Militaria Hans Högman
Copyright © Hans Högman 2018-02-20

Svenska militära ordnar och tapperhetsmedaljer

 

Ordnar och tapperhetsmedaljer i fält och till sjöss

1. Ordnar   

Ordnar utgör en möjlighet för staten att belöna personer som gjort Sverige stora tjänster såväl i krig som under fred. De svenska förtjänstordnarna tillkom relativt sent jämfört med motsvarande ordnar i övriga Europa.

Svärdsorden

Officerare kunde militärt bli belönad för tapperhet i fält och till sjöss med Kungl. Svärdsorden. Svärdsorden instiftades 1748 av Fredrik I och hade från början 2 grader (kommendör och riddare) men fick senare 5 stycken grader: 1. Kommendör med stora korset (1772) 2. Kommendör av 1. klass (1873) 3. Kommendör (ursprungligen lika med storkors) 4. Riddare av 1. klass (1889) 5. Riddare Svärdsorden utdelas till officerare för tapperhet och framstående tjänst i krigstid samt för långvarig och gagnande verksamhet i krigsmakten i fredstid. Ordenskorset är av maltesertyp vars centrum utgörs av en blå emaljskiva med ett svärd omgivet av Sveriges Tre Kronor. Riddare av Svärdsorden förkortas RSO och kommendör KSO. Som en särskild värdighet, som endast kan utdelas då Sverige är i krig, instiftade Gustav III år 1788 Riddare med stora korset, uppdelad 1814 i två klasser, Riddare med stora korset av första klass och Riddare med stora korset. Storkorset har en tillhörande kedja.  År 1850 kompletterades Svärdsorden med Svärdstecknet och Svärdsmedaljen. Svärdstecknet tilldelades underofficerare och svärdsmedaljen till underbefäl (motsvarande). Svärdstecknet tilldelades underofficerare med minst 16 års tjänst varav sex som underofficer. Innehavare kallas svärdsman. För att komma i fråga för svärdsmedaljen måste man ha minst 16 års tjänstgörings tid. Nuvarande statuter är från 1952, då Svärdsordens krigskors tillkom. Ordensbandet är gult med breda blå sidoränder. Svärdsordens krigskors har tre klasser: guld, silver och brons. Krigskorset har samma band som Svärdsorden med ett litet upprättstående svärd i medaljens metall. Fler Bilder på svärdsorden (Kungl. Hovstaterna - scrolla ned till Svärdsorden och klicka på bilden för att förstora den). Svärdsorden är vilande sedan 1975. Efter beslut i Riksdagen utdelas från och med 1975 inte längre några förtjänstordnar till svenska medborgare. Däremot kan svenska förtjänstordnar utdelas till utländska medborgare. Av de fyra förtjänstordnarna behölls 1975 Serafimerorden och Nordstjärneorden, medan Svärdsorden och Vasaorden lades i vila.

 

 
xxxx Mil xxxxx
 
xxxxxxxxxxxxx

2. Medaljer

En tapperhetsmedalj är ett utmärkelsetecken i form av medalj i band utdelad för tapperhet i strid. Vid sidan av ordnar, som endast kunde tilldelas officerare, tillkom i slutet av 1700-talet belöningstecken för underofficerare/underbefäl och manskap. Gustav III instiftade den 28 maj 1789 medaljerna: För tapperhet i fält För tapperhet till sjöss  I samband med ryska kriget 1788 – 1790 instiftade även Gustav III år 1790 Fredrikshamns- och Svensksundsmedaljerna i två storlekar. De tillkom i minne av de segerrika sjöslagen vid dessa platser. Se nedan. Tapperhetsmedaljerna var från början enbart i silver, men finns från 1806 i två klasser, i guld respektive silver. Tapperhetsmedaljen för underofficerare var präglade i silver och på ena sidan inskriften ”För tapperhet i Fält” respektive ”För tapperhet till sjöss”. På den andra sidan fanns från 1809 svärdsordens riddartecken. Under Gustav IV tillkom en motsvarande medalj i guld för officerare.   För tapperhet i fält från 1809 Bilder: (Jonas Arnell): scrolla ned till tapperhetsmedaljerna (eller sök på "tapperhet") och klicka på bilderna att förstora dem) Enligt en generalorder från den 26 december 1809 skulle underofficerare (men ej manskapet) ständigt bära tilldelad medalj, från 1819 med ett sidenband tillhälften blått och till hälften gult. Alla medaljörer erhöll nya sidenband vid varje årsskifte. Graden av tapperhet som krävdes för att bli tilldelad tapperhetsmedalj stod i proportion till medaljörens erhållna skador. Den som klarade striden utan blessyrer kunde ändå erhålla tapperhetsmedalj men då måste modet och tapperheten kunna bevisas, helst med vittnen. Under Carl XIV Johan tillkom en bestämmelse som gjorde att medaljörerna fick en särskild årlig pension. Ordnarna ska återlämnas vid innehavarens död medan medaljerna oftast får behållas.

