Ur artikelserien "Örebrobilder" i Nerikes Allehanda 2001-

 


ÖREBROS GLÖMDA CHOKLADFABRIK   (införd 01-02-15)

 

Örebro har inte bara varit en stad som producerat skor genom åren, nej även flera livsmedelsfabrikanter av kända och okända slag fanns förr.

Förutom alla otaliga bryggerier som förekom, kan också nämnas bagerier som A.P. Kjellgren och Örebro Kexfabriks AB. En livsmedelsrörelse som stått sig väl i konkurrensen och fortfarande förknippas med Örebro ända från starten 1848 är Ekströms, även om man nu uppgått i koncernen Procordia Food AB.Henric Eberhard Ekström började inte sin bana med att sälja blåbärssoppa, utan brunnsvatten.

Men vi har även haft godistillverkare här i staden, det kanske inte så många känner till. I slutet av 1890-talet grundade Eric Granqvist en karamellfabrik på Fabriksgatan 14. Karamellfabriken Engelbrekt var en annan rörelse som möjligtvis äldre örebroare minns. Däremot har inte mycket nämnts om Örebro Choklad- & Konfektfabrik i historien. Företaget grundades i början av 1900-talet av Axel Lundell och 1904 är första året som namnet finns infört i Örebro adresskalender, där man också hade en annons införd.

Många anställda
Tillverkningen skedde på Köpmangatan 38, i närheten av Bondegatan. Att man hade en omfattande produktion kan man utläsa ur annonsen: ” Cacao, Choklad, Konfektyrer, Marmelad, Karameller, Lakrits   köpes förmånligast i Örebro Choklad- & Konfektfabriks försäljningslokal Drottninggatan 39”. Butiken startades 1906, låg ungefär rakt upp från Köpmangatan och detta år hade rörelsen totalt 44 anställda, varav 35 kvinnor.

Fastigheterna som innehöll tillverkning och försäljning försvann dock i samband med södersaneringen på 1950-talet.Dessförinnan hade dock produktionen flyttats till ett gårdshus på Nygatan 18, granne med gamla brandstationen, vilket också vykortet här intill visar. Det är stämplat 1908 och i adresskalendern för året innan finns den nya tillverkningsplatsen angiven.

Att denna stora rörelse gått till synes obemärkt förbi i Örebrohistorien är lite förvånande med tanke på det höga antal arbetare som den sysselsatte. Men antagligen kan man finna förklaringen i företagets ringa livslängd som faktiskt bara varade till 1910. Från detta år äger undertecknad även ett s.k. korrespondenskort (ett slags vykort utan vy) av vilket man kan utläsa att förutom fabrik och kontor i Örebro fanns även ett kontor på Kungsgatan 24 i Stockholm. Kanske var det så att herr Axel Lundell flyttade över tillverkningen till huvudstaden istället?

Men då är vi över på Stockholms historia och därmed får denna stads lokalhistoriker ta vid och utröna om det finns något spår kvar av Örebro Choklad- & Konfektfabrik där. I hemstaden återstår dock inga sådana spår eftersom gårdshuset Nygatan 18 också revs för några år sedan.