ARC Electronics       NOGGRANNHET
 

     Inledning
     Åtta skäl att göra backup
     Säkra kopior
     Medier för datalagring
     Arbetsgång

 
Ta ingenting för givet - gör backup nu!
av Jiri Klokocka, ARC Electronics, november 2002
 
Att göra backup är att göra kopior av filer som du har på hårddisken. Därmed tryggar du din dators framtid.
      Jag vänder mig här till vana datoranvändare, som har lite svårt att komma igång med backup. Till exempel forskare, som lätt blir uppslukade av sina projekt och glömmer bort datasäkerheten.
 
Säkerhetskopiera
 
Backup kan du göra på olika nivåer:
arbetsfiler  
ditt eget arbete
Det gör du genom att spara alla de filer, som du själv mödosamt skapat. Som regel behöver du inget speciellt backupprogram för att klara av det. Själv föredrar jag att spara mina dokument i ett format, som är oberoende av operativsystemet. Det betyder att jag bränner dem på en data-CD som vanliga filer. Eller så kopierar jag dem till en extern hårddisk (USB hårddisk).
        hela systemet  
exakt kopia av hela hårddisken
Det är det bästa sättet att säkra ett väl installerat och fungerande system. På MS-DOS tiden var även det relativt lätt att göra. Men pga att dagens moderna operativa system inte kan låta bli och jämnt peta i sina systemfiler, så behövs det ett speciellt program för detta. Risken finns ju annars att Windows ändrar någon fil under tiden som den sparas, vilket kan leda till oförutsägbara resultat.
      Ett annat problem kan uppstå, om man vill återställa hårddisken (kopiera tillbaka den från backupen). För att kunna göra det, är det nödvändigt att kunna starta själva backupprogrammet. Det elegantaste sättet vore, om programmet gick att starta från diskett. Ungefär som operativsystemets "emergency disk". Det är ju inte alltid man kommer åt CD-enheten, när hårddisken är nyformatterad. Framför allt slipper man alla omvägar med att först installera ett operativsystem, för att därefter kunna installera backupprogrammet, för att slutligen eventuellt lyckas återkopiera hela hårddisken.
Motivera dig
 
Det där att ta sig i kragen tycks vara det mest utbredda problemet bland datoranvändarna.
hårdvaruproblem  
själva datamaskinen
Jag vet folk, som inte gjort backup. Det blev en dyr nota, när de sedan fick skicka hårddisken till service. Inte så mycket för att rädda hårddisken, utan snarare för att rädda datan som låg där.
logiska fel  
enheter för datalagring
Det är klokt att då och då köra ScanDisk eller något annat program, som kontrollerar och eventuellt reparerar diskar. Observera dock att ScanDisk (ligger bland Windows systemverktyg) inte klarar av att upptäcka alla typer av fel. Och så måste jag varna, att windowsversionen av ScanDisk ibland kan röra till det ännu mer.
      Lyckligtvis erbjuder vissa hårddisktillverkare alldeles gratis (på sina hemsidor) avancerade reparationsprogram. Kolla upp om din hårddisk supportas och ladda hem reparationsprogrammet. Ta reda på hur det ska användas. Du kanske uppmuntras att skapa en reparationsdiskett. En sådan kan vara guld värd. Annars får du springa till din närmaste kompis, ladda ner programmet och skapa disketten där. Tråkigt, om det spöregnar just den dagen.
systemfel  
ominstallation av hela systemet
Ibland kan det uppstå så svåra fel, att den trots allt enklaste lösningen är att installera om hela systemet. Då är det himla bekvämt att ha en backup på hela systemet från tiden, då det fungerade perfekt.
dina inre behov  
trygghet
Det är bara att inse ansvaret för att bevara värdefulla original. Tänk ändå, hur himla bekvämt vi har det med datorer. Förr i tiden fick munkarna i klostren göra "backup" på böcker alldeles egenhändigt. Med gåspennan. Det finns konstsammlare som är jätterädda om sina oersättliga samlingar. Var lika rädd om dina alster. Eller gör backup, så kan du slappna av.
      Att göra backup, är att teckna en trygghetsförsäkring. Försäkringspremien är den tid du lägger ner på backupen.
   
ordning
Tänk, om datorn gick att använda som Dr. Snuggles leta-reda-på-allt-maskin! Backupens trevliga sidoeffekt är att vi därmed bygger upp ett register över alla filer vi har. Sen räcker det bara att vi knappar in ett sökord, så får vi veta på vilken backupskiva filen ligger.
      I och med att du plannerar in backup i dina rutiner, så motiveras du redan från början att organisera hårddisken extra noga. Det vinner du på i längden.
   
