Jiri Klokocka    Hälsa    Resesällskapet

Hej! Vi är en grupp likasinnade, som håller på och utvecklar oss i den helande process, som Brandon Bays beskriver i sin bok Resan. Den här hemsidan ligger kvar från den tid, då nätverket arbetade aktivt.

Vad handlar Resan om?

Starkt förenklat, en resa genom dina känsloskikt in till din innersta kärna, kärleken. Utifrån kärleken utforskar du sedan de yttre känsloskikten för att avsluta gamla, olösta konflikter. Processen är väldigt stark och jag vill inte likna den med andra förlåtelseprocesser, som jag provat på. Egentligen handlar Resan om mycket, mycket mer, men nu har du i alla fall fått ett litet titthål att nosa genom.

Var kan jag köpa boken?

I välsorterade bokhandlar och i new-age butiker. Boken finns nu även som pocket. Du kan provläsa bokens första sidor (t.o.m. sida 5) på nätet. Annars har jag ett låneexemplar i Bie, om du bor i närheten. Brandon har nu också gett ut "Resan för barn".

I nedanstående avsnitt utgår jag från att du redan har läst boken, eller åtminstone börjat läsa den.

Kapitel 30

Jag tror inte att jag var den enda, som fann det lite svårt att hänga med i det här kapitlet. Det vill jag skona dig från, genom att nu förklara den, något dolda, uppläggningen. Här beskrivs två olika förfaranden, en emotionell och en fysisk resa. Beskrivningen av varje resa inleds med en grundstruktur som inkluderar ett antal numrerade punkter. Nedanstående sidangivelser gäller bokens första utgåva.

Grundstrukturen för den emotionella resan börjar på slutet av s. 189 och slutar med punkt 9 på s. 191. Därefter följer detaljbeskrivningar av vissa av grundstrukturens punkter. Den som är van att skriva datorprogram kan se det som ett huvudprogram (grundstrukturen) med ett antal anrop till subrutiner (de efterföljande avsnitten). På samma sätt beskrivs den fysiska resans grundstruktur på s. 200. På efterföljande sidor har du då detaljbeskrivningar.

Några tips på vägen

Nu kanske det är så att Brandon Bays utgick från att läsaren är en erfaren, rutinerad terapeut. Samtidigt tror jag att de flesta läsare inte är det. Här följer en kompletterande checklista att bocka av före "avresan":

Kost

Det kan vara en bra idé att i god tid innan Resan se över din diet. Resan blir bekvämare med en renare kropp. I annat fall kan Resan sätta igång en intensiv utrensningsprocess, som kan upplevas obehagligt.

Maten har en förmåga att dämpa känslor. Eftersom syftet med Resan är att komma i kontakt med känslorna, föredrar jag en lättare måltid innan behandlingen.

Tidsplanering

Lägg gärna in en paus mellan maten och behandlingen. Men bara så kort, att du inte störs av hunger mot slutet av Resan.

Det kan vara en bra idé att reservera åtminstone tre timmar för själva behandlingen. Det är inget ovanligt, att det tar så lång tid.

Luften

Kolla att luften känns bra. Ibland kan ett litet, litet drag räcka, för att man (inom loppet av en timme) ska börja frysa och störas ur processen.

Möblering

Det kan vara praktiskt att ha boken och papprerna på ett bord, gärna med en vacker duk över. Den som reser behöver få sitta i något som är extra bekvämt.

Att ha framme

a) processplan och boken

b) penna och papper
c) en varm filt, om klienten skulle behöva den så småningom
d) kanske ett stearinljus, så att det känns mysigare
e) ett glas vatten (man kan ju bli torr i halsen)
f) näsdukar
g) klocka

"Rensa luften" (vid behov)

Om det har hänt något emotionellt mellan klienten och terapeuten, som skulle kunna bromsa behandlingen, är det bra att ta den biten först, innan man sätter igång med behandlingen.

Bönen

Jag känner på mig intuitivt att bönen är en viktig del av processen. En ateistisk klient kan i alla fall be alla goda krafter om att lyckas med processen fulländat. Alla goda krafter kan då utgöras bl.a. av klientens under­medvetna. Då behöver man inte blanda in några religiösa begrepp. Den som inte känner för någon bön alls, kan istället prova med PR-korrektion

Har du själv något att tipsa oss, så maila till mig, så kan jag lägga till det här.