Fredrikshamns- och Svensksundsmedaljerna

Svensksundsmedaljen är ett samlingsnamn för de tre medaljer, som Gustav III lät prägla efter segrarna vid Fredrikshamn och Svensksund 1790. De tre medaljerna var; 1. en för segern vid Fredrikshamn 2. en för segern vid Svensksund 3. en för de som deltog vid båda slagen Svensksundsmedaljen präglades med anledning av svenska skärgårdsflottans seger över den ryska vid Svensksund den 9 - 10 Juli 1790 och segern vid Fredrikshamn den 15 Maj 1790. Medaljerna delades ut i två storlekar: 12:e storleken i guld att bäras i kedja om halsen åt officerare som tjänat som divisionschefer eller innehaft tjänst som kungens adjutant 7:e storleken i silver eller guld åt övriga officerare som deltagit i slagen att bäras i guldlänkar i tredje knapphålet Medaljen utdelades som en orden till alla de officerare vid sjö- och landstaten, som var närvarande vid detta sjöslag. Medaljen bars även av Gustaf  III. Medaljen är oval till formen och vilar på ett ankare. Ovalen visar på åtsidan segergudinnan Victoria stående på stäven av ett fartyg med en svensk örlogsflagga hissad, hållandes i sina händer lagerkransar. På däck samt i vattnet kan man se en sjunkande rysk örlogsflagga. Ovalen har en kantbård i pärlstav. Frånsidan har även den en kantbård av pärlstav samt en sentens omgiven av av en lagerkrans, sentens säger; Svensksundsmedaljen: 53 FIENTELIGE FARTYG ERÖFRADE DEN 9 JULII 1790 Fredrikshamnsmedaljen: 40 FIENTELIGE FARTYG ERÖFRADE DEN 15 MAII 1790 Kombinationsmedaljen: 40 FIENTELIGE FARTYG ERÖFRADE DEN 15 MAII OCH 53 DEN 9 JULII 1790 Ytterligare en medalj präglades under Gustav III:s ryska krig, det sk. Hoglandstecknet. Det var ett förtjänsttecken instiftat av hertig Karl (senare Karl XIII), som förde befälet i slaget vid Hogland 1788. Tecknet, som har två grader, tilldelades dem som under slaget utmärkt sig "för särdeles tapperhet", i första hand underofficerare och manskap.  
Kommendör av svärdsorden, KSO
Riddare av svärdsorden, RSO
Fredrikshamnsmedaljen, fram- och baksida.

Källor

Wikipedia "Om tapperhetsmedaljer till underofficerare och manskap", Birgitta Törnell, 1963. Nationalencyklopedin Hovstaterna Nordisk familjeordbok, 1800-talsutgåvan Överst på sidan

Drottningholmsmedaljen

 Drottningholmsmedaljen eller Hederstecknet för grenadjärer är en medalj som Gustav IV Adolf instiftade år 1799 för den upplösta vaktbataljonen (grenadjärer) på Drottningholm ”som tack för trogen tjänst”. Bataljonen bildades av Gustav IV Adolf som ett palatsgarde på Drottningholms slott hösten 1798 och bestod av 250 soldater som benämndes grenadjärer. Soldaterna rekryterades via en order som sändes till 13 regementen om att avstå ett visst antal soldater till palatsgardet. Gardets namn var Konungens Egen Grenadier Batallion och ansvarade för vakttjänsten vid slottet. Vaktstyrkan försågs även med särskilda uniformer. Bataljonen upplöstes redan efter ett år, nämligen den 30 september 1799. Till grenadjärerna i den upplösta bataljonen lät Gustav Adolf prägla fyrkantiga medaljer av silver ”som tack för trogen tjänst att bäras i mörkrött band på venstra sidan av bröstet”. Medaljen skulle gå i arv och bäras av mottagarnas äldsta söner och deras söner o.s.v. Formen på medaljen var kvadratiskt vilket var ovanligt. På ena sidan av medaljen fanns Georgs korset omgiven av kungliga kronor. På andra sidan fanns texten “AF GUSTAF IV ADOLPH FÖR TROGEN TJENST 1799”. Efter att Gustav IV Adolf avsattes i en statskupp 1809 var det inte populärt att bära en medalj med den avsatte kungens namn varför nya medaljer präglades där namnet Gustav Adolf var utbytt mot det mer anonyma ”Konungen”.
Drottningholmsmedaljen med fram- och baksida.
Militaria Hans Högman
Copyright © Hans Högman 2018-02-20

Svenska militära ordnar

och tapperhetsmedaljer

 

Ordnar och tapperhetsmedaljer i

fält och till sjöss

1. Ordnar  

Ordnar utgör en möjlighet för staten att belöna personer som gjort Sverige stora tjänster såväl i krig som under fred. De svenska förtjänstordnarna tillkom relativt sent jämfört med motsvarande ordnar i övriga Europa.