äventyr
Den, som gillar äventyr, kanske anser att ett backup skulle göra livet alltför tråkigt. Men det kan faktiskt bli ett äventyr, det med!
diverse mikroorganismer  
datavirus, tarmmask, m.m.
Det där med virus skulle jag egentligen ha satt högst uppe på listan, men jag ville inte tråka ut med något så banalt.
      En släkting till dataviruset är masken. Skillnaden är att viruset är framställd av en hacker, medan masken uppstår av misstag. Oavsiktligt alltså. Masken brukar också bete sig snällare och framför allt, den fortplantar sig inte på samma sätt som viruset.
        oväntade händelser  
big crash
Jag kan inte låta bli att berätta, hur absurt det slutade, när jag för många år sedan köpte ett diskreparationsverktyg. Jag köpte programmet av det mest berömda märket, vars syfte var att i nödfall kunna rädda datorn. Datorn var i och för sig i full trim, men jag ville gärna ha hemma något i beredskap. Och tänk dig, att medan jag installerade programmet, så kraschade datorn på ett så allvarligt sätt att hela hårddisken skrevs över!
      Så det var bara att tacka Gud att jag hade backup på nästan allt och börja installera om hela systemet. Men, när jag kom till installationen av det där diskreparationsverktyget, så hände det precis samma sak igen!
      Hur slutade det här? Jo, jag fick ringa till det där väl ansedda företaget och be dem att skicka mig nya installationsdisketter. Först då gick det bra att installera programvaran. Det var helt enkelt något fel på de första installationsdisketter, som fick datorn att krascha på ett så maximalt olyckligt sätt.
Ta ingenting för givet
 