Lägereldsprocessen

Att Brandon använder en lägereld för att associera till en känsla av trygghet, beror sannolikt på att de flesta läsare delar denna association med henne. I undantagsfall har jag stött på människor, som finner mera trygghet i en annan situation. Visst, det går i så fall bra att använda den andra situationen istället.

I gamla Grönland brukade konflikter lösas genom att de berörda parter sjöng ut sina känslor gentemot varandra. Det var alltså någon sorts rituell lägereldsprocess. Hela byn samlades och de som hade konflikt fick sjunga (ja, rakt ur hjärtat!) ända tills publiken ansåg att konflikten var avklarad.

En annan associaton, som lägereldsprocessen för mig till, är bikten. En spontan, helhjärtad bikt i en trygg miljö kan ge lika mycket lättnad som en Resa. Själv har jag provat bikta mig till en av mina bästa vänner. (I kyrkan kände jag tyvärr inte tillräckligt mycket trygghet.) Men det går också bra att bikta sig helt annonymt på http://www.bikt.se/.

Dissociering

Dissociering är en annan terapimetod, som har mycket gemensamt med Brandons fysiska resa. Den fick jag prova ut på Emilie Rodéns ytterst prisvärda workshop "Kommunikation för förändring". Metoden används bl.a. av idrottsmän, för att neutralisera emotionell laddning från misslyckade matcher.

Emilie demonstrerade en behandling på mig. Vi satt bredvid varandra. Jag fick välja om jag skulle blunda eller inte. Emilie räckte fram sin hand och jag fick prova mig fram om jag ville hålla i hennes hand under behandlingen. Handen kan behövas, när känslorna skulle bli för starka. Då kan även Emilie själv ta i min hand, skaka med den och påminna mig om var jag just nu är.

Sen fick jag välja ett minne, som jag skulle vilja uppleva frid i. I princip behöver terapeuten aldrig få veta konkret, vad det är för minne som patienten arbetar med. Jag ska nu vara konkret bara för att göra processen lite mera verklig. Jag valde ett minne från tonåren. Ett minne som har gjort det svårt i mitt vuxna liv att somna och att se på TV. Här skiljer sig metoden från Resan, genom att jag fick välja ett minne i fullt vaket tillstånd. Man kommer alltså inte åt förträngda minnen med själva dissocieringsguidningen. Vill man komma åt de minnen, så får man göra en s.k. regression innan man går in på dissocieringen.

Emilie bad mig sedan att placera minnet på en biografduk. Och så fick jag bestämma mig för var någonstans i biografsalen jag ville sitta, för att kunna se scenen som en observatör (istället för ett offer). Dissociering handlar om att reflektera över det som hände, istället för att emotionellt engagera sig i händelsen. OK, i mit sinne promenerade jag runt i biografsalen, men tyckte hela tiden att duken såg alldeles för hotfullt stor ut. Då gick jag ut genom dörren och tänkte titta på duken genom dörröppningen. Men inte ens det kändes bekvämt. Då fick jag förslag av Emilie att sätta mig bakom duken, så att jag endast skulle se färgade ljusytor som duken reflekterar mot biografens väggar och sittplatser. Ett annat alternativ var att minska duken till en TV-skärm. Oj då. Nu kändes det för distanserat. Som observatör ville jag ju se detaljer. Så till sist fann vi att en OH-duk blev ett lagom format i det här fallet. Jag fick sedan justera ljudstyrkan på biografens högtalare och köra igång uppspelningen av minnet.

Uppspelningen gick utmärkt. Jag kunde behålla observatörens roll. Här skiljer sig metoden från Brandons resa genom att patienten har möjlighet att slippa återuppleva gammalt obehag. När jag var klar med uppspelningen, frågade Emilie: "Vad hade du behövt, för att du skulle trivas i händelsen?" Min händelse handlade om att jag försökte somna, medan TV:n i rummet bredvid stod på högsta volym. Jag hade behövt en bättre ljudisolering mellan TV:n och min säng. Då uppmuntrade mig Emilie att arrangera om minnet efter mina behov. OK, jag släpade in en massa akustikplattor i mitt dåvarande sovrum.

Emilie bad mig att placera den här modifierade scenen på filmduken. Den här gången skulle jag associera, dvs vara emotionellt involverad i händelsen, medan den spelades upp. Oj, vilken underbar ro jag kände! "Ta nu den här känslan, låt den intensifieras och ersätt den gamla händelsens känslor med den här." Just det. Metoden handlar om att göra det gamla ogjort och minnas något trevligt istället. Brandon använder resursballonger. Men det är fullt möjligt att istället bara gå rakt på saken.