Svärdsorden

Officerare kunde militärt bli belönad för tapperhet i fält och till sjöss med Kungl. Svärdsorden. Svärdsorden instiftades 1748 av Fredrik I och hade från början 2 grader (kommendör och riddare) men fick senare 5 stycken grader: 1. Kommendör med stora korset (1772) 2. Kommendör av 1. klass (1873) 3. Kommendör (ursprungligen lika med storkors) 4. Riddare av 1. klass (1889) 5. Riddare Svärdsorden utdelas till officerare för tapperhet och framstående tjänst i krigstid samt för långvarig och gagnande verksamhet i krigsmakten i fredstid. Ordenskorset är av maltesertyp vars centrum utgörs av en blå emaljskiva med ett svärd omgivet av Sveriges Tre Kronor. Riddare av Svärdsorden förkortas RSO och kommendör KSO. Som en särskild värdighet, som endast kan utdelas då Sverige är i krig, instiftade Gustav III år 1788 Riddare med stora korset, uppdelad 1814 i två klasser, Riddare med stora korset av första klass och Riddare med stora korset. Storkorset har en tillhörande kedja.  År 1850 kompletterades Svärdsorden med Svärdstecknet och Svärdsmedaljen. Svärdstecknet tilldelades underofficerare och svärdsmedaljen till underbefäl (motsvarande). Svärdstecknet tilldelades underofficerare med minst 16 års tjänst varav sex som underofficer. Innehavare kallas svärdsman. För att komma i fråga för svärdsmedaljen måste man ha minst 16 års tjänstgörings tid. Nuvarande statuter är från 1952, då Svärdsordens krigskors tillkom. Ordensbandet är gult med breda blå sidoränder. Svärdsordens krigskors har tre klasser: guld, silver och brons. Krigskorset har samma band som Svärdsorden med ett litet upprättstående svärd i medaljens metall. Fler Bilder på svärdsorden (Kungl. Hovstaterna - scrolla ned till Svärdsorden och klicka på bilden för att förstora den). Svärdsorden är vilande sedan 1975. Efter beslut i Riksdagen utdelas från och med 1975 inte längre några förtjänstordnar till svenska medborgare. Däremot kan svenska förtjänstordnar utdelas till utländska medborgare. Av de fyra förtjänstordnarna behölls 1975 Serafimerorden och Nordstjärneorden, medan Svärdsorden och Vasaorden lades i vila.

 

 

2. Medaljer

En tapperhetsmedalj är ett utmärkelsetecken i form av medalj i band utdelad för tapperhet i strid. Vid sidan av ordnar, som endast kunde tilldelas officerare, tillkom i slutet av 1700-talet belöningstecken för underofficerare/underbefäl och manskap. Gustav III instiftade den 28 maj 1789 medaljerna: För tapperhet i fält För tapperhet till sjöss  I samband med ryska kriget 1788 – 1790 instiftade även Gustav III år 1790 Fredrikshamns- och Svensksundsmedaljerna i två storlekar. De tillkom i minne av de segerrika sjöslagen vid dessa platser. Se nedan. Tapperhetsmedaljerna var från början enbart i silver, men finns från 1806 i två klasser, i guld respektive silver. Tapperhetsmedaljen för underofficerare var präglade i silver och på ena sidan inskriften ”För tapperhet i Fält” respektive ”För tapperhet till sjöss”. På den andra sidan fanns från 1809 svärdsordens riddartecken. Under Gustav IV tillkom en motsvarande medalj i guld för officerare.   För tapperhet i fält från 1809 Bilder: (Jonas Arnell): scrolla ned till tapperhetsmedaljerna (eller sök på "tapperhet") och klicka på bilderna att förstora dem) Enligt en generalorder från den 26 december 1809 skulle underofficerare (men ej manskapet) ständigt bära tilldelad medalj, från 1819 med ett sidenband tillhälften blått och till hälften gult. Alla medaljörer erhöll nya sidenband vid varje årsskifte. Graden av tapperhet som krävdes för att bli tilldelad tapperhetsmedalj stod i proportion till medaljörens erhållna skador. Den som klarade striden utan blessyrer kunde ändå erhålla tapperhetsmedalj men då måste modet och tapperheten kunna bevisas, helst med vittnen. Under Carl XIV Johan tillkom en bestämmelse som gjorde att medaljörerna fick en särskild årlig pension. Ordnarna ska återlämnas vid innehavarens död medan medaljerna oftast får behållas.