Vi kan inte utgå från att datorn klarar sig i alla väder. Även när det inte är ett virus, så kan det ändå uppstå mycket allvarliga fel. Det är jättesvårt, om man vill gardera sig mot precis allt.
kompatibilitet  
backupformatets livslängd
En annan historia måste jag få berätta. Den kommer från slutet av 80-talet. Jag utgick ifrån att det världsberömda programvaruföretaget, vars operativsystem jag använde, var noga med bakåtkompatibiliteten. I alla fall kunde man få det intrycket, när företagets radorienterade texteditor fortfarande tog upp hela tjugo två (22) sidor i operativsystemets manual året 1991. Ett program som endast var av historiskt värde, eftersom det gick hundra gånger snabbare att arbeta med den skärmorienterade editorn. Den ingick också i operativsystemet och var så enkel att använda, att det räckte med en enda sida i manualen.
      Så mycket tillit hade jag då, på 80-talet, att jag trodde att en backup, som jag gjorde med hjälp av operativsystemets medföljande mjukvara, kunde läsas även efter uppgraderingen av systemet. Men icke, sade Nicke. I nästa version hade man ett helt nytt backupprogram, som vägrade läsa mina gamla backup. Inte nog med det. Det blev stopp, när jag försökte köra det gamla operativsystemets program. Lärdom: Uppdatera bara när det finns något väsentligt att vinna och lita aldrig på mjukvarutillverkare.
återkopiera från Internet  
allting har sin början och sitt slut
Lita inte på att du kan återladda från Internet förlorade program. Det kan gå bra. Men det kan också hända att webbsiten har upphört, eller att det endast går att ladda ner en nyare programversion, som kanske inte funkar i den miljö, som det ska användas i. Vad vet vi om det i förväg?
övriga gåtor  
saker som i och för sig bara händer ibland
Ännu en historia ur det verkliga livet. Nu är det början på 90-talet och jag börjar stormtrivas med mitt nyss uppdaterade operativsystem. Det var innan CD-brännarnas intåg. Jag använde flitigt disketter och databand. Vid det här laget hade jag fullt förtroende till disketterna. Ända fram till den dagen, då jag upptäckte att varannan byte på en backup blev fyllt med bara ettor (hexadecimalt $FF). Innehållet blev alltså värdelöst.
      När jag ringde till dataföretagets betalsupport, sade den unge mannen i telefonen att deras operativsystem var fritt från buggar. Han ville inte hjälpa mig. Lyckligtvis hände det här bara en gång per år. Och så har jag med åren luskat ut att felet låg i MS-DOS-skalet, så då lärde jag mig att undvika spara på diskett därifrån.
      Tyvärr har jag märkt att även en senare windowsversion har en bugg i MS-DOS-skalet. Filer som kopieras till diskett kortas ibland ner. Kopian blir då bara 4 KB. Resten blir borttappat någonstans på vägen. Som tur, är den här typen av fel mycket lättare att upptäcka, än den förra.
      På tal om DOS-skalet, om du vill använda FC (File Compare) för att verifiera filer, kom ihåg att använda switchen /b. Annars riskerar du att få falska meddelanden från FC. Men jag avråder överhuvudtaget från att använda DOS-skalet till annat än sånt som inte går göra i Windows. Undantaget är ScanDisk, som tycks fungera bättre i sin MS-DOS version. För att jämföra (verifiera) filer, använder jag WinDiff. Det programmet följde med i Microsoft Visual Studio. WinDiff kan med ett enda kommando jämföra hela katalogstrukturer. Himla praktiskt.
      Slutligen, när vi ändå kretsar kring MS-DOS, så har jag noterat att läsning av DVD i MS-DOS-skalet ibland kan ge fullständigt fel data. Om jag däremot (i DOS-skalet) kopierar filen till hårddisken, så kommer den plötsligt återfå sina korrekta data. Amen.
slutsats  
gör dubbla kopior
Då får du en extra chans vid återställningen. Och så har du möjlighet att förvara kopiorna på olika platser. Det i sin tur ökar chansen att åtminstone en av dem klarar tidens alla tänkbara påfrestningar.
      OBS! Tro inte att data på en CD-R skiva håller i all evighet. På vissa skivor har informationen blivit oläsbar bara inom loppet av fem år! Disketter har jag upplevt som ett säkrare medium.
      Ytterligare en anledning till att spara dubbla kopior är att gardera sig för eventuella fel som kan uppstå vid kopieringen. Tyvärr slarvas det med verifieringen av backupen. Även om man lyckas hitta inställningsmenyn för aktivering av verifieringen, så är inte det någon garanti för en absolut korrekt backup. Jag har bl.a. stött på backupprogram, som bara kontrollerar checksumman för det sparade materialet.
      Slutligen vill jag uppmuntra att behålla äldre backup. Det kan vara bra att ha möjlighet att återgå till en äldre filversion än den från senaste backupen. Sådana situationer har uppstått, när jag arbetade med programutveckling.
      Äldre backup slår jag ihop till en DVD. Då har jag en tredje säkerhetskopia. I mån av plats låter jag den även ligga kvar på hårddisken. Då har jag en fjärde kopia. Plus att jag spar tid, när jag letar efter något.
Medier för datalagring
 
Jag tänker inte ta upp allt som finns, utan berättar bara om det, som jag har större erfarenhet av.
disk  
vanliga disketter
Speciellt de i 3˝" format har jag mycket bra erfarenheter av. Akta dem bara för magneter och stark värme. Både magneter och värme kan radera bort den lagrade informationen. Håll dem också undan från fukt och damm. Läs instruktioner på förpackningen. Du kan räkna med att informationen finns kvar på disketten i mer än tio år.
      Disketter är ovärderliga de gånger, som datorn inte kommer åt hårddisken eller CD-enheter. På senaste åren har diskdriven blivit påtagligt snabbare, än vad de var på 90-talet. Ytterligare ett skäl att använda disketter.
      OBS! Undvik komprimerade disketter för nyinstallationer. När ett system just håller på att installeras, är det inte säkert att man får igång programvaran som behövs för att komma åt komprimerade enheter. Undvik komprimeringen även de gånger, som disketten är tänkt att kunna användas i äldre system.
   