Sen kom en kontrollrutin. Jag fick känna efter, huruvida det blev en riktig och fullständig frid inom mig. - Nja, det satt fortfarande kvar en del rädslor. OK, då fick jag gå tillbaka till den modifierade scenen och finslipa den. Det värsta med TV:n var att det ofta var en massa blodiga strider, skräckmusik, skrikande röster och explosioner. "Byt kanal!", sade Emilie. Men det skulle inte tjäna så mycket till, därför att de som satt vid TV:n snabbt kunde byta tillbaka till sin deckare. Men vid det här laget förstod jag att jag egentligen hade helt fria händer att tillgripa med vilka åtgärder som helst (eftersom allting bara utspelade sig i huvudet). Då bestämde jag mig för att TV:n ska vara inställd på en fantasikanal som bara sänder ut lugn, harmonisk musik, som det är skönt att somna till och att de som sitter vid TV:n är fastbundna. Visst är det lite väl rått att binda fast dem, men de tog ju inget hänsyn till mig. Och egentligen handlar det om tankar och energier. Energier som jag då laborerar med hjälp av inre bilder.

Halleluja! Nu blev det riktig frid inom mig. Jag fick fast de gamla emotionella spöken. Så här enkelt var det att retuschera något som har stört mig i årtionden. Och egentligen behövdes det inte göra någon medveten förlåtelseprocess. Behandlingen gick fortare än Brandons resa. Å andra sidan gav den inte den där speciella andliga energikick. Men det finns ju en del människor som inte har det så lätt att hitta till källan. För dem är dissociering ett utmärkt alternativ.

Anm.: Att använda biografduken (eller en TV-skärm) är ett kraftfullt redskap för att distansera sig från en händelse, dvs för att kunna observera den, notera detaljer som man i ett upprört tillstånd inte var medveten om och kunna se helheten. Första gången jag använde biografduken, det var i en dröm för något år sedan. Helt oplanerat, som det brukar hända i drömmar, hamnade jag i en tom biografsal. På duken framför mig såg jag en smärtsam scen spelas upp. Det var min inre terapeut som guidade mig genom en dissocieringsbehandling.

OBS! Den här beskrivningen är mycket ungefärlig. Den ger inte svar på hur terapeuten ska hantera eventuella kritiska situationer. Jag rekommenderar att gå på Emilies workshop, om du vill lära dig metoden. Där får du dessutom lära dig en mängd andra nyttiga saker. Håll utkik på www.cieloazul.org efter datum för kommande workshops i "Kommunikation för förändring".

En vidareutveckling: Double Dissociation

NLP

En del av Resan handlar om NeuroLingvistisk Programmering (NLP). Mera om NLP kan du läsa på: http://www.nlp-akademien.se/

Tankefält terapi

Tankefält terapi eller tankefältsterapi (TFT) är en annan behandlingsmetod, som i likhet med Resan kan leda till förlåtelsen. TFT har jag upplevt som mindre krävande och i många fall mycket tidseffektiv. Dessutom betydligt bekvämare än den emotionella resan. Bäst av allt, TFT kan kombineras med Resan! När jag provade på en kombinerad TFT/Resan-behandling, lyckades jag finna frid i ett svårt trauma på knappt en halv timme.

TFT ger förvånansvärt snabba resultat vid smärtlindring. Enklare psykiska problem löses på mindre än fem minuter. Ibland till och med på mindre än en minut. Det är min erfarenhet att TFT hör bland de absolut mest tidseffektiva behandlingsmetoder.

Andra kraftfulla terapiformer

Emotional Freedom Techniques (EFT)
Touch And Breathe (TAB)
Tapas Acupressure Technique (TAT)
Eye Movement Desensitization and Reprocessing (EMDR)
Visual / Kinesthetic Disassociation (VKD)
Traumatic Incident Reduction (TIR)
Unblocking
The Sedona Method
The Z-Point Process - mycket enkelt och djupgående

En lättläst beskrivning av TIR, TFT, EMDR och TAT: A Brief Description of Power Therapies
En intervju med bl.a. jämförelse av TIR, TFT, EMDR, och V/KD: Trauma and Transformation

Terapeuter

De som tar emot resan-klienter ska enligt Brandon ha gått den ett år långa utbildningen. Lista över färdigutbildade terapeuter hittar du på Accredited Journey Therapists in UK and Europe.

