Firefox Browser Mozilla Firefox Browser är en webbläsare med öppen källkod, för dator, telefon och surfplatta, utvecklad och utgiven av Mozilla Foundation.
Den första förutgåvan (0.1) släpptes i september 2002, då under namnet Phoenix. Namnet, efter Fågel Fenix, som reste sig ur askan, anspelar på att Phoenix är Netscape Navigator återuppstånden ur askan. Netscape Navigator, som först släpptes i december 1994, kunde inte klara trycket från Microsofts Internet Explorer. Det mesta av Navigators källkod släpptes som öppen och fri 1998, och denna kod låg till grund för Phoenix, under en kort tid kallad Firebird, sedan februari 2004 kallad Firefox. Från och med Firefox 57, november 2017, kallades webbläsaren tillfälligt Firefox Quantum.
Netscape utvecklade flera tekniker som kom att leva vidare mycket längre än Navigator. En av dessa är Secure Sockets Layer (SSL), ett protokoll som användes för att säkra anslutningen mellan webbläsare och server. I sin tredje upplaga, låg detta protokoll till grund för Transport Layer Security (TLS), första utgåva 1999. En annan är Netscape Plugin Application Programming Interface (NPAPI), som används för att köra insticksprogram i webbläsaren. Det för Firefox till en början så utmärkande stödet för tillägg kom dock till sedan Mozilla hade tagit över koden. Firefox förblev länge en i mina ögon föråldrad webbläsare. Arvet (koden) från Netscape-tiden hängde med år efter år. Det blev särskilt tydligt då Google släppte sin banbrytande webbläsare Chrome. Ett nytt gränssnitt, kort tid mellan ”milstenar” och, inte minst, en ny arkitektur med en process per flik.Att Firefox’ källkod är öppen, har lett till att ett flertal webbläsare har byggts på samma grundkod, med en eller annan ändring. Till dessa hör Waterfox, som tillhandahöll 64-bitarsversion för Windows innan Mozilla gjorde det. I början av augusti 2019 är Waterfox alltjämt byggd på Firefox 56, den sista utgåvan före Quantum. Gamla tillägg och NPAPI stöds. Sandlådan körs på nivå 1, endast en innehållsprocess används. Ett första alfabygge av Waterfox 68 släpptes i maj 2019. Pale Moon började som en ren Firefox-klon, men har utvecklats till att bli en mycket konservativ webbläsare, som behåller stöd för gammal teknik som Firefox har lämnat bakom sig. SeaMonkey är byggd på Firefox-kod, men är också en e-postklient, HTML-redigerare, IRC-klient med mera. Comodo IceDragon innehåller några tillägg från Comodo, och Comodo Secure DNS, men ligger ständigt två till tre utgåvor efter Firefox. Cliqz är en webbläsare från Cliqz GmbH i München, samma företag som 2017 köpte tillägget Ghostery. Cliqz blockerar spårning och reklam. HTTPS Everywhere medföljer, och allt övervakas och styrs från Cliqz Control Center. Cliqz 1.28.0, byggd på Firefox 68.0.1, släpptes tre veckor efter 68.0 och elva dagar efter 68.0.1, så Cliqz håller hyfsat jämna steg med Firefox. Cliqz 1.0 släpptes 8 mars 2016. Sedan augusti 2016 är Mozilla delägare av Cliqz GmbH. Stödda system Firefox 1.0 släpptes i 32-bitarsversioner för Linux, Windows och Mac OS (PowerPC). Med den första Ubuntu-utgåvan, 4.10 (oktober 2004), följde Firefox 0.9 ”with security patches”. Firefox 1.5.0.2 släpptes för Mac OS för både PowerPC- och Intel-processor. Med Firefox 4.0 (2011-03-22) togs steget in i 64-bitarsvärlden, för Linux och Mac OS. Windows fick vänta länge än, vilket öppnade för Waterfox, som släpptes i en första 64-bitarsversion för Windows i mars 2011. Firefox i 64-bitarsversion för Windows kom först Firefox Nightly (även kallad Aurora), i maj 2010. Då var versionsnumret 3.7a1, som sedermera släpptes som den stabila 4.0. Det tidigaste bygge som jag kan finna är från 28 maj 2010. Firefox Developer Edition 38 och Firefox beta 38 släpptes i 64-bitarsversion för Windows den 3 april 2015. Till den stabila kanalen smögs 64-bitarsversion för Windows ut i och med Firefox 42, som lades ut på Mozillas server, men inte gjordes