hårddiskar
Hårddiskar är ganska säkra lagringsmedier. En utbytbar hårddisk kan vara ännu säkrare.
      En hårddisk som sitter i datorn (intern hårddisk), sätts på varje gång datorn sätts på. Detta kortar ner hårddiskens livslängd en liten aning, varje gång det sker. Därför är det viktigt att regelbundet köra ett hårddiskkontrollprogram, t.ex. ScanDisk. Speciellt under hårddiskens första två år bör du köra programmet med "surface control" aktiverad var tredje månad. Det är under den perioden, som jag noterat de flesta fel.
      Det finns folk, som har två hårddiskar i sin dator. Den andra används då för backup. - GÖR INTE SÅ! Dels blir backupen åtkomlig för eventuella nya virus (om inte du emellanåt kopplar bort kablar från backuphårddisken innuti maskinen). Dels kan en riktig big crash eller en s.k. mask gnaga, eller i värsta fall äta upp hela den hårddisken. I fall att man blir av med datorn, blir även backupen borta.
      Extern hårddisk kan placeras på ett tryggt ställe, till och med i ett bankfack. Den bör hålla längre, eftersom den inte behöver slitas av någon daglig användning. Om du exempelvis gör backup på hela din hårddisk en gång i veckan, belastas den flyttbara hårddisken ca 80% mindre än den vanliga.
band  
databand
I början av 90-talet var det väldigt populärt med bandstationer som backupmedium. Åven jag skaffade en enklare sådan och kan medge att den fungerade förutsägbart. Men lååångsamt. Och så vill jag varna för angivelser för datakapaciteten. Min station uppgavs kunna lagra 250 MB och det var inget direkt lögn i att påstå det. Problemet var bara att bandstationens kompressionsalgoritm inte klarade av att komprimera mina audiofiler. För att komprimera dem, fick jag skriva eget program.
   
DAT-band
Några år senare blev DAT-band ett billigt backupmedium. När jag året 1996 skaffade en ny digitalstudio, följde DAT-backupen på köpet. Det blev drygt 1 GB, som jag kunde lagra på ett 120 minuters band. Eftersom jag ville verifiera mina backup, var det enklast att starta proceduren på kvällen, så blev det färdigt någon gång mot morgonkvisten.
      Ett stort problem med DAT-band, är att det kan uppstå s.k. drop-outs på bandet. I praktiken innebär det att en del av datafilen plötsligt inte går att läsa. Det hade jag i och för sig kunnat komma över. Men, tänk dig, att det där envisa backupprogrammet bestämde sig (utan att ge mig någon chans) att radera den friska delen av filen, som den redan hunnit återkopiera. Det betydde att bara säga "farväl" till en hel fil på flera hundra megabyte. Då lärde jag mig att hellre lagra små filer var för sig, istället att först komprimmera dem (med ex.vis LHA eller ZIP) till en enda stor fil. Då ökade chansen att det mesta ska gå att återställa.
      Samtidigt måste jag medge att tillverkaren av min DAT-backup var specialiserad på digitalt ljud. Jag kan tänka mig att andra tillverkare, vars huvudområde var just datasäkerhet, skrev bättre program till sina system.
CD  
CD-R
CD-recordable blev ett mycket billigt backupmedium. Fördelen är att ingen kan av misstag radera innehållet. Nackdelen är att skivan innehåller miljögifter. Använd den till permanent lagring.
      Enligt uppgifter, som jag fick i slutet av nittiotalet, ska CD-R skivan behålla den lagrade informationen i minst tio år. Eftersom mediet är relativt nytt, rekommenderar jag dig att ta det säkra för osäkra. Och skriv inte med vilken penna som helst på skivan. Jag tog en spritbaserad filtpenna och efter två veckor försvann delar av backupen. Vill du bevara familjebilder för kommande generationer, så gör då och då en backup av backupen. Förslagsvis på en rewritable (RW) skiva.
   
CD-RW
CD-rewritable kostar 2002 ungefär dubbelt så mycket som CD-R. Men jag tycker det är värt att betala dubbelt så mycket, för att skona miljön. Skivan kan raderas och återanvändas. Använd den till temporär lagring, t.ex. inkrementell backup.
      Observera att mediet inte kan anses vara absolut säkert mot datavirus, eftersom informationen på skivan går att ändra i efterhand. Ett annat problem är att mediet i regel inte går läsa i äldre CD-enheter. Undantaget är min Philips CD-spelare från 1990, som faktiskt spelar musiken från miljövänliga CD-RW.
DVD  
DVD-R och DVD-RW
Ett äldre format.
   