Fredrikshamns- och Svensksundsmedaljerna

Svensksundsmedaljen är ett samlingsnamn för de tre medaljer, som Gustav III lät prägla efter segrarna vid Fredrikshamn och Svensksund 1790. De tre medaljerna var; 1. en för segern vid Fredrikshamn 2. en för segern vid Svensksund 3. en för de som deltog vid båda slagen Svensksundsmedaljen präglades med anledning av svenska skärgårdsflottans seger över den ryska vid Svensksund den 9 - 10 Juli 1790 och segern vid Fredrikshamn den 15 Maj 1790. Medaljerna delades ut i två storlekar: 12:e storleken i guld att bäras i kedja om halsen åt officerare som tjänat som divisionschefer eller innehaft tjänst som kungens adjutant 7:e storleken i silver eller guld åt övriga officerare som deltagit i slagen att bäras i guldlänkar i tredje knapphålet Medaljen utdelades som en orden till alla de officerare vid sjö- och landstaten, som var närvarande vid detta sjöslag. Medaljen bars även av Gustaf  III. Medaljen är oval till formen och vilar på ett ankare. Ovalen visar på åtsidan segergudinnan Victoria stående på stäven av ett fartyg med en svensk örlogsflagga hissad, hållandes i sina händer lagerkransar. På däck samt i vattnet kan man se en sjunkande rysk örlogsflagga. Ovalen har en kantbård i pärlstav. Frånsidan har även den en kantbård av pärlstav samt en sentens omgiven av av en lagerkrans, sentens säger; Svensksundsmedaljen: 53 FIENTELIGE FARTYG ERÖFRADE DEN 9 JULII 1790 Fredrikshamnsmedaljen: 40 FIENTELIGE FARTYG ERÖFRADE DEN 15 MAII 1790 Kombinationsmedaljen: 40 FIENTELIGE FARTYG ERÖFRADE DEN 15 MAII OCH 53 DEN 9 JULII 1790 Ytterligare en medalj präglades under Gustav III:s ryska krig, det sk. Hoglandstecknet. Det var ett förtjänsttecken instiftat av hertig Karl (senare Karl XIII), som förde befälet i slaget vid Hogland 1788. Tecknet, som har två grader, tilldelades dem som under slaget utmärkt sig "för särdeles tapperhet", i första hand underofficerare och manskap.  
Kommendör av svärdsorden, KSO
Riddare av svärdsorden, RSO
Fredrikshamnsmedaljen, fram- och baksida.

Källor

Wikipedia "Om tapperhetsmedaljer till underofficerare och manskap", Birgitta Törnell, 1963. Nationalencyklopedin Hovstaterna Nordisk familjeordbok, 1800-talsutgåvan Överst på sidan

Drottningholmsmedaljen

 Drottningholmsmedaljen eller Hederstecknet för grenadjärer är en medalj som Gustav IV Adolf instiftade år 1799 för den upplösta vaktbataljonen (grenadjärer) på Drottningholm ”som tack för trogen tjänst”. Bataljonen bildades av Gustav IV Adolf som ett palatsgarde på Drottningholms slott hösten 1798 och bestod av 250 soldater som benämndes grenadjärer. Soldaterna rekryterades via en order som sändes till 13 regementen om att avstå ett visst antal soldater till palatsgardet. Gardets namn var Konungens Egen Grenadier Batallion och ansvarade för vakttjänsten vid slottet. Vaktstyrkan försågs även med särskilda uniformer. Bataljonen upplöstes redan efter ett år, nämligen den 30 september 1799. Till grenadjärerna i den upplösta bataljonen lät Gustav Adolf prägla fyrkantiga medaljer av silver ”som tack för trogen tjänst att bäras i mörkrött band på venstra sidan av bröstet”. Medaljen skulle gå i arv och bäras av mottagarnas äldsta söner och deras söner o.s.v. Formen på medaljen var kvadratiskt vilket var ovanligt. På ena sidan av medaljen fanns Georgs korset omgiven av kungliga kronor. På andra sidan fanns texten “AF GUSTAF IV ADOLPH FÖR TROGEN TJENST 1799”. Efter att Gustav IV Adolf avsattes i en statskupp 1809 var det inte populärt att bära en medalj med den avsatte kungens namn varför nya medaljer präglades där namnet Gustav Adolf var utbytt mot det mer anonyma ”Konungen”.
Drottningholmsmedaljen med fram- och baksida.