tillgänglig på nedladdningssidan, och ej heller nämndes i samband med att 42:an släpptes. Den första officiellt släppta 64-bitarsversion för Windows blev i stället Firefox 43, som släpptes den 15 december 2015, för Windows 7 och nyare. Med Firefox 56.0.1 uppgraderades 32-bitars Firefox till 64-bitars, på 64-bitars Windows 7 och nyare. För 64-bitars Windows XP och Vista var det dock fortsatt 32-bitars Firefox som gällde. För Windows XP och Vista var Firefox 52 den sista utgåvan, och alla installationer på dessa system migrerades till Firefox Extended Support Release (ESR) i mars 2017. Denna utgåva fick sin sista uppdatering till 52.9.0, den 26 juni 2018 (samtidigt med Firefox 61). Firefox 115 är den sista utgåvan för Windows 7, 8 och 8.1. Migrering till Firefox 115 ESR kommer att kommer att ske. Därigenom kommer Firefox på dessa system att hållas uppdaterad till och med september 2024. Den 21 april 2016 kungjorde Mozilla att de skulle tillhandahålla Firefox som Snap-paket för Ubuntu. Två år senare verkställdes löftet, och Firefox tillgängliggjordes som Snap. Snap stöds nu av fler Linux-system än Ubuntu, men det är i främst Ubuntu-utgivaren Canonical som satsar på Snap, och Ubuntu 21.10 har Firefox som Snap. Firefox som Snap körs i en ytterligare AppArmor-sandlåda. Det smidigaste sättet att skaffa nya program – och hålla dem uppdaterade – i Windows 10 och 11 är genom Microsoft Store (tidigare Windows Store). Från början tilläts dock inte webbläsare som använde sin egen ”motor” (Gecko i Firefox’ fall) i Store. Detta ändrades dock i juni 2021, och den nionde november sagda år tillkännagavs Firefox i Microsoft Store. Firefox är den första webbläsaren i Microsoft Store som inte är byggd på Chromium. Den 28 januari 2010 släpptes Firefox 1.0 för Nokia N900, byggd på Gecko 1.9.2 (samma som i Firefox 3.6). Firefox för Maemo, operativsystemet i N900, lades ned efter Firefox 7. En vecka efter Firefox 4 för datorer, släpptes Firefox 4 för Android och Maemo, med stöd för flikar, tillägg och Firefox Sync, som i Firefox för datorer. Den 27 juni 2019 släpptes Firefox Preview för Android. Det var en tidig utgåva av en delvis ombyggd och avsevärt snabbare Firefox för Android. Den första Preview-utgåvan stödde ej tillägg. Stöd för tillägg kom i april 2020. I början av juli 2020 ersattes Preview med Nightly. Det innebar att about:config blev åtkomlig.Firefox Focus, som nu är en webbläsare för Android och IOS, började som ett spårningsskydd för IOS’ webbläsare Safari, i december 2015. Elva månader senare släpptes Firefox Focus som en fristående webbläsare för IOS. Liksom alla webbläsare på IOS, använder Focus Apples renderingsmotor WebKit i stället för Mozillas Gecko. Firefox Focus är avsedd att vara mer privat än andra webbläsare. Ingen historia och inga kakor spars. Spårningsskydd är på. Det går inte att spara lösenord i Focus. Den 20 juni 2017 släpptes Firefox Focus för Android. I juni 2019 flyttades dock Mozillas fokus till Firefox Preview, som i början av juli 2020 ersattes med Firefox Nightly. Den sista versionen av Firefox Preview, 5.2, släpptes den 18 juni 2020. I slutet av juli och början av augusti började uppgradering från ”gamla” Firefox, byggd på Firefox ESR, som nådde vägs ände med version 68.11.0, till ”nya” Firefox, som börjar med version 79.0. Officiellt togs steget med Firefox 80.0, som började att rullas ut till den stabila kanalen den 27 augusti. Mozilla sammanfattar skillnaderna mellan ”nya” och ”gamla” Firefox för Android sålunda: The updated Firefox includes new features such as Enhanced Tracking Protection, Collections and customization options, such as dark mode and the ability to move the toolbar to the top or bottom of your screen. Its new architecture, codebase, GeckoView engine and Android components give you better performance, deeper privacy settings and features while allowing us to provide you with quick improvements and updates.