DVD+R och DVD+RW
Det nya formatet, som börjar stödjas av fristående DVD-spelarna. Året 2002 är lagringskapaciteten 4.7 GB. DVD+RW kan (till skillnad från DVD-RW) användas ungefär som en vanlig diskett. Man kan alltså dra filer från mappar och droppa dem över en formaterad DVD+RW.
arkivering  
i upprätt läge
Både magnetband och skivor ska förvaras i stående (vertikalt) läge. Då förlänger du deras liv.
   
konstant temperatur
När temperaturen åker upp och ner som ett jojo, förändras även fysiska mått i backupmediets olika delar. Detta kan leda till viss slitage/deformation. Välj ett rum utan fönster, så håller backupen längre. I sådana rum brukar temperaturen hålla sig mera jämn. Även rum mot norrsida (speciellt i ett betonghus) kan hålla jämn temperatur. Eller åtminstone undvik husets ytterväggar och direkt solbestrålning.
Arbetsgång
 
Ta min beskrivning bara som ett exempel. Det jag visar, är hur du gör en backup med maximal kompatibilitet. Om du hellre vill använda ett backupprogram, så undersök programmets förenlighet med framtida eller andra operativsystem. Läs noga handboken till programmet. Om programmet skapar en startdiskett som tillsammans med exempelvis en CD eller DVD-skiva kan återställa hårddiskpartitionens exakta avbild (i Windows XP lär det finnas ett sådant program), så kan du sluta läsa här.
steg 1  
känslig information
Filer som innehåller lösenord, certifikat eller annan konfidentiell information kan vara bäst att lagra separat. Oftast räcker det med en diskett. Om informationen vid ett senare tillfälle skulle behöva förstöras, är det klart enklare att göra det med en diskett.
      Gör backup på dessa filer först. På det viset vet du i nästa steg, vilka som är de konfidentiella filer, som då ska utelämnas från den stora allmänna backupen.
steg 2  
program
Det är en trygghet att veta, om och var originaldisketter eller CD-ROM ligger och att de är läsbara. De flesta program känner vi igen på skivans omslag. Men sen kanske det ligger i hyllan flera skivor, där det följer "på köpet" en av de nyaste versioner av Acrobat Reader, Internet Explorer eller Netscape. Det spar mycket tid att ha en översikt av vilken skiva, som innehåller vilken programversion. Spara detta i en fil, så får du lättare att senare hitta informationen.
      Förutsatt att du hittat alla original, så behövs det inte göra backup på program. Men titta gärna efter, om du har lagt till några nya plug-ins och andra uppdateringar, som inte finns på originalskivor.
      Om du vill att en backup på program från hårddisken ska fungera garanterat, så ska du i så fall kopiera hela hårddiskens bild (eng. disk image), så att du kan återställa hårddisken till exakt det läge som rådde vid backuptillfället. I andra fall kan det uppstå problem med återinstallationen av programmet. Om inte programmet är så enkelt att det inte behöver någon speciell installationsprocedur.
steg 3  
arbetsfiler
Det är nu, när vi letar efter våra arbetsfiler, som vi upptäcker, hur bra vi lyckats organisera vår hårddisk. På de enklaste systemen räcker det bara att dra mappen "Mina dokument" till backupmediet. I bästa fall är då backupen gjord på en minut. (Man kan ju gå och äta lunch, medan CD-brännaren tuggar.)
      Eftersom vi redan har gått genom (i steg 2) datorns olika program, blir det nu lättare att upptäcka det som är kvar, nämligen våra arbetsfiler. På större system ligger de utspridda på flera logiska enheter. Troligen då i flera olika kategorier. Förutom dessa filer, bör du ha med en extra fil, som du kan kalla COPYRITE.TXT där du anger, vem som äger rättigheterna till den här backupen. Här kan du även ange lite kontaktinformation som hittegodsexpeditionen skulle vara behjälpt av.
      Om du vill göra din backup på en CD-R eller DVD±R skiva, gör gärna först en testkopia på en CD-RW / DVD±RW. Kontrollera sedan att kopian är användbar. Provkör HTML-dokument för att se att länkarna fungerar även på CD:n och på en annan dator. Gör också en lista över hela den här CD:ns katalogstruktur. Själv gör jag det i MS-DOS prompten med kommandot DIR /S D:\*.* > FILER.TXT som då sparar en förteckning över CD:ns alla filer i FILER.TXT och den kan du sedan lägga till, när du bränner skivan på riktigt. Både COPYRITE.TXT och FILER.TXT är lämpligast att placera i CD:ns rotbibliotek. I exemplet här förutsatte jag att din CD-läsare hade enhetsbeteckningen D:.
   
