|
|||||
|
Samma år som Örebro Arbetarekommun bildades 1898 tog man upp frågan om en
större, gemensam möteslokal och det bildades också en Folkets Hus-förening som fick
föra frågan vidare. Den gryende arbetarrörelsen runt om i landet behövde lokaler för
sina allt mer frekventa möten och därför byggdes det en mängd olika Folkets Hus kring
det förra sekelskiftet. Örebro Folkets Hus-förening hyrde de första åren en mindre lokal på Ågatan 3, och senare i den gamla gården Gamla gatan 9. Vid årsmötet där den 16 februari 1902 väcktes istället förslag om införskaffandet av mark till en Folkets Park. Styrelsen inledde förhandlingar med baron Gabriel Djurklou som ägde lägenheten Rynningsberg i Rynninge med gårdsbyggnader och trädgård. På ett extrainsatt möte under våren fattade man beslut i frågan och inköpte så fastigheten för 15 000 kr. Flera kända örebroare bidrog med ekonomisk hjälp och medlemmarna offrade all sin tid för uppröjning och plantering på området. Det var bråttom, den 22/4 hade området inköpts och nu var man mån om att kunna utnyttja det under sommaren. I en notis i tidningen kunde man dagen innan invigningen den 1 juni läsa:
Det är ett storslaget arbete.....varje eftermiddag under den senaste tiden har där
varit en arbetsstyrka från 10 ända upp till 75 man, vilka alla för den goda sakens
skull offrat tid och förtjänst. Publikdragande program var svårt att åstadkomma den första tiden, men det
fanns en del säkra kort. Bondkomikern Svente i Flena, sångaren
Skånska Lasse, Delsbostintan och Kalle Nämndeman var
några som åkte runt på folkparksturné i landet. För att inte tala om Starke
Arvid som på en arm lyfte sex karlar och utlovade 1 000 kronor (en ofantlig summa)
till den som upprepade hans kraftprov. Publiken fick också hjälpa till att roa genom att
på scenen deltaga i diverse tävlingar och kanske det var därifrån som arrangörerna
till de förr så populära Trivselkvällarna i Stadsparken fick sina uppslag.
Säkerligen hade man liksom Lasse Berghagen på Skansen även allsång för att publiken
skulle aktiveras. Alla byggnationer på vykortet fanns inte vid invigningen 1902, utan man byggde
ständigt till och förbättrade. Men tydligen hade man på 30-talet redan växt ur
kostymen och eftersom Adolfsbergs Brunn hade avvecklats fanns där ett mycket
större område till förfogande. År 1934 flyttades Folkets Park till Adolfsberg och
skulle senare byta namn till Brunnsparken. Men hur blev det med Folkets Hus då? Det var ju därför föreningen bildades.
Jo, dagen före julafton 1928 kunde man även i Örebro inviga ett sådant. Det finns
fortfarande kvar på Järnvägsgatan 8.
|
||||