Firefox’ delar En webbläsare är ett stort stycke mjukvara, och även om användaren ser webbläsaren som ett stycke mjukvara, består den av flera delar, med olika uppgifter.
Tillägg En av Firefox’ utmärkande egenskaper var redan från början stödet för tillägg. Tillägg (add-on) är små program som kan utföra en eller annan uppgift. Somliga tillägg har till uppgift att förändra Firefox’ utseende eller beteende, andra för att ändra innehållet på ett eller annat sätt. Icke minst omtyckta har hela tiden varit tillägg som blockerar reklam på webbplatser. Allra flest användare – över sex miljoner – har Adblock Plus, ett reklamblockerande tillägg som har funnits sedan 2005. Några månader äldre är NoScript, eller NoScript Security Suite, som dess fullständiga namn lyder. Det är ett tillägg som tillåter användaren att blockera innehåll av olika slag, såsom JavaScript och typsnitt. Ursprungligen användes teknikerna XML User Interface Language (XUL) och Cross Platform Component Object Model (XPCOM), som tillät tillägg att bli väldigt kraftfulla, på säkerhetens bekostnad. Därför övergavs dessa tekniker då Firefox byggdes om med Electrolysis. WebExtensions kallas den nya tekniken för tillägg.Electrolysis Electrolysis (e10s) står för en ny arkitektur med en överordnad process för programmets gränssnitt, och en eller flera processer för innehåll, insticksprogram och tillägg. Det började med att vissa insticksprogram (Flash Player, QuickTime Player och Silverlight) kördes i en egen process, redan i Firefox 3.6.4, som släpptes 2010-06-22. Det var dock inte fråga om någon sandlåda, utan ett sätt att hindra insticksprogram som frös – vilket inte var ovanligt – att dra med sig webbläsaren i frysningen. Detta kallar Mozilla Crash protection. På archive.org finns Mozillas Wiki om Electrolysis arkiverad sedan 9 april 2010. För Flash Player kom dock Flash Player Protected Mode for Firefox på Windows Vista och nyare. Målen för multiprocess-Firefox framlades i juli 2011: Goals for multi-process Firefox. Att köra övrigt webbinnehåll i en egen process dröjde dock till Firefox 48, som släpptes 2 augusti 2016. Firefox’ innehållsprocess kördes där i en sandlåda, som då dock var rätt vek (nivå 0), och gemensam för allt innehåll, som kördes i en gemensam innehållsprocess. Dessutom var den på endast för en liten andel användare vid det tillfället. Med ”vek” menar jag bland annat att processen i sandlådan i Windows då kördes på medelhög integritetsnivå, samma som alla vanliga program. I Firefox 50 körs innehållsprocessen på låg integritetsnivå i Windows. Nästa steg togs med Firefox 54, med ”e10s-multi”, där varje webbplats körs i en egen process. Därmed upprättades en mur mellan de webbplatser som är öppna i webbläsaren. I Firefox 54 var dock det förvalda högsta antalet innehållsprocesser fyra, som ansågs vara rätt avvägning. Vid öppnande av fler webbplatser återanvänds de fyra processerna. I Firefox 66 höjdes antalet innehållsprocesser till åtta som förval. Antalet tillåtna innehållsprocesser kan (och kunde) ändras i about:config.