inkrementell backup
På backup som görs dagligen, räcker det bara att spara de nytillkomna eller nyändrade filer. Ett sätt att identifiera dem är att låta Utforskaren (eng. Windows Explorer) sortera filerna efter datumet. Ett annat sätt är att använda sig av arkiveringsattribut. Läs då manualen.
   
verifiera kopiorna
Vill du vara absolut säker på att kopian överensstämmer med originalet, se till på något sätt att kopian verifieras. Om denna funktion saknas i programmet du använder, så finns det ett MS-DOS kommando som jämför två filer eller kataloger. Kommandot heter FC och bör kombineras med switchen /b för att göra en korrekt binär jämförelse. Läs dokumentationen. Eller åtminstone skriv FC /? i DOS-prompten. Observera att "filnamn" kan anges med wildcards, t.ex.: FC /b D:*.* C:*.*
steg 4  
uppdatera ditt filregister
Spara filen FILER.TXT även på din hårddisk. Gör helst en separat katalog för den. Döp den då ex.vis till CDback01.txt eller något sånt. Nästa gång du gör en backup, sparar du den nya skivans filförteckning som CDback02.txt här.
      När du har gjort ett antal CD-backups, undrar du kanske på vilken av dessa skivor du har sparat en viktig fil, t.ex. ett kontrakt. Då räcker det att du bara minns en del av filens namn, så kan du snabbt hitta, var du har filen. Först tar du reda på vilken av skivorna den ligger på, genom att ex.vis använda Windows inbyggda sökfunktion. Om du t.ex. får träff i filen CDback02.txt så öppnar du den filen och använder din texteditors sökfunktion för att hitta i vilken katalog filen ligger på skivan.
      Anledningen till att jag brukar spara mina filförteckningar som textfiler på själva CD:n, är att det går fortare att söka genom CD:ns innehåll i en texteditor. På alla nya skivor sparar jag även filförteckningar från alla tidigare backups. Det kan vara praktiskt, när jag är med skivan på en annan plats (i en annan byggnad) och vill kolla vad jag har på de andra skivorna (som jag då inte har med mig).
      Vill du arbeta effektivare, skaffa dig ett riktigt backupprogram. Programmet som jag hade till DAT-backup var väldigt bra på att snabbt och enkelt hitta vilken av mina fyrtio DAT-band som hade vilken version av en viss fil.
övrigt  
information som behöver matas in för hand
Anteckna alla sådana uppgifter, som kan behövas vid nyinstallationer. När du installerar ett operativsystem, vill installationsprogrammet t.ex. veta, vilken beteckning din dator har i nätverket. När du installerar Internet, kommer det en massa frågor som kan vara bekväma att ha samlade i en enda fil och sedan bara klippa och klistra in uppgifterna vid nyinstallationen.
      OBS! En del av dessa uppgifter kan överföras med hjälp av exempelvis exportfiler. Eller genom att från backup återställa en mängd små filer, t.ex. de i katalogen C:\WINDOWS\Favoriter.
      Sen finns det också uppgifter som installationsprogrammen inte frågar efter, men som ändå är bra att känna till. Om din hårddisk kan använda DMA, så kan den arbeta kanske tre gånger snabbare, när du sätter ett kryss för DMA i egenskaper för hårddisken (i äldre Windows-versioner). Räkna inte med att operativsystemets installationsprogram kommer göra det av sig självt.
sist av allt  
"farliga" program
Nu, när du har räddat alla dina data, kan det kännas tryggt att köra ScanDisk. Jag föredrar fullständig testtyp med ytkontroll. Syftet med ScanDisk är att göra hårddisken mera pålitlig. Men eftersom det har hänt (i alla fall med windowsversionen av ScanDisk), att programmet har skapat allvarliga fel, tycker jag att det är bättre att först ha sparat alla data. Helst bör du köra hårddisktillverkarens eget reparationsprogram.
      Nu kan det också vara lämpligt att rensa hårddisken. Om inget annat så skulle jag i alla fall tömma \WINDOWS\TEMP katalogen och "gå ut med sopor" - ursäkta, jag menar tömma "papperskorgen". Allra sist kör jag defragmenteraren.
 
text, bild, layout, kod: copyright Jiri Klokocka, Sweden
skapad: 2002-11-30
uppdaterad senast: 2010-09-19
URL: http://privat.bahnhof.se/wb109311/arc/system/backup_s.htm