UTBLICK MOT VÄSTER (införd 03-12-15)

 Utsikt från Nikolaikyrkans torn c:a 1908-09. Om ni inte känner igen er så beror det på att det mesta på bilden numera är rivet (eller ännu inte tillblivet).

Är det någon som vill följa med på en rundtur i det förflutna?

Plats: Nikolai kyrktorn med utsikt mot Väster. Tidpunkt: c:a 1908-09. Utrustning: god belysning och gärna ett förstoringsglas. Tidsåtgång: mellan 5 och 10 minuter (beroende på hur mycket försenad du är nu på morgonen).

  Vi börjar vår bildliga (och även billiga, kostar bara lite tid) sight-seeing längst ner och ser då en åbyggnad som revs i början av 1930-talet då man planerade för det kommande biblioteks- och konserthusbygget. Detta var det så kallade Klapphuset, men hade ingenting med vare sig jul eller handberöring att göra, utan det var förstås tvätten som klappades här, för att sedan hängas upp på tork på de ställningar som syns framför.

  I vänstra hörnet kan man knappt uttyda texten på magasinstaket, men jag vet att där står Örebro Bryggeri A. Bol., vilket var stadens första bryggeri, grundat redan 1795 av Per Adolf Norstedt. Tidigare bryggde man sitt öl och brännvin fritt på gårdarna i staden, men rådmannen Norstedt lyckades få officiellt monopol på tillverkningen, vilket gjorde honom så förmögen att han senare (1823) kunde starta förlaget P.A. Norstedt & Söner i Stockholm, landets äldsta. Ett par år tidigare hade han köpt Lindhska tryckeriet av Johan Petter Lindhs änka. Örebro Bryggeri fanns kvar på Fabriksgatan 4 (tidigare Bryggaregatan) fram till 1951 då tillverkningen överfördes till Norlings Bryggeri.

Strax bakom bryggeriet reser sig kallbadhusets karaktäristiska torn, en anläggning som invigdes i juni 1908, alltså en kort tid innan detta foto togs. Redan 1864 anlades ett kallbadhus på samma plats, men den alltmer populära simhoppsporten tarvade högre avsatser, vilket alltså manade fram det nya badhusbygget, som dock bara fick en livslängd på 44 år.

  Bortom Hagabron reser sig Israel Erikssons trävilla, en fastighet med rik snickarglädje som står kvar än idag. Det gör däremot inte brodern Pers villa på Västra Bangatan 1 till höger om järnvägsbron, och inte heller deras snickerifabrik vars tak man kan skymta bakom villan. Av byggnadsstilen kan man se att ”Träräven” Per Eriksson låg bakom även de övriga ståtliga fastigheterna på Västra Bangatan, liksom i stort sett hela den nya stadsdelen Väster.

  Efter Hjälmarsänkningen 1878-87 kunde man på allvar börja bebygga det ”Västra gärdet” som området kallades och redan 1888 fastställdes en stadsplan för området. Adolf Kjellström var lektor på Tekniska skolan, men var också väl bevandrad inom arkitektur och stadsplanering. Han lyckades, trots protester från andra förtroendemän inom stadsfullmäktige, genomdriva planen för Vasatorget, som genom sin solfjädersform efter fransk modell skulle ge Väster en profil.

Framför Vasatorget ser vi Vasakyrkan från 1890 vid Vasagatan längst ner i bild, och den självklare byggmästaren blev förstås Per Eriksson, eftersom han även var medlem i Brödraförsamlingen. Gustav Vasa skulle komma att få ge namn åt ytterligare en byggnad på Väster; nämligen skolan som man kan se vid stadens ände, mitt i bilden. När den byggdes år 1900 kallades den dock för Västra skolan och år 1901 fick den en kunglig visit då Oskar den II med följe gjorde ett studiebesök i ett toppmodernt skolhus, som då sken lysande tegelrött.