Quantum ![]() It’s fast. Really fast. Firefox Quantum is over twice as fast as Firefox from 6 months ago, built on a completely overhauled core engine with brand new technology stolen from our advanced research group, and graced with a beautiful new look designed to get out of the way and let you do what you do best: surf a ton of pages, open a zillion tabs, all guilt free because Firefox Quantum uses less memory than the competition. Your computer will thank you. 🙂Vad är nu detta, marknadsföringstrams, eller rena sanningen? Det är nog litet av båda. Om Firefox 57 – ursäkta, Firefox Quantum 57 – är två gånger snabbare än Firefox 50, som släpptes ett halvår tidigare, låter jag vara osagt. Jag vill dock säga något om vad Quantum är. Quantum består av fyra delar:
‹audio› & ‹video›; WebM Den 30 juni 2009 släpptes Firefox 3.5, med stöd för ‹audio› och ‹video› i HTML. Stödda format var de öppna Theora och Vorbis i Ogg-behållare. Medan Vorbis, utvecklat av Xiph, är ett effektivt ljudkodningsformat, är Theora sämre. Likväl var detta ett genombrott för öppen media på nätet. För storskalig användning och högupplöst video krävs dock ett effektivare format än Theora. Knappt ett år senare kungjordes ett sådant: VP8 i WebM. VP8 utvecklades av On2 Technologies, som köptes av Google i februari 2010. Vad Google skulle göra med On2 och VP8 var okänt, tills Google, Mozilla och Opera meddelade sitt stöd för WebM, bestående av VP8 och Vorbis. Allt öppet och avgiftsfritt. Det skedde 19 maj 2010, och samma dag tillhandahöll Mozilla Firefox Nightly med stöd för WebM. Den första stabila versionen av Firefox med stöd för WebM var 4.0, som släpptes 22 mars 2011. Opera 10.60 och Chrome 6.0 hann dock före Firefox. Under 2010 började YouTube att använda WebM i ökande omfattning. Medan VP8 är ett avsevärt bättre format än Theora (byggt på VP3), var den 2010 enda tillgängliga implementeringen, libvpx, långsam och ineffektiv. Redan i juli 2010 visade det sig dock att en ny VP8-avkodare, ffvp8, var snabbare än libvpx. Libvpx blev dock snabbare med tiden, och medan Chrome 15, som redan använde FFmpeg, bytte till ffvp8, behöll Firefox libvpx för VP8. Fastän libvpx blev allt bättre på att koda VP8 med hög effektivitet, behövdes ett bättre format för den allt större mängden allt mer högupplösta videor. VP9 är en vidareutveckling av VP8, som är mycket effektivare än sin föregångare. Firefox 28, som släpptes 18 mars 2014, stöder VP9, också genom libvpx. VP9 är ett mer komplext format, och därmed tyngre att både koda och avkoda. Till en början var libvpx rätt långsam som VP9-avkodare. Också denna gång kom räddningen från FFmpeg: ffvp9 som redan 2014 var snabbare än libvpx. Med Firefox 46 kom äntligen FFmpeg till Firefox, och ffvp8 och ffvp9 kom därmed att användas för VP8 och VP9. Efter VP9 började Alliance for Open Media (AOM), en ny allians för öppen media, i augusti 2015 att arbeta på ett nytt effektivt videokodningsformat. Det fick namnet AOMedia Video Codec 1.0 (AV1), och var färdigt i juni 2018. Mozilla hör de ursprungliga medlemmarna av AOM. I samarbete med Bitmovin, fick Firefox Nightly stöd för AV1 i november 2017. Till den stabila utgåvan kom AV1 i Firefox 65 för Windows 64-bit. Med Firefox 66 också för Windows 32-bit och Mac OS. Till Linux kom AV1 med Firefox 67, som också har en ny AV1-avkodare: Dav1d, som ersätter referensimplementeringen LibAOM. Dav1d är en snabbare avkodare, och den utvecklas i rask takt. Mozilla ytterligare inblandad i AV1, genom att tillsammans med Xiph och en större gemenskap utveckla Rust AV1 Encoder (rav1e), en AV1-kodare skriven på programspråket Rust. Den stöds även av videotjänsten Vimeo.
