Ur artikelserien "Örebrobilder" i Nerikes Allehanda 2001-


 

EPIDEMISJUKHUSET PÅ SKOLGATAN (införd 03-11-17)
 

 Utsikt från Olaus Petri kyrktorn på 1910-talet mot Epidemisjukhuset på Skolgatan. Det är ett byggnadskomplex som finns kvar än idag, men som används till annat ändamål.

När tornet på Olaus Petri-kyrkan stod färdigt 1911 (själva kyrkan invigdes 1912) var fotografer snabbt uppe och tog flera utsiktsvyer. Tidigare här i Örebrobilder har visats en mot söder och nu kommer en vy österut. Längst bort kan skönjas många av den tidens stora arbetsplatser som Länslasarettet, Örebro Pappersbruk och Centrala Verkstäderna, varav den sistnämnda syns tydligast med sitt vattentorn bland bolmande skorstenar.

Närmast ser vi den originella kyrkparken eller Sofiaparken som den egentligen hette, med sin höga granskog, vilket måste ha gjort området väldigt mörkt, skuggigt och kallt. Men då byggde man inte parkerna för rekreation och lekplats, det var främst för att det skulle se ståtligt ut framför den lika fullt ståtliga kyrkan. Dessa granar är sedan länge utbytta mot vanligare parkträd. Utbytta är även husen runt omkring parken, på Norra och Södra Sofiagatan som de hette förr, där numera den norra endast är cykelbana. Till höger återfinns idag äldreboendet Sofiagården.

Rakt fram ser vi en byggnad som i år fyller 100 jämnt, nämligen Epidemisjukhuset. De vidsträckta markområdena runt sjukhuset var i början av 1900-talet Hans Hallgrens ”jaktmarker” som han kallar det i sina memoarer om Jan Persagården på Norr. Han skriver: ”Vi ungar fruktade epidemin alldeles särskilt. Vi visste ju att där vårdades - och dog  -  ofta barn  som drabbats av difteri, andra fick scharlakansfeber. Vi pojkar höll oss därför på respektfullt avstånd från epidemistängslet”.

I skriften ”Ordningsstadga för epidemisjukvårdens ordnande inom Örebro läns landsbygd” antagen den 23/9 1903 kan man i tredje paragrafen bland annat läsa att en epidemisköterska var tvungen att ha ”intyg om väl vitsordad tjänstgöring omkring 1 års tid vid större sjukhus samt att hava genomgått kurs vid större epidemisjukhus”.

I sjunde paragrafen anmodas att: ”vid tjänstens förlust vare sköterska förbjuden att idka kvacksalveri”, men klok gumma måste hon väl ändå ha fått kalla sig. Senare i samma paragraf stod det vidare att: ”Sköterska måste själv vara ett föredöme av snygghet, ordning, tålamod och godsinthet, söka befordra renlighet och allt som kan bidraga att hindra sjukdomens spridning.”

När vi nu talar om jubileum så verkar det som om var och varannan förening firar jämnt i år. Det måste ha varit särskilt gynnsamt att bilda sällskap och samfund på ett årtal som slutar med en trea, ett fenomen som en numerolog (eller vad det nu heter) kanske kan forska vidare på.

Hur som helst, så i år firar Örebro Schacksällskap, Sällskapet Gamla Örebro, Lokalhistoriska sällskapet, Samlarföreningen Engelbrekt, Örebro läns vykortsförening … ja, listan kan bli lång och jag ska väl inte trötta ut er.

Flera sammanslutningar verkar också ha bildats 1928 och 1978, vilket ju gör 75 respektive 25 år i år; Röda Korset, Lyran, Friskis & Svettis med flera. Vid ett jubileum brukar det också medfölja en trevlig festlighet och själv har jag varit inbjuden till många av dessa, liksom även respektive varit.

Vid 100-årsfesten på Örebro slott för Epidemisjukhuset är dock inte respektive medbjuden (d.v.s. undertecknad) men det vet ju alla att Landstinget har ont om pengar och vad är väl en bal på slottet…