent jämfört med motsvarande
ordnar i övriga Europa.
Svärdsorden
Officerare kunde militärt bli belönad för tapperhet i
fält och till sjöss med Kungl. Svärdsorden.
Svärdsorden instiftades 1748 av Fredrik I och hade
från början 2 grader (kommendör och riddare) men
fick senare 5 stycken grader:
1.
Kommendör med stora korset (1772)
2.
Kommendör av 1. klass (1873)
3.
Kommendör (ursprungligen lika med storkors)
4.
Riddare av 1. klass (1889)
5.
Riddare
Svärdsorden utdelas till officerare för tapperhet och
framstående tjänst i krigstid samt för långvarig och
gagnande verksamhet i krigsmakten i fredstid.
Ordenskorset är av maltesertyp vars centrum utgörs
av en blå emaljskiva med ett svärd omgivet av
Sveriges Tre Kronor. Riddare av Svärdsorden
förkortas RSO och kommendör KSO.
Som en särskild värdighet, som endast kan utdelas
då Sverige är i krig, instiftade Gustav III år 1788
Riddare med stora korset, uppdelad 1814 i två
klasser, Riddare med stora korset av första klass och
Riddare med stora korset. Storkorset har en
tillhörande kedja.
År 1850 kompletterades Svärdsorden med
Svärdstecknet och Svärdsmedaljen.
Svärdstecknet tilldelades underofficerare och
svärdsmedaljen till underbefäl (motsvarande).
Svärdstecknet tilldelades underofficerare med minst
16 års tjänst varav sex som underofficer. Innehavare
kallas svärdsman. För att komma i fråga för
svärdsmedaljen måste man ha minst 16 års
tjänstgörings tid.
Nuvarande statuter är från 1952, då Svärdsordens
krigskors tillkom. Ordensbandet är gult med breda
blå sidoränder. Svärdsordens krigskors har tre
klasser: guld, silver och brons. Krigskorset har
samma band som Svärdsorden med ett litet
upprättstående svärd i medaljens metall.
Fler Bilder på svärdsorden (Kungl. Hovstaterna -
scrolla ned till Svärdsorden och klicka på bilden för
att förstora den).
Svärdsorden är vilande sedan 1975. Efter beslut i
Riksdagen utdelas från och med 1975 inte längre
några förtjänstordnar till svenska medborgare.
Däremot kan svenska förtjänstordnar utdelas till
utländska medborgare.
Av de fyra förtjänstordnarna behölls 1975
Serafimerorden och Nordstjärneorden, medan
Svärdsorden och Vasaorden lades i vila.
2. Medaljer
En tapperhetsmedalj är ett utmärkelsetecken i form
av medalj i band utdelad för tapperhet i strid.
Vid sidan av ordnar, som endast kunde tilldelas
officerare, tillkom i slutet av 1700-talet
belöningstecken för underofficerare/underbefäl och
manskap.
Gustav III instiftade den 28 maj 1789 medaljerna:
•
För tapperhet i fält
•
För tapperhet till sjöss
I samband med ryska kriget 1788 – 1790 instiftade
även Gustav III år 1790 Fredrikshamns- och
Svensksundsmedaljerna i två storlekar. De tillkom i
minne av de segerrika sjöslagen vid dessa platser. Se
nedan.
Tapperhetsmedaljerna var från början enbart i silver,
men finns från 1806 i två klasser, i guld respektive
silver.
Tapperhetsmedaljen för underofficerare var
präglade i silver och på ena sidan inskriften ”För
tapperhet i Fält” respektive ”För tapperhet till sjöss”. På
den andra sidan fanns från 1809 svärdsordens
riddartecken.
Under Gustav IV tillkom en motsvarande medalj i
guld för officerare.
•
För tapperhet i fält från 1809
Bilder: (Jonas Arnell): scrolla ned till
tapperhetsmedaljerna (eller sök på "tapperhet") och
klicka på bilderna att förstora dem)
Enligt en generalorder från den 26 december 1809
skulle underofficerare (men ej manskapet) ständigt
bära tilldelad medalj, från 1819 med ett sidenband
tillhälften blått och till hälften gult. Alla medaljörer
erhöll nya sidenband vid varje årsskifte.
Graden av tapperhet som krävdes för att bli tilldelad
tapperhetsmedalj stod i proportion till medaljörens
erhållna skador. Den som klarade striden utan
blessyrer kunde ändå erhålla tapperhetsmedalj men
då måste modet och tapperheten kunna bevisas,
helst med vittnen.
Under Carl XIV Johan tillkom en bestämmelse som
gjorde att medaljörerna fick en särskild årlig pension.
Ordnarna ska återlämnas vid innehavarens död
medan medaljerna oftast får behållas.
