ETT FLYGFOTO BERÄTTAR   (införd 01-04-27)

Flygfoton tillhör mina favoriter. Här kan man få sig förklarat varför staden ser ut som den gör och ibland känns det som om stora pusselbitar till Örebrohistorien faller på plats. Ta som ett exempel den där märkliga byggnaden på Nygatan 51. Varför ligger den inklämd mellan alla funkishyreshus? Vad tjänade den för ändamål?  Kanske hade  också den varit en frikyrka som så många andra byggnader i frikyrkostaden Örebro?

Funderingarna om denna katt bland hermelinerna i dessa kvarter fick sina svar när jag blev ägare av ovanstående vykort och senare började forska en del kring det. På flygkortet från början av 20-talet kan man se att ovan nämnda byggnad ligger där omgiven av obyggda tomter och gärden. Adolf Kjellström var lektor vid Tekniska läroverket som från 1861 hade sina lokaler i rådhuset innan flytten 1901 till nuvarande plats. Han var på många sätt också delaktig i hur Örebro utformades under slutet av 1800- och början av 1900-talet.

Denne byggnadsintresserade lektor ville bygga sig en egen villa i staden och eftersom tomtmark för det ändamålet var svår att uppbringa i de centrala delarna av Örebro blev han anvisad mark i stadens utkanter, nästan på landsbygden. Ja, så var det då 1879 när han uppförde sitt originella hem i engelsk stil och inte skulle han väl då kunna drömma om att hans byggnadsverk senare skulle få sådana grannfastigheter som vi kan se idag. Tala om tidsblandning.

Stadsvandring
Lektor Kjellström är egentligen värd ett eget kapitel och min forskarkollega och vän Morten P. Hoogland samlade förra sommaren till stadsvandring för att beskåda Adolf Kjellströms skapelser. Vad jag förstår så var det mäkta uppskattat, men tyvärr var inte vädergudarna på Mortens sida just den dagen och regnet stod som spön i backen (vilken dag gjorde det inte det förresten). Vi får hoppas att Morten kör stadsvandringen i repris kommande sommar.

Pampigt hus
Fler inflytelserika män i dåtidens Örebro följde Adolf Kjellströms exempel att bygga ståtliga bostadshus strax i utkanten av staden. Snett mitt emot på Nygatan 54 uppförde disponenten vid skofabriken Örnen på 10-talet ett ännu pampigare palats, vilket numera är i Socialförvaltningens ägo och är känt under namnet Kvinnohuset.

Kända Örebroprofiler
Strax söderut, längst ner i bildkanten, ser vi tyghandlare John Lundmarks timrade sekelskiftesvilla som senare övertogs av sonen rådman Nils Lundmark som bodde där ända till sin död 1980. Går vi vidare österut ser vi på vykortet en stuga som låg på Nygatan 66, men som först innan stadsplanen var färdig kallades för Stora Mobacken. Den byggdes av bröderna Alfred och Anton Hahn, välkända örebroprofiler när 1900-talet var ungt och detta egnahem är det enda av de fyra omnämnda som ej finns kvar idag. Det huset ska vi återkomma till i en annan krönika längre fram.

Skolbyggnader
Man ser på bilden att den gamla Engelbrektsskolan, som numera är ombyggd till bostäder, ännu inte är påbörjad. Skolbyggnaden mittemot var den 1904 invigda Risbergska flickskolan, men Emilie Risberg grundade sin flickskola redan 1863,  då på Kungsgatan. Numera kallas skolan för Engelbrektsskolan och ytterligare ett skolhus uppfördes 1938. Vi kan också se tegelbyggnaden där lektioner i  gymnastik genomfördes och görs så än idag.

Kommer igen
Ibland kan det slå en att vissa personer återkommer i ens liv på olika sätt efter en hel massa år och på liknande sätt kan det vara även när det gäller byggnader. För 30 år sedan sprang man omkring i ovan nämnda gymnastiksal och nu i vinter är man tillbaks där, ett antal kilo tyngre, och jagar en innebandyboll. År 1971 var inte innebandyn uppfunnen, åtminstone inte i Örebro, så vi hade andra aktiviteter för oss.

Minns bl.a. en lektion då någon hade tagit med sig en rugbyboll och efter uppdelning av lag visade det sig att några av oss dragit nitlotten. I motståndarlaget fanns nämligen Björn ”Nalle” Johansson, (huu hemska tanke) och hur kul var det att möta honom i rugby på en skala 1-10? Nalle var redan då ett kraftpaket och en etablerad spelare i ÖSK:s ishockeylag (senare ÖIK), och behöver man nämna vilket lag som vann?

Nog kan det gå hett till ibland när vi gubbar spelar innebandy, men på rugbynivå har det ännu inte blivit. Kanske att man kommer tillbaks till salen år 2031 och utövar någon slags pensionärs-qigong eller liknande aktivitet i lugnare tempo. Vem vet?