🔒 Säker anslutning Säkert surfande handlar inte endast om den tidigare omtalade säkra arkitekturen. Vid surfande, ansluter webbläsaren till en server, en fjärrdator som hyser det innehåll som användaren önskar ta del av. I internets barndom var anslutningen alltid osäker. Någon kryptering förekom ej. Netscape släppte Secure Sockets Layer (SSL) version 2.0 1995, och version 3.0 1996. Därmed var det möjligt för kompatibla webbläsare och servrar att upprätta en säker, krypterad anslutning, som skyddar de data som överförs mellan server och webbläsare. SSL efterträddes 1999 av Transport Layer Security (TLS), som till dags dato har släppts i fyra versioner (1.0, 1.1, 1.2, 1.3). Firefox stödde från början TLS 1.0, medan TLS 1.1 och 1.2 dröjde till Firefox 27. Stöd för TLS 1.3 kom i Firefox 63. Nu anses TLS 1.2 (rätt konfigurerat) och TLS 1.3 vara de enda protokollversioner som är verkligt säkra. SSL 2.0 stängdes av i Firefox 2.0, SSL 3.0 stängdes av i Firefox 34, och TLS 1.1 och 1.2 kommer att stängas av i mars 2020. Firefox 35 fick stöd för TLS Fallback Signaling Cipher Suite Value (SCSV), som hindrar nedgradering till en sämre protokollversion, om servern stöder SCSV. HTTP Strict Transport Security (HSTS) stöds sedan Firefox 4.0. Det var dock tillgängligt för användare av tillägget NoScript sedan slutet av september 2009. Enligt tilläggets utvecklare, Giorgio Maone, är det den första användarklienten med stöd för HSTS. Med HSTS tvingas webbläsaren att under angiven tid ansluta säkert till en webbplats, efter en första säker anslutning. Nedgraderingsattacker (”TLS-strippning”) hindras av HSTS. Den enda bristen är att den första anslutningen inte säkras. Förutom med en vanlig 301-omstyrning från http till https, kan HSTS-förladdning användas. Det innebär att en lång lista med domäner förladdas i webbläsare. Mozilla underhåller en sådan lista, byggd på Googles lista, för Firefox. Med förladdad HSTS vet webbläsaren i förväg att anslutningen till de förladdade domänerna skall vara säker. Det gör förladdning både säkrare och snabbare än 301-omstyrning. I det senare fallet försöker webbläsaren först att ansluta osäkert (om det inte handlar om återanslutning till en HSTS-domän) till servern. Stöd för HSTS-förladdning kom till Firefox 17. Den 30 april 2015 meddelade Mozilla sin avsikt att fasa ut osäker HTTP, det vill säga HTTP, utan TLS-kryptering. Det skall ske genom att kräva säker anslutning för nya funktioner, och på sikt för äldre särskilt känsliga funktioner. Till den senare kategorin hör Geolocation, som endast stöds över TLS i Firefox 55 och nyare. Då ovanstående uttalande gjordes, var en mycket stor del av webben osäker. Att skaffa ett certifikat för sin egen server var svårt, och kunde vara rätt dyrt. Webbhotell hade ännu inte börjat att utan kostnad skaffa certifikat åt sina gäster. Det fanns ett stort behov av att kunna skaffa betrodda certifikat utan kostnad och utan krångel.
Firefox 76 har ett endast HTTPS-läge, som användaren kan slå på i about:config. Där ändrar man dom.security.https_only_mode från falskt till sant. Det kommer att vara av som förval. Det gör HTTPS Everywhere till ej lika viktigt i kommande Firefox-utgåvor. I Firefox 78 kan användaren tillfälligt tillåta en osäker anslutning i endast HTTPS-läge. I Firefox 83 kan endast HTTPS-läget slås på eller av i Inställningar, Sekretess & säkerhet.