Seminarier, m.m.

Vad jag känner till, så anordnas det bl.a. kortare seminarier och en längre utbildning. Utbildningen tar ett år och följs av minst 35 fallstudier. Seminarierna är på två dagar. Första dagen gör man den emotionella resan och andra dagen den fysiska. Senaste seminariet i Stockholm, som jag blev informerad om, var 8 - 9 februari 2003. Priset var 3 750 kronor och Brandon var med bara på videoskärmen. Seminariet leddes av terapeuten Deb Burgess.

Brandons seminarieschema: http://www.thejourney.com/internationalschedule/ukandeurope.html
Brandons hemsida: http://www.thejourney.com/

Elektronisk konferens

Som medlem i Resesällskapet får du en lista över alla medlemmars e-mail. Det betyder att, oavsett var du bor, så kan du diskutera Resan med oss andra. Jag ska förklara, hur detta förenklade diskussionsforum fungerar.

Du skickar ett grupp-mail med din inbjudan, t.ex. någon insikt eller frågeställning. Med grupp-mail menar jag ett e-mail till hela nätverket. Använd gärna listan från senaste "Rese-nyheter". Nu vet jag inte hur just ditt e-mailprogram funkar, men när jag i mitt program öppnar vårt lilla nyhetsutskick "Rese-nyheter", så kan jag klicka på "Reply" och då får jag fram ett nytt e-mail med allas adresser i adressfältet redan ifyllda. Då slipper jag lägga in dem för hand.

De som vill haka på diskussionen mailar tillbaka sina inlägg. Lämpligen då också till hela gruppen. På det viset får vi igång en liten elektronisk konferens, utan att behöva logga in på någon speciell hemsida för det.

E-disciplinväktarna

Något av det viktigaste, som Brandon i sin bok poängterar, är att ha total tillit till processen. Den tilliten kommer, när vi är i kontakt med Källan. Sen är det himla bra att behålla kontakten med Källan även i vardagen. Det har vi mycket att vinna på. Dock innebär det en del utmaningar och därför har vi nu en speciell stödgrupp.

Gruppen heter e-disciplinväktarna. Bokstaven "e" står för emotionell. Det är i alla fall min erfarenhet att det är när jag är i full kontakt med mina känslor (emotioner), som jag är i kontakt med Källan. Att det behövs en viss disciplin för att möta alla sina känslor, har Brandon själv avhandlat i sin bok. Har du förslag till ett enklare namn på stödgruppen, så hör gärna av dig.

Anmäla, gör du enklast genom att skicka ett tomt e-mail med ärenderubriken "e-disciplinväktarna" till mig. Genom att anmäla dig till e-disciplinväktarna, markerar du (framför allt för dig själv) att du har valt att prioritera Källan före allt. Före förnuftet, före den annars så användbara sociala IQ:n, etc. Själva stödet går ut på att:

• vi vet att vi är flera som har valt den här utmanande vägen
• vi önskar varandra lycka till med detta val
• vi kan maila varandra vid behov av extra stöd

Förslagsvis någon gång under året 2011 kanske vi skulle kunna träffas och dela med varandra av våra erfarenheter i konsten att följa Källan. Jag har redan börjat lite i smyg.

Organisation av Resesällskapet

Det här nätverket bygger på frivilliga insatser. Vi startade den 19 januari 2002. Sedan dess har vi haft fyra möten. För att ett nytt möte ska bli av, behövs det att någon av oss tar initiativet och kommer med ett konkret förslag. När jag senast frågat Källan, blev jag uppmanad att arbeta mera på det inre planet. Ja, då vet du det, i fall att du undrar, när vårt nästa möte kommer bli.

Samtidigt, allt hänger inte på mig. Har du något, som anknyter till Resan och som du vill dela med oss, så ta gärna initiativet. Vill du hjälpa till med administrationen, så vore även det toppen.

Ansvarig för den här hemsidan, det är jag, Jiri Klokocka, specialist på helande musik och annat, som berör andlig utveckling.
 
copyright: Jiri Klokocka, Sweden
kontakt: e-mail
skapad: 2002-09-21
uppdaterad: 2015-07-19
URL: http://privat.bahnhof.se/wb109311/health/resan/resan.htm