Berling Antikva

Berling Antiqua från Agfa Monotype

Berling är ett antikvatypsnitt skapat av kalligrafen, typografen och hovgrafikern Karl-Erik Forsberg (1914–1995). Forsberg arbetade med typsnittet, på uppdrag av Berlingska Stilgjuteriet i Lund, under större delen av 1940-talet och det var färdigt som blytyper 1951. 1965 utgavs det som gnuggbokstäver av Letraset. Forsbergs egen redogörelse för Berlings tillkomst i finns i detta PDF-dokument. Berling finns utgivet i digital form från flera typsnittsleverantörer, bl.a. de två svenska utgåvorna Berling Original (Megafonts, 1992) och senast Berling Nova (Verbum, 2004). Berling Antiqua (OpenType) från Agfa Monotype är en digital utgåva med omfattande teckenuppsättning. Bland annat omfattar den fonetiska tecken (IPA) och grekiska. Även Adobe har utgivit Berling, i form av Berling LT Std (OpenType), och Bitstream har utgivit en Berling-kopia kallad Revival 565 BT. I Revival har dock Bitstream ersatt Berlings karakteristiska accenttecken och andra diakritiska tecken med de standarddiakriter Bitstream vanligen använder, se jämförelse längre ned på sidan.


Berling Antiqua rak, kursiv, fet kursiv, fet


Τυπογραφία ’typografi’ satt med Berling Antiqua


Berling Original, stilprov


T.v. originaltrogna Berling Antiqua, t.h. Revival 565 BT

Nummer 27 av tidskriften Biblis (2004) sattes med Berling Nova. En av artiklarna är tillgänglig som pdf: Ett fruntimmers bibliotek från frihetstiden

Berling är samtidigt rent, vackert och lättläst. Det har en tydlig personlighet som dock aldrig drar uppmärksamheten till sig och är i vägen. För läsaren ger det en behaglig och oansträngd läsning och är därför väl lämpat för längre texter. Berling är särskilt lämpligt för sättning av svensk text, då det är anpassat för den svenska ordbilden, med sina många stapelförsedda bokstäver. För den formintresserade betraktaren finns många detaljer och särdrag att uppmärksamma och uppskatta. Valter Falk säger i Bokstavsformer och typsnitt genom tiderna:

Alla typsnitt av renässanskaraktär är inspirerade av 1400- och 1500-talens italienska och franska bokstavsformer, så även Berling antikva. Men denna är dessutom en skapelse av vår tid med drag av svenskt kynne, som ingen annan typografisk bokstavsform kan uppvisa. Förklaringen härtill är bl.a. att Bering är det enda typsnitt som tecknats för vårt språk, för den svenska ordbilden.
Detta gör dock inte Berling mindre användbart för sättning av text på andra språk. Ett av de första verk som sattes med Berling var Frithiof’s Saga på engelska.

Bo Berndal säger i Typiskt typografiskt:
Karl-Erik Forsberg är framförallt den svenska bokstavsformens fader. Forsberg har tecknat en rad olika typsnitt, men det är naturligtvis Berling som är hans mästerverk. Berling är en renässansantikva, men en stram och lugn sådan, och trots de rejäla serifferna är snittet resligt och elegant. Berling är ett av mina absoluta favorittypsnitt eftersom det har liv utan att vara dramatiskt. Skillnaderna mellan grund- och hårstreck är små. Typsnittet är odiskutabelt vackert, men ändå mycket svenskt lagom i sin framtoning.


Berling kursiv använd i logotyp


Berling fet använd i logotyp

År 2012 hedrades Berling genom att göras till motiv på ett frimärke i serien Typsnitt. Formgivning: Gustav Mårtensson, gravyr: Lars Sjööblom och Piotr Naszarkowski. Beskrivningen lyder:
Typsnittet Berling Antikva utformades av Karl-Erik Forsberg och lanserades 1951. Stilsortens klassiska proportioner, tydliga ordbilder och goda läsbarhet gav det med tiden nästan en status som kan liknas vid ett ”rikstypsnitt”. Berling Antikva tecknades för att gjutas i bly men finns numera i en digitaliserad version.


Berling-frimärke, 2012