Spårningsskydd Internet är en diger global digital plattform, som, kort sagt, innehåller allt som kan finnas i digital form. En plattform för användare, innehållsleverantörer och – givetvis – marknadsförare. Inom marknadsföring tycks allt vara tillåtet, tills någon sätter stopp för ofoget. För femton år sedan var upphoppande reklamrutor en plåga på nätet. Därför hindrade redan Firefox 1.0, som släpptes i november 2004, sådana mycket störande annonser, och var därvid en föregångare. Dessa rutor var högst oönskade av användare, och det är också andra slags annonser, på olika sätt. De kan vara visuellt störande, sluka bandbredd och processorkraft, och sprida skadlig kod. En mindre synlig del är den spårande. Ja, den kan rent utav vara helt osynlig, och inte ha något med annonser att göra. ”Alla” vill veta allt om alla användare. Det är dock särskilt annonser som nästan alltid är spårande, för att annonserna skall kunna anpassas efter varje användare, så kallade riktade annonser. I Firefox 4 finner man ett då nytt verktyg för att minska spårningen, Do Not Track (DNT). DNT bygger på ett HTTP-huvud som säger till webbplatsen att användaren inte vill bli spårad. Det är dock frivilligt att tillmötesgå användarens genom DNT uttryckta önskan. Med tiden visade det sig att väldigt få webbplatser stöder DNT, som således är fullständigt tandlös.
Den sjunde oktober 2020 kungjordes en efterträdare till DNT, Global Privacy Control (GPC). Mozilla stödder och deltog i GPC alltifrån början, men stöd för GPC i Firefox dröjde över ett år. Utvecklingen i frågan kan följas i Support GPC. Stöd för GPC kom i Firefox 95, som släpptes som stabil den sjunde december 2021. I det gemensamma pressmeddelandet sade Mozilla: ”Mozilla is pleased to support the Global Privacy Control initiative. People’s data rights must be recognized and respected, and this is a step in the right direction. We look forward to working with the rest of the web standards community to bring these protections to everyone.”Den 28 oktober 2021 kungjordes stöd för GPC i Firefox 95:
Spårning bygger ofta på kakor (cookies) från tredje part. Därför har Firefox, liksom alla andra webbläsare, en inställning för att hindra dessa spårande kakor. Det är ett lätt sätt att minska spårningen, men det räcker förstås inte hela vägen. I februari 2013 meddelade Mozilla att de hade börjat att begränsa kakor från tredje part i Firefox Nightly. Kakor från tredje part tilläts endast från domäner som tidigare hade besökts som första part (med Safari som förebild). Detta minskar kraftigt spårning genom tredjepartskakor, och välkomnades av EFF. I maj samma år gjorde Mozilla dock en ”U-sväng”, som Cliqz uttryckte det i ett blogginlägg, och Mozilla skrev att de utvärderade policyer för tredjepartskakor, med en jämvikt mellan ”personaliserade” annonser och spårning. Den u-svängen var en besvikelse, men det var då, och mycket har hänt sedan dess. Den 10 november 2014 kungjorde Mozilla projektet Polaris. Då bestod Polaris av två delar, ett samarbete med Tor, och ett spårningsskydd. Då fanns spårningsskydd i Firefox Nightly, och kunde slås på i about:config, där det kallades polaris. Monica Chew, då Mozilla-medarbetare, skrev samma dag om spårningsskyddet i Firefox. I januari 2015 kom spårningsskyddet till den stabila Firefox 35. Det var – och är alltjämt – byggt på en filterlista från Disconnect.