Fredrikshamns- och Svensksundsmedaljerna
Svensksundsmedaljen är ett samlingsnamn för de tre
medaljer, som Gustav III lät prägla efter segrarna vid
Fredrikshamn och Svensksund 1790.
De tre medaljerna var;
1.
en för segern vid Fredrikshamn
2.
en för segern vid Svensksund
3.
en för de som deltog vid båda slagen
Svensksundsmedaljen präglades med anledning av
svenska skärgårdsflottans seger över den ryska vid
Svensksund den 9 - 10 Juli 1790 och segern vid
Fredrikshamn den 15 Maj 1790.
Medaljerna delades ut i två storlekar:
•
12:e storleken i guld att bäras i kedja om halsen
åt officerare som tjänat som divisionschefer
eller innehaft tjänst som kungens adjutant
•
7:e storleken i silver eller guld åt övriga
officerare som deltagit i slagen att bäras i
guldlänkar i tredje knapphålet
Medaljen utdelades som en orden till alla de
officerare vid sjö- och landstaten, som var
närvarande vid detta sjöslag. Medaljen bars även av
Gustaf III.
Medaljen är oval till formen och vilar på ett ankare.
Ovalen visar på åtsidan segergudinnan Victoria
stående på stäven av ett fartyg med en svensk
örlogsflagga hissad, hållandes i sina händer
lagerkransar. På däck samt i vattnet kan man se en
sjunkande rysk örlogsflagga. Ovalen har en kantbård
i pärlstav.
Frånsidan har även den en kantbård av pärlstav samt
en sentens omgiven av av en lagerkrans, sentens
säger;
•
Svensksundsmedaljen:
53 FIENTELIGE
FARTYG ERÖFRADE DEN 9 JULII 1790
•
Fredrikshamnsmedaljen:
40 FIENTELIGE
FARTYG ERÖFRADE DEN 15 MAII 1790
•
Kombinationsmedaljen:
40 FIENTELIGE
FARTYG ERÖFRADE DEN 15 MAII OCH 53 DEN 9
JULII 1790
Ytterligare en medalj präglades under Gustav III:s
ryska krig, det sk. Hoglandstecknet. Det var ett
förtjänsttecken instiftat av hertig Karl (senare Karl
XIII), som förde befälet i slaget vid Hogland 1788.
Tecknet, som har två grader, tilldelades dem som
under slaget utmärkt sig "för särdeles tapperhet", i
första hand underofficerare och manskap.
Kommendör av
svärdsorden, KSO
Riddare av svärdsorden,
RSO
Fredrikshamnsmedaljen, fram- och baksida.
Källor
•
Wikipedia
•
"Om tapperhetsmedaljer till underofficerare och
manskap", Birgitta Törnell, 1963.
•
Nationalencyklopedin
•
Hovstaterna
•
Nordisk familjeordbok, 1800-talsutgåvan
Överst på sidan
Drottningholmsmedaljen
Drottningholmsmedaljen eller Hederstecknet för
grenadjärer är en medalj som Gustav IV Adolf
instiftade år 1799 för den upplösta vaktbataljonen
(grenadjärer) på Drottningholm ”som tack för trogen
tjänst”.
Bataljonen bildades av Gustav IV Adolf som ett
palatsgarde på Drottningholms slott hösten 1798
och bestod av 250 soldater som benämndes
grenadjärer. Soldaterna rekryterades via en order
som sändes till 13 regementen om att avstå ett visst
antal soldater till palatsgardet.
Gardets namn var Konungens Egen Grenadier
Batallion och ansvarade för vakttjänsten vid slottet.
Vaktstyrkan försågs även med särskilda uniformer.
Bataljonen upplöstes redan efter ett år, nämligen
den 30 september 1799. Till grenadjärerna i den
upplösta bataljonen lät Gustav Adolf prägla
fyrkantiga medaljer av silver ”som tack för trogen
tjänst att bäras i mörkrött band på venstra sidan av
bröstet”. Medaljen skulle gå i arv och bäras av
mottagarnas äldsta söner och deras söner o.s.v.
Formen på medaljen var kvadratiskt vilket var
ovanligt.
På ena sidan av medaljen fanns Georgs korset
omgiven av kungliga kronor. På andra sidan fanns
texten “AF GUSTAF IV ADOLPH FÖR TROGEN TJENST
1799”.
Efter att Gustav IV Adolf avsattes i en statskupp 1809
var det inte populärt att bära en medalj med den
avsatte kungens namn varför nya medaljer
präglades där namnet Gustav Adolf var utbytt mot
det mer anonyma ”Konungen”.
Drottningholmsmedaljen med fram- och baksida.