Mozilla själva teg om denna godbit, och lät den vara av som förval, och den som ville slå på den hänvisades alltjämt till about:config. Monica Chew, talade dock, och genomförde tillsammans med Georgios Kontaxis vid Columbia University, en studie, som visade fördelarna med spårningsskydd i Firefox: ”Tracking Protection in Firefox For Privacy and Performance” (PDF från 2015-03-23). EFF var inte sena att hänga på, i juni 2015. I september samma år tog Mozilla ett första steg mot att låta spårningsskyddet komma användare till nytta. Då bad Mozilla användare att utvärdera spårningsskydd i privata fönster i Firefox 42 beta. Det kom till den stabila Firefox 42, som släpptes i november. Den som ville ha spårningsskydd i ”vanliga” (ej privata) fönster fick alltjämt gå till about:config och söka efter lämplig inställning. Åtminstone levde privata fönster nu bättre upp till sitt namn. EFF välkomnade detta, men framförde samtidigt en önskan om spårningsskydd också i vanliga fönster. Den 30 augusti 2018 kungjorde Mozilla att de ändrade sin inställning till spårningsskydd. Där sägs att Firefox inom en nära framtid kommer att skydda användare mot spårning – som förval –, och införa fler verktyg som skyddar mot spårning. De nya verktygen, skydd mot spårning genom fingeravtryck, och cryptomining (cryptocurrency mining), infördes i april 2019, i Firefox Nightly 68 och Firefox beta 67. Det sistnämnda handlar dock ej om spårning utan om att olovligt utnyttja internetanvändares datorkraft för att ”gräva kryptovaluta”. De nya skydden infördes i den stabila Firefox 67, som släpptes den 21 maj 2019. Med den följande smärre uppdateringen, 67.0.1, som släpptes den 3 juni, är Enhanced Tracking Protection på från början i nya installationer av Firefox. Sedermera skall detta skydd slås på också i Firefox som har installerats tidigare. Att utestänga filer från tredje part skyddar inte endast mot spårning och skadlig kod, som kan dölja sig i annonser, och störande innehåll på den sida som visas. Det gör också surfningen snabbare. Färre anslutningar till olika servrar, mindre data som förs över nätverket, och mindre innehåll som skall hanteras processorn och målas upp på skärmen. Mozilla och Disconnect genomförde ett jämförande test, där sidladdningstiden mättes för Chrome 61 och Firefox Quantum 57, i vanligt och privat läge (kallat inkognitoläge i Chrome). De kom fram till att Firefox Quantum 57 i privat läge (där spårningsskydd är på) var 2,4 gånger snabbare än Chrome i inkognitoläge. I vanligt läge var det i det närmaste dött lopp. Det som avgjorde var således Firefox’ spårningsskydd i privat läge. Chrome saknar helt spårningsskydd, och fick samma tid i vanligt och inkognitoläge.
🦊 Mer Firefox 🦊 Firefox är mer än webbläsaren som bär detta namn. Den 11 juni 2019 skrev Mozilla i ett blogginlägg om hur de utvecklar varumärket Firefox. Där besrkivs följande bärare av namnet Firefox:
Utgåvor (utom smärre uppdateringar)
Firefox ESR-utgåvor Firefox Extended Support Release är en utgåva som hålls uppdaterad under längre tid (drygt ett år) än den vanliga utgåvan. Den är främst avsedd för organisationer och andra stora användare, men kan förstås också användas av enskilda användare som föredrar att skynda långsamt, men ändå vill ha en uppdaterad och säker webbläsare. Den första ESR-utgåvan var Firefox ESR 10. Var åttonde Firefox-utgåva var grund för Firefox ESR till och med 68. Sedan den vanliga utgåvan började att släppas var fjärde vecka, är Firefox ESR byggd på var tionde Firefox-utgåva. ESR-utgåvan som följde 68 ESR var således Firefox ESR 78, som släpptes den 30 juni 2020. En ESR-utgåva hålls dock uppdaterad under tiden för ytterligare två vanliga utgåvor. Efter 78 ESR utökades tiden mellan två ESR-utgåvor ytterligare, till tretton vanliga utgåvor, så att nästa ESR blev 91, som släpptes 10 augusti 2021. Mozillas e-postklient Thunderbird följer Firefox ESR.
|